Zubara

Världsarv

Zubara
Zubarafortet.
Geografiskt läge
Koordinater	25°58′37.08″N 51°2′43.63″Ö / 25.9769667°N 51.0454528°Ö / 25.9769667; 51.0454528
Land	Qatar
Region*	Arabstaterna
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	iii, iv, v
Referens	1402
Historik
Världsarv sedan	2013  (37:e mötet)
Zubara .
* Enligt Unescos indelning.

Zubara (även al-Zubara eller az-Zubara) (arabiska: الزبارة) är en förfallen och övergiven stad belägen vid Qatars nordvästkust i Madinat ash-Shamal, omkring 105 km från landets huvudstad Doha.

Zubara var en gång i tiden en blomstrande pärlfiske- och handelsstad halvvägs mellan Hormuzsundet och västra änden av Persiska viken. Det är ett av de största och bäst bevarade exemplen på en handelsstad från 18-1900-talet i viken. Hela stadsplanen och den urbana bosättningsstrukturen daterad till denna formativa period i regionen har bevarats bättre än någon annan plats i viken. Zubara ger betydande kunskap om det urbana livet, den rumsliga organisationen och den sociala ekonomiska historien i Persiska viken före upptäckten av olja och gas på 1900-talet.

Med en areal om cirka 400 hektar (60 hektar innanför de yttre stadsmurarna), är Zubara Qatars största fornminne. Området omfattar den befästa staden med en yngre inre och en äldre yttre stadsmur, en hamn, en kanal, två avskärmningsmurar, Murairfortet, och det nyare Zubarafortet.

Historia

Zubarafortet

Zubara är känt för sin fästning från 1938. Fortet följer ett traditionellt koncept med en kvadratisk grundplan med sluttande murar och hörntorn. Tre av tornen är runda, medan det fjärde, det sydöstra tornet, är rektangulärt. Vart och ett av tornen är toppade med kurvformade kreneleringar. Fortets design påminner om äldre kännetecken vanlig i arabisk och persisk befästningsarkitektur, men är till skillnad från denna skapad på betongfundament. Detta markerar övergången från byggande uteslutande i sten till cementbaserat byggande, om än i traditionell design.

Ursprungligen byggdes fortet som bas för Qatars militär och polis för att skydda Qatars nordvästkust som en del i en serie fort längs Qatars kustlinje. Fortet restaurerades 1987 med borttagandet av ett servicehus rest för att husera Qatars militär. Efter att ha öppnats blev fortet ett stort besöksmål och, en kort tid, ett lokalt museum. På grund av dåliga förutsättningar att visa och förvara fynd i fortet flyttades föremål till Doha 2010. Sedan 2011 har Qatars museimyndighet ett övervaknings- och restaureringsprojekt för att säkra underhållet av fortet. Arbetet förväntas pågå en bit in i 2013. Under denna tid kan delar av fortet vara stängda för besökare.^{[uppdatering behövs]}

Detta är olikt Murairfortet som byggdes utanför stadsmurarna.

Turism

Zubara sattes upp på Qatars tentativa världsarvslista 2008 och utsågs till världsarv år 2013. Sedan 2009 har platsen varit föremål för forskning och utveckling som ett skyddat kulturarv. Detta kräver att besökare visar hänsyn till det pågående arbetet. För att skydda området är större delen av det inhägnat och besökare måste passera en vakt för att komma in i Zubara.

Ett besökscentrum nära fortet beräknas öppna 2023.^{[uppdatering behövs]} Fram till dess finns det få besöksfaciliteter. Vid parkeringsplatsen intill fortet finns en informationsskylt som ger en överblick och introduktion till platsen, staden och dess fort. Nya toaletter finns i närheten. För närvarande finns inga förfriskningar att köpa i närområdet.

Arkeologi och bevarande

Qatars museimyndighet och dess föregångare har genomfört två utgrävningsprojekt i Zubara, den första i början av 1980-talet, och den senare 2002–2003. Utgrävningarna som gjordes på 1980-talet var mer omfattande än det under det andra projektet.

2009 startade museimyndigheten tillsammans med Köpenhamns universitet projektet Qatar Islamic Archaeology and Heritage Project (QIAH), ett tioårigt kulturskydds- och kulturarvsinitiativ för att utreda fornminnet, bevara dess ömtåliga lämningar och arbeta mot att göra platsen tillgänglig för allmänheten. Projektet är ett initiativ av museimyndighetens ordförande schejka al-Mayassa bint Hamad och viceordförande schejk Hassan bin Mohammad Al Thani.

