En betydande del av järnvägsnätet i Japan är byggt med spårvidden 1067 mm.
Artikeln behandlar 1067 mm som spårvidd, alltså avståndet mellan rälerna på en järnväg.
Allmänt
Spårvidden kallas även kapspår[källabehövs], antingen för att den är som vanligast i södra Afrika där den fått sitt namn efter Kapkolonin, eller efter initialerna för norrmannen Carl Abraham Pihl som öppnade den första järnvägen med denna spårvidd i Norge på 1860-talet.
Lok och vagnar som är byggda för spårvidden 1067 mm har i Sverige ett gement t som del av sin littera.
Svenska järnvägar med 1067 mm spårvidd
Det finns inte kvar några järnvägar med 1067 mm spårvidd i Sverige. Alla är upprivna eller breddade till normalspår. Förr i tiden fanns ett nät med denna spårvidd i Blekinge med omnejd, och några fler banor.
Det finns kvar en norsk järnväg med 1067 mm spårvidd, Setesdalsbanen, med museitrafik längs 8 km av den ursprungliga sträckan[källabehövs]. Ursprungligen byggdes de stambanor som inte gick mot Sverige med denna spårvidd. Dessa stambanor har breddats till normalspår. En del mindre banor med spårvidden har lagts ned.
Den numera enda spårvidden i Nya Zeeland, cirka 4000 km.
Ryssland
Spårvidden på ön Sachalin i Stilla Havet fram till år 2020. Spårvidden var ärvd från tiden då ön tillhörde Japan. Under åren 2003–2020 breddades nätet till rysk spårvidd, 1520 mm.
Sydafrika
Den vanligen använda spårvidden i Sydafrika och fler länder i södra Afrika.
