Walcheren
| |
| Provins | Zeeland |
| Kommuner | Middelburg Veere Vlissingen |
| Area (totalt) - land - vatten | 532,97km² 113,95 km² 419,02 km² |
| Invånarantal - Totalt - befolkningstäthet | 113 937 (1 juni 2005) 214 inv/km² |
| Webbplats | [https://www.zeeland.nl/noordwest-walcheren zeeland.nl |
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Walcheren är en tidigare ö som ligger i den västra delen av den nederländska provinsen Zeeland. Förr var Walcheren Nederländernas västligast belägna ö, med en yta på 210 km2.
Tack vare översvämningsbarriärerna i Deltaprojektet (ned. Deltawerken) är den nu sammanbunden med fastlandet och kan därmed räknas som en halvö. På Walcheren ligger kommunerna Middelburg, Veere och Vlissingen. Vlissingen, Zeelands största hamn, ligger på sydsidan av halvön. Middelburg, både Walcherens största stad och provinshuvudstad, ligger mer central, 9 kilometer norr om Vlissingen.
Längs med nordsjökusten finns områden med sanddyner. Jorden i området är bördig och spannmålsodling är en viktig del av Walcherens ekonomi.
Kommuner
 |
Kommun 5.Middelburg 12.Veere 13.Vlissingen |
Invånare 2005 46.671 22.015 45.251 |
Total area 53,05 km² 134,94km² 344,98km² |
Geografi
Walcheren är i huvudsak en lantlig halvö som gränsar till Nordsjön i väster, Veerse Meer i nordöst och Westerschelde i sydost. Med hänsyn till andra öar gränsar den i öster mot Zuid-Beveland (kommunerna Borsele och Goes) och i nordost mot Noord-Beveland (på den andra sidan av Veerse Meer).
Väster om Middelburg och Vlissingen ligger Koudekerke, Walcherens största by. I Veere kommun ligger flera badplatser, Domburg är mest känt, men det finns även Westkapelle, Zoutelande, Oostkapelle, Dishoek och Vrouwenpolder. Området besöks främst av tyska turister.
Historia
1800-tal
Under napoleonkrigen landade en styrka bestående av 39 000 brittiska soldater på Walcheren under det som kallas för The Walcheren Expedition den 30 juli 1809. De ville stötta de österrikarna i deras krig mot Napoleon I genom att angripa den delen av den franska flottan som hade lagt ankrat vid Vlissingen. Aktionen var katastrofal för britterna, Napoleon hade redan vunnit över österrikarna under slaget vid Wagram - de ville sluta fred - och den franska flottan hade flyttat sig till Antwerpen. Britterna förlorade dessutom mer än 4 000 soldater i Walcherenfeber, som antogs vara en kombination av malaria och tyfoidfeber. I december 1809 blev de brittiska trupperna återkallade.
Andra världskriget
År 1940 stred nederländska och tyska trupper om Walcheren, och under slaget vid Schelde år 1944 blev ytterligare strider avklarade här.
Efter att de allierade hade gått i land i Normandie i juni 1944 begav de sig upp mot Nederländerna. I september samma år blev de sydliga provinserna befriade. Marschen upp stoppades dock tidigt då de allierades Operation Market Garden misslyckades. Även om Zeeland var befriat, höll tyska trupper kontroll över Walcheren och därmed också infarten till hamnstaden Antwerpen. Detta bromsade de allierades framgång, de krävde en hamn som var både större och låg närmare stridsområdena än vad hamnen i Normandie gjorde.
Den 1 november 1944 landsteg den brittiska Special Service Brigade på västsidan av Walcheren. Deras uppdrag var att ta sig an de tyska båtarna som behärskade floden Schelde och därmed huvudleden till hamnen i Antwerpen. Denna operation hade fått namnet infatuate, och den 8 november 1944 var allt tyskt motstånd besegrat.
Den stora översvämningen
De Watersnoodramp
Natten mellan den 31 januari och 1 februari 1953 blev Zeeland översvämmat av en flod, som kom att kallas för Watersnoodramp van 1953. Detta är en av de största katastroferna som hänt Walcheren, och provinsen, i modern tid. För att förhindra att detta skulle inträffa igen påbörjades arbetet med det så kallade Deltaprojektet (nederländska Deltawerken) år 1960. Projektet var positivt för provinsen, inte bara för att den blev skyddad från översvämningar, utan även för att vägnätet blev mer ihopknutet med de övriga nederländska vägarna.
Infrastruktur
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2013-07) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Transport
Riksväg A58 är den viktigaste vägförbindelsen mellan Eindhoven i provinsen Noord-Brabant och Vlissingen. Järnvägslinjen Zeeuwse linje från Bergen op Zoom har sin andra ändpunkt i Vlissingen. Vlissingen och Breskens förbinds med en passagerarfärja, medan motoriserad trafik till Zeeuws-Vlaanderen går via Westerscheldetunneln.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
Noter
- 1 2 ”Walcheren”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/walcheren. Läst 19 maj 2026.