Projektet har genomfört en fullständig topografisk undersökning av Zubara, intilliggande Murair och det fort som tillsammans utgör den arkeologiska zonen. Arkeologiska utgrävningar har sedan gjorts i Zubara och Qal'at Murair, med stöd av landskapsstudier gjorda i inlandet. Ett antal platser tillhörande olika tidsperioder har identifierats och dokumenterats och förberedande utgrävningar har genomförts av ett antal betydande områden, särskilt Freiha och Fuwairit.

Vid Zubara har ett team från Hamburgs universitet dokumenterat de arkeologiska lämningarna mycket detaljerat med en 3D-scanner. För att bevara lämningarna har ett restaureringsprogram startats som använder särskilt saltresistenta murbruk och täckmassor för att maximera besöksupplevelsen, i enlighet med riktlinjer för världsarven. Målet med konserveringsarbetet är att bevara platsens äkthet men också att bevara området så att det kan avnjutas av besökare, exempelvis genom interaktiva visningar på mobila enheter.

Qatar–Bahrains vänskapsbro

Den planerade Qatar–Bahrains vänskapsbro kommer att ansluta till Qatars nordvästkust nära Zubara med Bahrain söder om Manama. Dess läge flera kilometer söder om Zubara har planerats så att den inte ska ha nämnvärd påverkan på kulturarvet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Litteratur

• Abu Hakima, A.M. (1965). History of Eastern Arabia 1750–1800. The Rise and Development of Bahrain and Kuwait. Khayats 
• Abu-Lughod, J.L. (1987). ”The Islamic City — Historic Myth, Islamic Essence, and Contemporary Relevance”. International Journal of Middle East Studies 19/2: sid. 155–176. 
• Al Khalifa, A.b.K.; Hussain, A.A. (1993). ”The Utoob in the eighteenth century”. i Al Khalifa, A.b.K.; Rice, M.. Bahrain through the ages: the history. London: Kegan Paul. sid. 301–334 
• Bibby, G. (1969). Looking for Dilmun. New York: Knopf. https://archive.org/details/lookingfordilmun00bibb 
• Bille, M., red (2009). End of the Season Report 2009, Vol. 1. Archaeological Excavations & Survey at az-Zubarah, Qatar. University of Copenhagen/Qatar Museums Authority 
• Bowen, R. Le B. (1951). ”The Pearl Fisheries of the Persian Gulf”. The Middle East Journal 5/2: sid. 161–180. 
• Breeze, P.; Cuttler, R.; Collins, P. (2011). ”Archaeological landscape characterization in Qatar through satellite and aerial photographic analysis, 2009 to 2010”. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 41. 
• Brucks, G.B. (1865). ”Navigation of the Gulf of Persia”. i Thomas, R.H.. Arabian Gulf Intelligence. Selections from the Records of the Bombay Government. Concerning Arabia, Kuwait, Muscat and Oman, Qatar, United Arab Emirates and the Islands of the Gulf. Cambridge: The Oleander Press. sid. 531–580 
• Carter, R. (2005). ”The History and Prehistory of Pearling in the Persian Gulf”. Journal of Economic and Social History of the Orient 48/2: sid. 139–209. 
• Fuccaro, N. (2009). ”Histories of City and State in the Persian Gulf: Manama since 1800”. Cambridge Middle East Studies (Cambridge/New York: Cambridge University Press) 30. 
• Grey, Anthony (2011). ”Late Trade Wares on Arabian Shores: 18thc to 20th century imported fine ware ceramics from excavated sites on the southern Persian (Arabian) Gulf coast”. Post-medieval Archaeology 45/2: sid. 350-373. http://independent.academia.edu/AnthonyGrey/Papers/932979/Late_Trade_Wares_on_Arabian_Shores_18thc_to_20th_century_imported_fine_ware_ceramics_from_excavated_sites_on_the_southern_Persian_Arabian_Gulf_coast. 
• Lorimer, J.G. (1915). Gazeteer of the Persian Gulf, Oman and Central Arabia. i. Historical. Calcutta: Office of the Superintendent Government Printing 
• Moulden, H.; Cuttler, R.; Kelleher, S. (2011). ”Conserving and Contextualising National Cultural Heritage: The 3D digitisation of the Fort at Al Zubarah and Petroglyphs at Jebel Jassasiya, Qatar”. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 41. 
• Onley, James (2004). ”The Politics of Protection in the Gulf: The Arab Rulers and the British Resident in the Nineteenth Century”. New Arabian Studies (Exeter University Press) 6: sid. 30–92. 
• Rahman, H. (2005). The Emergence of Qatar: the turbulent years 1627–1916. London: Thames & Hudson 
• Rees, G.; Walmsley, A. G.; Richter, T. (2011). ”Investigations in the Zubarah Hinterland at Murayr and Furayhah, North-West Qatar”. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 41: sid. 309-316. 
• Richter, T., red (2010). Qatar Islamic Archaeology and Heritage Project. End of Season Report. Stage 2, Season 1, 2009-2010. University of Copenhagen/Qatar Museums Authority 
• Richter, T.; Wordsworth, P. D.; Walmsley, A. G. (2011). ”Pearlfishers, townsfolk, Bedouin and Shaykhs: economic and social relations in Islamic Al-Zubarah”. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 41: sid. 1-16. 
• Walmsley, A.; Barnes, H.; Macumber, P. (2010). ”Al-Zubarah and its hinterland, north Qatar: excavations and survey, spring 2009”. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 40: sid. 55–68. 
• Warden, F. (1865). ”Uttoobee Arabs (Bahrein)”. i Thomas, R.H.. Arabian Gulf Intelligence. Selections from the Records of the Bombay Government. Concerning Arabia, Kuwait, Muscat and Oman, Qatar, United Arab Emirates and the Islands of the Gulf. Cambridge: The Oleander Press. sid. 362–425 

