Vresros
| Vresros | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Underfamilj | Rosoideae |
| Släkte | Rossläktet Rosa |
| Art | Vresros R. rugosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rosa rugosa | |
| Auktor | Thunberg, 1784 |
 | |
Vresros (Rosa rugosa) är en art av rosor från Östasien, med stora mörkt rosenröda blommor. Den är vanlig i trädgårdar och parker.
Rosa rugosa är klassad som invasiv i Sverige och Finland då den bland annat slår ut känsliga strandängar. Den kan dock ingå i infertila hybrider som är tillåtna att sälja.
Historik
Vresrosen kom till Sverige cirka 1780 med Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg [källa behövs] som varit i Japan där den växer vilt.
I Danmark och runt Nordsjön har den odlats som sandbindare i dynområden, och har med havsströmmarna spritts längs de svenska kusterna. Den påträffas bland annat på sandstränder från Bohuslän till Gästrikland, och även på moränstränder på västkustens kobbar och skär.
Spridning och restriktioner
Arten är populär på grund av sin härdighet. Den är dock en invasiv främmande art i Sverige enligt Naturvårdsverket då den sprider sig snabbt och slår ut andra arter och hotar den biologiska mångfalden. Den är inte förbjuden enligt EU:s lista över invasiva arter. Däremot ingår vresros i Finland i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter sedan den 1 juni 2019, vilket medför att vresros inte får importeras, odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas. Befintliga bestånd ska ha destrueras senast 2022.
Motsvarande förbud diskuteras i bland annat Sverige. Det är endast den ursprungliga arten Rosa Rugosa som känns igen på sina enkla blommor, som är invasiv. Andra sorter och hybrider av vresros är mer eller mindre sterila och betraktas inte som invasiva.
Beskrivning
Vresrosen är en 1–2 m hög rosbuske med ett utbrett och starkt förgrenat växtsätt. Den sprider sig genom jordiska utlöpare och bildar kompakta mattor eller ogenomträngliga buskage i sandiga kustlandskap. Grenarna är täckta av vassa, borstliknande taggar, som unga och oförvedade är de filthåriga. Bladen är mörkgröna och blanka, med en rynkig ovansida, undersidan är gråaktig och filthårig. Varje blad har 7–9 småblad.
Blomningstiden är lång, blommorna är stora (6–8 cm i diameter), väldoftande, med mörkt ceriseröda kronblad. Frukterna, nyponen, är stora, C-vitaminrika, tillplattade runda och mjuka i fruktköttet. I Japan kallas de för sjö- eller strandaubergine.
Vresrosor räknas till de mest lättskötta rosorna och kan odlas i hela Sverige då de klarar köldknäppar på −45 °C. De kräver dock stort utrymme då de är bredväxande, och blir något högre än Gallicarosorna.
Ett användningsområde är till häckar.
.jpg)
Varieteter och odlade sorter
Varieteter
- var. rugosa - grenarna är tätt taggiga. Delbladen är taggiga på undersidan, de blir 1,5–4,5 cm långa och 1–2,5 cm breda, de är ludna på undersidan.
- var. chamissoniana - har grenar som är mindre taggiga och oftast inte alls nära basen. Delbladen är nästan tagglösa, de är mindre, 2–3,5 cm långa och 1–1,8 cm breda, de saknar nästan rynkor och har ljusa hår på undersidan.
Odlade sorter
Fylldblommiga exemplar kallas ibland R. rugosa f. plena, men det är bättre att använda sig av sortnamnet 'Plena' när det rör sig om trädgårdsformer.
Hybrider
Många vresrosor som säljs på den svenska marknaden är hybrider med andra rosor och förs till rugosarosorna (Rosa Rugosa-gruppen). De finns i de flesta färger, sorterna 'Agnes' och 'Dr Eckener' i gult sedan början av 1900-talet genom korsningar med persisk gulros (R. (Foetida-Gruppen) 'Persiana') och tehybridrosor (R. Tehybrid-Gruppen).
Vresros har korsats med andra rena arter och en del av dem har fått vetenskapliga namn:
- Dagros (R. × rubrosa Prest.) är hybriden mellan daggros (R. glauca) och vresros.
- Dockvresros (R. × rugotida Belder & Wijnands) är hybriden mellan dockros (R. nitida) och vresros.
- Jacksonros (R. × jacksonii Willmott) är hybriden mellan R. luciae och vresros.
- Mattros (R. × paulii Rehder) är hybriden mellan fältros (R. arvensis) och vresros.
- Holländsk ros (R. × spaethiana Graebner) är hybriden mellan sumpros (R. palustris) och vresros.
- Storblommig igelkottsros (R. × micrugosa Henkel) är hybriden mellan igelkottsros (R. roxburghii) och vresros.
- Rosa × aciculosa Sennikov är hybriden mellan finnros (R. acicularis) och vresros.
- Rosa × archipelagica E.A.Tchubar är hybriden mellan (R. maximowicziana) och vresros.
- Rosa × iwara Siebold ex Regel är hybriden mellan japansk klätterros (R. multiflora) och vresros.
- Rosa × kamatchatica Vent. är hybriden mellan taigaros (R. davurica) och vresros.
- Rosa × majorugosa Palmén & Hämet-Ahti är hybriden mellan kanelros (R. majalis) och vresros.
- Rosa × mangii Eigner & Wissemann är hybriden mellan hartsros (R. villosa ssp. mollis) och vresros.
- Rosa × praegeri Wolley-Dod är hybriden mellan stenros (R. canina) och vresros (R. rugosa).
Synonymer
Svenska synonymer
- Vrestörne
Vetenskapliga synonymer
var. rugosa
- Rosa ferox Lawr., 1799
- Rosa pubescens Baker
- Rosa regeliana Linden & André, 1871
- Rosa rugosa f. plena (Regel) Bijh.
- Rosa rugosa var. alba Rehder
- Rosa rugosa var. alboplena Rehder
- Rosa rugosa var. plena Regel
- Rosa rugosa var. rosea Rehder
- Rosa rugosa var. rubroplena Rehder
var. chamissoniana C.A.Mey.
- Rosa coruscans Waitz ex Link
- Rosa rugosa var. coruscans (Waitz) Koehne
- Rosa rugosa var. subinermis C.A.Mey.
Källor
- 1 2 ”Den virtuella floran: Rosa rugosa Thunb. - Vresros”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rosa/rosarug.html. Läst 25 november 2020.
- ↑ ”vresros - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vresros. Läst 25 november 2020.
- ↑ ”Naturvårdsverkets faktablad om rosa rugosa”. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/etablerade-vaxter-i-sverige/faktablad-vresros.pdf. Läst 3 september 2026.
- 1 2 ”Vresros - en mycket invasiv art”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/arter-som-ej-omfattas-av-regler/vresros/. Läst 11 juni 2023.
- ↑ ”Därför rensar vi bort vresrosor från stränderna”. Helsingborg.se. 15 februari 2024. https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/badplatser-och-strander/vresrosor/. Läst 11 juli 2024.
- ↑ ”Vierasjalit.fi”. Naturresursinstitutet (Luke) och Naturhistoriska centralmuseet (Luomus). https://vieraslajit.fi/lajit/MX.38815. Läst 11 augusti 2021.
- ↑ ”Alla måste snart riva upp sina vresrosor - så här blir du kvitt den invasiva rosenbusken”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1398050. Läst 11 juli 2024.
Externa länkar
- Den virtuella floran - Vresros
Wikimedia Commons har media som rör Vresros.
|