Adakgruvan

Adakgruvan
Land	Sverige
Grunnlagt	1920-årene
Befolkning	307 (1960)
	; Adakgruvan; 65°22′00″N 18°38′00″Ø

Adakgruvan var et gruvesamfunn i det svenske länet Västerbotten, ca. 3 km nord for Adak, samt en av Bolidens kobbergruver fra slutten av 1920-årene til 1978. Da hadde bebyggelsen 150 innbyggere. De siste husene ble revet i 1999, og i dag er det få synlige spor igjen etter gruvedriften og samfunnet som ble bygget opp rundt gruven. Geologer har imidlertid konstatert at området rundt gruven må holdes under oppsyn i uoverskuelig fremtid, fordi det lekker ut svært forurenset vann fra de gamle gruvegangene. Det har blitt gjort flere forsøk på å stanse de miljøskadelige lekkasjene, men per 2012 hadde man ikke funnet noen god løsning på problemet.

Referanser

↑ (på sv) Statistikdatabasen: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, Wikidata Q27579148, http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e
1 2 «Kan aldrig lämna Adakgruvan». SVT Nyheter (på svensk). 31. oktober 2012. Besøkt 14. november 2024. «Kontrollen av gamla gruvområdet i Adak får aldrig upphöra. Den slutsatsen drar geologiexperter. Dessutom finns det många förorenade områden i länet där återställningen inte ens påbörjats. | Från 40-talet fram till 1977 bröt Boliden i statlig regi koppar i Adakgruvan i Malå kommun. När gruvdriften upphörde flyttades alla byggnader, metall och järnskrot samlades i ett jättelikt sandmagasin och för att syre inte skulle komma åt avfallet täcktes det över med jord. | Men det vatten som läcker ut från området måste kontrolleras noga för att naturen inte ska förorenas. Geoteknikerna Leif Bildström har tagit prover i området i över 20 år. [---] Återställningen i Adakgruvan har skett i två omgångar. Den första återställningen misslyckades, andra blev bättre men Leif Bildström tror aldrig att man kommer att kunna lämna gruvan helt. | – Det kan hända på 50 år att man får en kemisk oxidation utfällning av järn, zink, koppar och arsenik inte minst, det finns ganska mycket arsenikrester också. Även om vi inte ser ett uns av det idag så kan det komma längre fram i tiden.»

Autoritetsdata

[wikidata-574403b83cb9589be61cd70c3125852702484334-v18-1] (på sv) Statistikdatabasen: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, Wikidata Q27579148, http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e

[:0-2] 1 2 «Kan aldrig lämna Adakgruvan». SVT Nyheter (på svensk). 31. oktober 2012. Besøkt 14. november 2024. «Kontrollen av gamla gruvområdet i Adak får aldrig upphöra. Den slutsatsen drar geologiexperter. Dessutom finns det många förorenade områden i länet där återställningen inte ens påbörjats. | Från 40-talet fram till 1977 bröt Boliden i statlig regi koppar i Adakgruvan i Malå kommun. När gruvdriften upphörde flyttades alla byggnader, metall och järnskrot samlades i ett jättelikt sandmagasin och för att syre inte skulle komma åt avfallet täcktes det över med jord. | Men det vatten som läcker ut från området måste kontrolleras noga för att naturen inte ska förorenas. Geoteknikerna Leif Bildström har tagit prover i området i över 20 år. [---] Återställningen i Adakgruvan har skett i två omgångar. Den första återställningen misslyckades, andra blev bättre men Leif Bildström tror aldrig att man kommer att kunna lämna gruvan helt. | – Det kan hända på 50 år att man får en kemisk oxidation utfällning av järn, zink, koppar och arsenik inte minst, det finns ganska mycket arsenikrester också. Även om vi inte ser ett uns av det idag så kan det komma längre fram i tiden.»