Wattrang är namnet på fyra befryndade svenska adelsätter, av vilka en fortlever på spinnsidan.
Samtliga ätter Wattrang stammar från häradsprosten och hovpredikanten Johannes Wattrangius (ursprungligen Jönsson, 1546–1620), vilken tagit sig namnet Wattrangius efter sin fädernebygd Vattrång. Av hans efterkommande adlades tre söner och två sonsöner, alla under samma namn men med totalt fyra olika ättenummer.
| Adliga ätten Wattrang | |
| | |
| Ursprung | Vattrång, Harmångers socken, Hälsingland, Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Johannes Wattrangius |
| Adlad | 5 maj 1654 |
| Huvudman | Johan Wattrang |
| Introducerad | 6 juni 1654 |
| Grad | Adlig ätt nr 612 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 11 januari 1680 |
| Spinnsidan | 2 mars 1738, eller senare |
Wattrangius äldste son, häradshövdingen Johan (1619–1680), adlades den 5 maj 1654 och introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 612. Hans ende son avled dock före fadern, vilken därför själv slöt sin ätt på svärdssidan. På spinnsidan var dess sista medlem troligen Johans yngsta dotter Christina, gift Hammarfelt (död 1735)
| Adliga ätten Wattrang | |
| | |
| Ursprung | Vattrång, Harmångers socken, Hälsingland, Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Johannes Wattrangius |
| Adlad | 23 juni 1673 |
| Huvudman | Zakarias Wattrang och Jakob Wattrang |
| Introducerad | 22 september 1675 |
| Grad | Adlig ätt nr 848 |
Johan Wattrangs näst äldste bror, livmedikusen Zakarias (1620–1687) respektive yngste bror, revisionssekreteraren Jakob (1630–1698), adlades tillsammans den 23 juni 1673 och introducerades 1675 under ättenummer 848.
Jakob Wattrang (1720-1788), var understallmästare, kammarherre, hovstallmästare 1762, hovmarskalk 1766. Överhovstallmästare hos konungen, med avsked 1772.
Denna ätt, vilken 1778 upphöjdes i riddarklassen, utdog på svärdssidan den 25 maj 2010 med journalisten Hans Wattrang (1925–2010) men fortlever alltjämt (2015) på spinnsidan genom dennes dotter och brorsdöttrar.
| Adliga ätten Wattrang | |
| | |
| Ursprung | Vattrång, Harmångers socken, Hälsingland, Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Johannes Wattrangius |
| Adlad | 5 oktober 1693 |
| Introducerad | 3 november 1693 |
| Grad | Adlig ätt nr 1274 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 2 juni 1706 |
| Spinnsidan | 18 december 1802, eller senare |
Protonotarien Johan Wattrangius (död 1706), en son till Johans, Zakarias' och Jakobs bror Isaac Wattrangius (1628–1686), adlades den 5 oktober 1693 och introducerades under nummer 1274, men slöt såsom barnlös själv sin ätt.
| Adliga ätten Watrang | |
| | |
| Ursprung | Vattrång, Harmångers socken, Hälsingland, Sverige |
|---|---|
| Stamfar | Johannes Wattrangius |
| Adlad | 8 februari 1705 |
| Huvudman | Hans Wattrangius |
| Introducerad | 1705 |
| Grad | Adlig ätt nr 1396 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 12 december 1752, troligen |
Slutligen adlades även kvartermästaren Hans Wattrangius (1653–1708; stupad i slaget vid Holowczyn), son till Isaacs bror Abraham Wattrangius, den 2 februari 1705 och introducerades samma år under nummer 1396. Denna ätt Wattrang dog på svärdssidan ut med Hans' son, ryttmästaren Christoffer Wattrang (1689 – efter 1736) och på spinnsidan med dennes dotter Eva Ulrica, gift von Düben (1743–1802).
| ” | Skölden fördeelt på twäran i twenne fällt, af hwilka thet öfre, warandes något mindre ähr blått medh tree Stiärnor af Gulld Zirat, men thet nedrige af Sölfwerfärga och theruthj een tupp af rödachtigh färg medh Utslagne wingar stående; på Skiölden een öppen hielm medh Krantz och kringhängiande löfwärck, af blå, rödh och Sölfwerfärga, hafwandes ofwan uppå sigh twänne upstående Örnwingar, med blått och rödt fördeelte, emellan hwilke lyser een Stierna af guld, alldeles på sätt och wijs som thet här hoos medh sine egentelige färgor afsatt och måhlat finnes. | „ |
| – Sköldebrevsavskrifter, RHA, 03B:287.
Transkription: Karin Borgkvist Ljung, 2017-11-13. | ||
| ” | Een Grön Skiöld hwaruti är stält en Fontaine eller Wattukonst med fyra uthspringande Wattuådrar hwilke nederrinna uti desz foot. Åfwan på Skiölden står en öpen Tornerhielm, Täcket och Crantzen med rödt och blått fördelte, men åfwan på Hielmen Twenne uthslagne Wingar, hwilkes högre öfwer och wänstre nederdehlar äro röde men högre neder och wänstre öfwerdehlar blå, hwaremellan sitter en half Karl fattandes med högre Handen utj den högre och medh den wänstre utj den wänstre Wingen, aldeles som detta Wapnet med des rätta Färgor här hoos står repræsenterat och afmåhlat. | „ |
| – Sköldebrevet i original, Nordiska museet.
Transkription: Göran Mörner, 2017-11-08. | ||