Externa länkar

• Al Zubarahs officiella webbplats (engelska)
• Foton på Zubarah Fort (franska)
• Utgrävningar i Zubara (engelska)
• Köpenhamns univseritet, Qatar Islamic Archaeology and Heritage Project (engelska)
• UNESCO's tentative list (engelska)
• Al-Zubarah Pearl of the Past. A documentary from 2011 (engelska)
• 360-grades panorama av Al Zubarah fort (engelska)
• Culture and Heritage under Qatar Museums Authority: Al Zubarah fort (engelska)
• James, Bonnie (March 24, 2012), ”Zubarah’s heritage list hopes get a lift”, Gulf Times, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-03-24, https://web.archive.org/web/20120324145012/http://gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2&item_no=494770&version=1&template_id=57&parent_id=56, läst 30 mars 2012 
• ”Students gain insight into Al Zubarah’s historic role”, Gulf Times, February 25, 2012, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-04-26, https://web.archive.org/web/20120426045225/http://www.gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2, läst 30 mars 2012 
• James, Bonnie (January 21, 2012), ”New tools to unearth Zubarah secrets”, Gulf Times, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-01-21, https://web.archive.org/web/20120121190940/http://gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2&item_no=482058&version=1&template_id=57&parent_id=56, läst 30 mars 2012 
• ”Hi-tech survey at Al Zubarah site”, Gulf Times, January 21, 2012, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-03-15, https://web.archive.org/web/20120315151229/http://www.gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2&item_no=482022&version=1&template_id=36&parent_id=16, läst 30 mars 2012 
• ”Excavation at historic site uncovers date presses used to produce syrup”, Gulf Times, February 25, 2011, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-04-26, https://web.archive.org/web/20120426045225/http://www.gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2, läst 30 mars 2012 
• James, Bonnie (February 11, 2011), ”Remains of palatial compound”, Gulf Times, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-04-26, https://web.archive.org/web/20120426045225/http://www.gulf-times.com/site/topics/article.asp?cu_no=2, läst 30 mars 2012 
• Mogensen, Anna (March 12, 2010), ”Danish-led Excavation in Qatar”, FOCUS Denmark (Ministry of Foreign Affairs of Denmark), http://www.netpublikationer.dk/um/10138/html/chapter02.htm, läst 30 mars 2012 
• Walmsley, Alan (December 8, 2011). ”The legacy of Zubarah”. QULTURA MAGAZINE (Vega Media and Katara) 1: sid. 58-65. http://issuu.com/merciafuoco/docs/qultura_1_dic_2011. Läst 30 mars 2012.