Watergatekomplexet

Watergatekomplexet
Höghus
Watergatekomplexet 2025; fotot taget i nordvästlig riktning.
Watergatekomplexet 2025; fotot taget i nordvästlig riktning.
Land USA USA
Ort Washington, D.C.
Adress 2600–2700 Virginia Ave NW
Koordinater 38°53′56″N 77°03′15″V / 38.89889°N 77.05417°V / 38.89889; -77.05417
Arkitekt Luigi Moretti
Byggherre Corning, Elmore, Moore and Fischer
Färdig 1971
Arkitektonisk stil Modernism
GeoNames 4141025
Lägeskarta

Watergatekomplexet är ett komplex bestående av sex byggnader belägna på en yta omfattande drygt 38 000 kvadratmeter vid Potomac River i Washington, D.C. Området avgränsas av Potomac och Rock Creek Parkway i väst, Virginia Avenue i nordost och New Hampshire Avenue i sydost. Byggnaderna består av bostäder, kontor, ett hotell och en galleria. Komplexet uppfördes mellan 1964 och 1971.

Byggnaden gav namn åt Watergateaffären, vilken ledde till att president Richard Nixon avgick 1974.

Historia

Watergatekomplexet ligger i området Foggy Bottom, som fram till 1950-talet var ett outnyttjat industriområde. 1958 inleddes planering för exploatering och i juni 1960 köpte det italienska fastighetsbolaget Società Generale Immobiliare (SGI) 38 000 kvadratmeter. I april 1962 godkändes SGI:s utvecklingsplan och det amerikanska företaget Riverview Realty Corp. gick in som agent. Först 1969 var utvecklingsplanen helt godkänd av alla instanser. Enligt SGI:s ursprungliga plan, som i princip implementerades, skulle Watergatekomplexet bestå av 1 300 bostäder, 17 000 kvadratmeter kontorsytor, 300 hotellrum, 7 000 kvadratmeter affärslokaler och 1160 kvadratmeter för parkeringsgarage.

Arkitekt var italienare Luigi Moretti, som biträddes av den amerikanska arkitektfirman Corning, Elmore, Moore and Fischer. Tomterna och trädgårdarna designades av Boris Timchenko och skulptören Pietro Lazzari planerade interiörer. Moretti hämtade inspiration från Bath i Somerset. Watergatekomplexets modernistiska design kontrasterade mot Washingtons annars nyklassiska arkitektur. Den rundade fasaden med dess många balkonger var komplicerad att rita, varför datorer delvis användes. Därmed blev Watergatekomplexet den första kända byggnaden i USA som delvis designades med hjälp av datorer. Watergate skulle med hotell, restauranger, affärer, postkontor och vårdinrättning vara en "stad i staden".

Flera medlemmar ur Richard Nixons administration köpte lägenheter i Watergate; däribland justitieminister John N. Mitchell och transportminister John A. Volpe, liksom Nixons personliga sekreterare Rose Mary Woods. Flera senatorer bodde där. På grund av närheten till John F. Kennedy Center for the Performing Arts, har Watergate Hotel inhyst internationella gäster, såsom Ingrid Bergman och Douglas Fairbanks, Jr.

Bostadspriserna låg på minst 17 000 dollar för lägenheterna och över 200 000 dollar för takvåningarna. Innehavarna var främst akademiker, affärsmän och politiker. De varierade bostadspriserna skulle attrahera olika grupper av köpare; inte minst unga, ogifta förvärvsarbetande kvinnor. Området blev med tiden populärt hos Washingtons politiska och kulturella elit. På 2020-talet återstår få affärer i gallerian och den ursprungliga restaurangen är stängd. Watergate Hotel är fortfarande i drift på 2000-talet. 2005 såldes enrumslägenheter för 400 000 dollar, och takvåningar för mer än tre miljoner dollar.

