Större amakihi

Större amakihi
Status i världen: Utdöd
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteViridonia
ArtStörre amakihi
V. sagittirostris
Vetenskapligt namn
§ † Viridonia sagittirostris
AuktorRothschild, 1892
Utbredning
Synonymer
Hemignathus sagittirostris

Större amakihi (Viridonia sagittirostris) är en utdöd fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar. Den placeras som ensam art i släktet Viridonia och förekom tidigare på Hawaii där den senaste observationen ägde rum 1901.

Familjetillhörighet

Arten tillhör en grupp med fåglar som kallas hawaiifinkar. Länge behandlades de som en egen familj. Genetiska studier visar dock att de trots ibland mycket avvikande utseende är en del av familjen finkar, närmast släkt med rosenfinkarna. Arternas ibland avvikande morfologi är en anpassning till olika ekologiska nischer i Hawaiiöarna, där andra småfåglar i stort sett saknas helt.

Referenser

  1. 1 2 Birdlife International 2024 Viridonia sagittirostris . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 11 december 2024.
  2. ↑ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-07-01
  3. 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ↑ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 8 mars 2022.

Externa länkar