155 Scylla

	155 Scylla
	Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt
Upptäckare	J. Palisa
Upptäcktsplats	Pula
Upptäcktsdatum	8 november 1875
Beteckningar
MPC-beteckning	(155) Scylla
Alternativnamn	A875 VE, 1930 UN, 1930 XS, 1934 RU, 1939 TK, 1941 HL, 1950 FL, 1950 FN, A907 TJ
Uppkallad efter	Skylla
Småplanetskategori	Asteroidbältet
Omloppsbana
	Epok: 14 mars 2012
Aphelium	3,52 AU; 527 000 000 km
Perihelium	1,989 AU; 297 500 000 km
Halv storaxel	2,755 AU; 412 000 000 km
Excentricitet	0,278
Siderisk omloppstid	1 670 d (4,57 år)
Medelomloppshastighet	17,955 km/s
Medelanomali	248,7°
Inklination	11,39°
Longitud för uppstigande nod	41°
Periheliumargument	46°
Fysikaliska data
Diameter	~39,9 km
Synodisk rotationsperiod	7,958 h
Albedo	0,0309 geometriskt
Spektraltyp	XFC
Absolut magnitud (H)	11,39

155 Scylla eller A875 VE är en asteroid upptäckt 8 november 1875 av den österrikiske astronomen Johann Palisa i Pula, Kroatien. Asteroiden har fått sitt namn efter Skylla inom grekisk mytologi.

Två veckor efter att Johann Palisa hade upptäckt asteroiden försvann den och kunde inte återfinnas på 95 år. 1970 kopplade Conrad Bardwell samman observationen från 1875 med andra observationer från 1930-, 40- och 50-talen och satte ihop en efemerid för Scylla efter detta. Med denna efemerid som grund kunde Paul Wild återupptäcka asteroiden mycket nära de positioner som Bardwell förutsagt.

Referenser

↑ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 14 februari 2009
↑ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, 12 juni 2012, s. 27, ISBN 978-3-642-29717-5.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser on Scylla” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://www.webcitation.org/65y0jjSuw?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=155. Läst 6 mars 2012.
↑ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 27. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA27&dq=155+Scylla&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=155%20Scylla&f=false. Läst 1 maj 2015
↑ Hodgson, Richard G.. ”155 Scylla, 279 Thule, 944 Hidalgo, and 1620 Geographos: Four Challenges for Observation”. The Minor Planet Bulletin. sid. Volume 4, p.7. http://adsabs.harvard.edu/abs/1976MPBu....4....7H.

Externa länkar

Diagram över omloppsbanan för 155 Scylla från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)

[1] "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 14 februari 2009

[484fb3226f7daa3fe649d64677f092bda31a79ea-2] Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, 12 juni 2012, s. 27, ISBN 978-3-642-29717-5.^{[källa från Wikidata]}

[JPL-3] 1 2 3 4 ”JPL Small-Body Database Browser on Scylla” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://www.webcitation.org/65y0jjSuw?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=155. Läst 6 mars 2012.

[GBname-4] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 27. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA27&dq=155+Scylla&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=155%20Scylla&f=false. Läst 1 maj 2015

[5] Hodgson, Richard G.. ”155 Scylla, 279 Thule, 944 Hidalgo, and 1620 Geographos: Four Challenges for Observation”. The Minor Planet Bulletin. sid. Volume 4, p.7. http://adsabs.harvard.edu/abs/1976MPBu....4....7H.