Alva Myrdal ble først offentlig kjent på 1930-tallet, som medforfatter av boken Kris i befolkningsfrågan, og betraktes som en av de viktigste kreftene bak den svenske velferdsstaten. Etter å ha vært et fremstående medlem av det sosialdemokratiske partiet i flere år, ble hun i slutten av 1940-årene involvert i internasjonalt arbeid. I 1948 ble hun tilbudt stillingen som sjef for FNs avdeling for sosiale spørsmål, noe hun takket ja til. I første halvdel av 1950-årene ledet hun UNESCOs sosialvitenskapelige avdeling i Paris, og fra 1955-61 var hun Sveriges ambassadør i India.
I 1962 ble hun valgt inn i Sveriges riksdag, og hun ble statsråd i 1967.
I 1982 ble Alva Myrdal tildelt Nobels fredspris sammen med Alfonso García Robles. Hun fikk prisen for sitt arbeid for nedrustning.
Fotnoter
↑Kris i befolkningsfrågan av Alva og Gunnar Myrdal ble tatt opp i Sveriges kulturkanon i 2025 i kategorien «Lærdom og sakprosa».
Referanser
12Encyclopædia Britannica Online, oppført som Alva Reimer Myrdal, Encyclopædia Britannica Online-ID biography/Alva-Reimer-Myrdal, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
↑Rotemansarkivet, oppført som Namn: Alva Reimer Titel: Dotter.....Inflyttad: 1912-12-06, digitalastadsarkivet.stockholm.se, besøkt 10. april 2018[Hentet fra Wikidata]
↑Rotemansarkivet, oppført som Namn: Alva Janson Titel: Dotter Födelseuppgifter: 1902-01-31 (Uppsala), Uppsala län, digitalastadsarkivet.stockholm.se, besøkt 10. april 2018[Hentet fra Wikidata]
↑Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, oppført som Alva, f. 1902 i Uppsala Uppsala län, sok.riksarkivet.se, besøkt 10. april 2018[Hentet fra Wikidata]
123456Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Svenskt porträttarkiv I_2wtd5VefAAAAAAAAA_ag, besøkt 21. januar 2022[Hentet fra Wikidata]
↑Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, oppført som Myrdal i Stockholm, Alva, Svenskt porträttarkiv sj9PGLAlnmUAAAAAABfN4Q, besøkt 21. januar 2022[Hentet fra Wikidata]
↑Svenskagravar.se, «Myrdal, Alva», besøkt 10. april 2023[Hentet fra Wikidata]