En Ossi är en tysk från det som förut var Östtyskland, medan en Wessi är en person vuxit upp i det forna Västtyskland. Ossi och Wessi är vanliga, ibland nedsättande, benämningar för östtyskar och västtyskar. Benämningarna började användas efter delningen av Tyskland 1949.
Mellan 1949 och 1990 levde tyskarna i DDR och Västtyskland i två olika länder. Mellan dem gick den politiska gränsen mellan Warszawapakten och Nato, liksom den ekonomiska mellan Comecon-länderna och länder i OECD/EEC. De olika politiska och ekonomiska systemen bidrog till skapandet av olika typer av samhällen, präglade av socialistiska respektive kapitalistiska principer. Det kalla kriget försvårade samarbete mellan de tyska "rikshalvorna", och mellan 1961 och 1989 hindrade Berlinmuren än starkare kommunikationen mellan Öst- och Västberlin.
Efter Tysklands de facto-delning 1949 uppkom de vardagliga och ibland nedsättande benämningarna Ossi och Wessi. Uttrycken syftade på invånarna på andra sidan av järnridån, de som antingen befann sig i det socialistiska idealsamhället/förtrycket (Ossis) eller den fria världen/kapitalistiska förtrycket (Wessis). Orden kan ses som ett distanserande från "de där andra".
Ibland talar man om en kvardröjande "mur i huvudet" (Mauer in Kopf). Detta är en mental hänvisning till den Berlinmur som skilde de båda halvorna av Berlin åt mellan 1961 och 1989.
Bland östtyskar används ibland den nedsättande benämningen Besserwessi på västtyskar. En del menar att dessa har en nedlåtande attityd gentemot östtyskarna.
Ibland sägs att det råder stora kulturella skillnader mellan tyskar på var sin sida om den forna gränsen mellan Öst- och Västtyskland. Detta beskrivs ibland som en efterhängsen kliché.
Samtidigt har partipolitiska åsikter även efter landets återförening ofta skilt sig åt mellan västra och östra Tyskland, där väljarna i öst ofta påverkats mindre av de tyska mittenpartiernas politik. Exempelvis har ett euroskeptiskt parti som AfD (Alternativ für Deutschland) många fler väljare i de östra landsdelarna än i väst. Dessutom har Die Linke, efterföljaren till östtyska kommunistpartiet ofta höga röstetal i tyska allmänna val. Fortfarande kvarstod på 2010-talet skillnader mellan västlig och östlig ekonomi/samhälle som bland annat visade sig i olika nattbelysning av de västra respektive östra delarna av Berlin.
Båda de ovanstående partierna har kunnat hänvisa till en social och ekonomisk ojämlikhet mellan västra och östra Tyskland, där framför allt det tidigare DDR efter 1990 upplevde en period med omfattande arbetslöshet. Mellan 1990 och 2026 har det östra Tysklands relativa produktivitet gentemot västra Tyskland ökat från 70 till cirka 75–80 procent. Samtidigt hade år 2026 inte en enda av de 30 största tyska börsföretagen säte i östra Tyskland.
Senare har missnöjespartier i östra Tyskland kunnat locka väljare med politiskt motstånd mot invandring, globalisering och västerländska liberala värderingar. Ännu på 2020-talet är tyskar från de östra landsdelarna tydligt underrepresenterade i den tyska makteliten.
En nyare och relaterad benämning är Wossi. Den kan på en person från Västtyskland som efter landets återförening 1990 flyttat till de östra delarna av Tyskland, alternativt en person som flyttat åt "andra hållet". Mellan 1991 och 2019 flyttade nästan 3,9 miljoner tyskar från öst till väst, samtidigt som drygt 2,6 miljoner flyttade från väst till öst.