Den 17 juni 1972 greps fem inbrottstjuvar i Democratic National Committees kontor i Watergatekomplexet. Inbrottstjuvarna hade kopplingar till Kommittén för återval av presidenten och utförde sabotage mot Demokratiska partiet. Inbrottet hade föregåtts av ett intrång, varvid avlyssningsutrustning utplacerats. Avslöjandet blev upptakten till Watergateaffären, till följd av vilken Richard Nixon avgick 1974. Efteråt blev namnet Watergate, och i synnerhet efterledet -gate, synonymt med skandal och korruption.

Byggnader

Watergate East är ett bostadshus på 13 våningar i korsningen Virginia Avenue/New Hampshire Avenue. Byggnaden uppfördes 1964. Med en loggia är Watergate East förbunden med en nedsjunken galleria på två våningar. Gallerian har förbindelse med det underjordiska garaget. På 1960-talet inrymde gallerian, kallad Les Champs, bland annat Yves Saint Laurent, Gucci och en restaurang som introducerade nouvelle cuisine i Washington.

Watergate West är ett bostadshus på elva våningar i norra delen av komplexet i korsningen Virginia Avenue/Rock Creek Parkway. Byggnaden färdigställdes 1967. Watergate West sitter ihop med kontorsbyggnaden på 2600 Virginia Avenue. Byggnaden på 2600 Virginia Avenue färdigställdes också 1967 och är T-format, där den ena delen utgör kontor och den andra delen utgör Watergate Hotel. Kontorsdelen löper mot Virginia Avenue och hotellet är riktat mot Rock Creek Parkway. Kontorsbyggnaden består av elva våningar och saknar balkonger, vilket hotellet dock har.

Watergate South och 600 New Hampshire Avenue uppfördes mellan 1969 och 1971. Dessa sitter ihop och utgör tillsammans en båge på 270 grader. Watergate South består av 14 våningar har balkonger på både norr- och sydsidan. 600 New Hampshire Avenue är en kontorsbyggnad och har tolv våningar utan balkonger. Balkongerna på Watergate South och balkongerna på Watergate East sitter ihop med en S-formad förbindelse.

Ursprungligen fanns tre öppna ytor med gräsmattor och swimmingpooler; en mellan Washington South och 600 New Hampshire Avenue, en mellan Washington South, Washington East och Watergate Hotel samt en mellan Washington West och Watergate Hotel.

Referenser

  1. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC. National Park Service. 2005. sid. 11–14. https://npgallery.nps.gov/pdfhost/docs/NRHP/Text/05000540.pdf
  2. ↑ ”Watergate scandal”. Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/event/Watergate-Scandal. Läst 20 december 2025.
  3. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 18, 20–22.
  4. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 24, 26.
  5. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 30, 32.
  6. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 13, 27.
  7. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 27.
  8. ↑ Menking, William (2 november 2015). ”Fifty Years of Watergate”. The Architect's Newspaper. https://www.archpaper.com/2015/11/fifty-years-of-watergate/. Läst 20 december 2025.
  9. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 36.
  10. 1 2 Lindsay, Drew (1 oktober 2005). ”The Watergate: The Building That Changed Washington”. Washingtonian. https://washingtonian.com/2005/10/01/the-watergate-the-building-that-changed-washington/. Läst 20 december 2025.
  11. 1 2 Montgomery, Mimi (23 juni 2023). ”Meet Longtime Residents of the Watergate, Washington's Most Famous House”. Washingtonian. https://washingtonian.com/2023/06/28/meet-longtime-residents-of-the-watergate/. Läst 20 december 2025.
  12. ↑ Rochvarg, Arnold (2012). ”Watergate, Multiple Conspiracies, and the White House Tapes”. Chapman Law Review (Chapman University) 16 (1): sid. 49–50. https://digitalcommons.chapman.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1276&context=chapman-law-review.
  13. ↑ National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 51.
  14. 1 2 3 4 National Register of Historic Places. Continuation Sheet. Watergate, Washington, DC, sid. 7–9.