1834

	1834 – MDCCCXXXIV; 192 år sedan
	År; 1831 \| 1832 \| 1833; 1834; 1835 \| 1836 \| 1837
	Årtionde; 1810-talet \| 1820-talet ; 1830-talet; 1840-talet \| 1850-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1834 ; MDCCCXXXIV
Ab urbe condita	2586
Armeniska kalendern	1283 ; ԹՎ ՌՄՁԳ
Assyriska kalendern	6584
Bahaikalendern	-10–-9
Bengaliska kalendern	1241
Berberkalendern	2784
Buddhistisk kalender	2378
Burmesiska kalendern	1196
Bysantinska kalendern	7342–7343
Koptiska kalendern	1550–1551
Erianska kalendern	3000
Etiopiska kalendern	1826–1827
Judiska kalendern	5594–5595
Vikram Samvat	1890–1891
Sakakalendern	1756–1757
Kaliyuga	4935–4936
Holocen kalender	11834
Nri-Igbo	834–835
Persiska kalendern	1212–1213
Muslimska kalendern	1249–1250
Nengō (Japan)	Tenpō 5; (天保5年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4167
Minguokalendern	78 före ROC; 民前78年
Thailändsk kalender	2377
Unixtid

1834 (MDCCCXXXIV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

1 januari – Tyska tullföreningen avskaffar inbördes tullar.
3 januari – Den mexikanska staten kastar Stephen F. Austin i fängelse i Mexico City.

9 januari – Storbritannien ockuperar Falklandsöarna.

Mars

6 mars – York, Övre Kanada inkorporeras som "Toronto".
14 mars – John Herschel upptäcker den öppna stjärnhopen NGC 3603.

Juni

3 juni – Karl XIV Johan besöker Uppsala högar under stora festligheter, som en nationell manifestation.
28 juni – Fäktmästaren Gustaf Johan Schartau presenterar Olympiska Föreningen i Nya Helsingborgs-Posten.

Juli

13 juli – Schartau bildar Olympiska Föreningen i Helsingborg.
17 juli – De Första olympiska spelen i Ramlösa hålls i Ramlösa utanför Helsingborg. Spelen är tänkta att hållas varje år, men kommer endast att spelas en gång till, 1836.
26 juli – En timmerman i Majorna i Göteborg blir Sveriges första offer för koleran. Den första koleraepidemin i landet börjar i Göteborg och sprids över hela landet. 25 000 människor insjuknar, varav 3 000 dör i Stockholm, 12 000 i hela Sverige.
29 juli – Office of Indian Affairs skapas i USA.

Augusti

1 augusti – Med Slavery Abolition Act 1833 avskaffas slaveriet officiellt i det Brittiska imperiet.
14 augusti – Poor Law Amendment Act 1834 i Storbritannien förklarar att ingen arbetsför brittisk man kan få fattigvård utanför arbetshuset (en slags fattigstuga).

15 augusti – Med South Australia Act godkänns byggandet av en bosättning i South Australia.
19 augusti – Det första koleradödsfallet i Stockholm inträffar.

Oktober

4 oktober – En brand i Vänersborg, Sverige förstör 187 fastigheter, vilket motsvarar 80 % av staden.
16 oktober – Westminsterpalatset förstörs vid en brand.
20 oktober – För att fira 24-årsdagen av sin ankomst till Sverige utfärdar Karl XIV Johan allmän amnesti för politiska fångar. Den verkliga orsaken till amnestin är, att man på så sätt vill bli av med den påstridige kaptenen Anders Lindeberg, som friats från en majestätsbrottsdom, men vägrar acceptera domslutet och kräver att få bli avrättad.

December

10 december – Sir Robert Peel efterträder Lord Melbourne som Storbritanniens premiärminister.
11 december – Sjätte Xhosakriget karaktäriseras av strider mellan vita bosättare och Bantufolket i Kapkolonin; nederländsktalande bosättare bosätter vid området norr om Oranjefloden.
17 december – Mellan Dublin och Kingston öppnas Irlands första järnväg, och är normalspårig.

Okänt datum

Charles Babbage påbörjar konceptet med designen av en "analytisk maskin", en mekanisk föregångare till datamaskinen.
The Wilmington and Raleigh Railroad bildas i Wilmington, North Carolina, USA.
San Salvador ersätter Guatemala City som huvudstad i Centralamerikanska federationen.
Silvermyntfot återinförs i Sverige efter en myntrealisation. Riksbankssedlarna inlöses till halva värdet. Valutan blir stabilare och mer konvertibel mot andra valutor.
Sveriges första mekaniska bomullsväveri inrättas i Rydboholm i Västergötland.
Kung Karl XIV Johan utfärdar en svensk neutralitetsförklaring gentemot Ryssland och Storbritannien, vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring.
General Carl Akrell får i uppdrag att reorganisera den optiska telegrafen i Sverige.
En kampanj dras igång för att folk över hela Sverige ska börja använda träskor, detta för att minska kostnaderna för skoproduktion. Detta misslyckas dock.

Födda

Första kvartalet

Januari

23 januari
- Måns Hansson, svensk lantbrukare, kommunalpolitiker och riksdagsman.
- Alexandru Odobescu, rumänsk arkeolog, historiker, författare och politiker.

Februari

7 februari – Dmitrij Mendelejev, rysk kemist.
16 februari – Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
25 februari – Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.

Mars

2 mars – Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.
4 mars – James W. McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1883. (död 1894)
6 mars – George du Maurier, brittisk tecknare och författare. (död 1896)
17 mars – Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman. (död 1900)
17 mars – Charles William Eliot, amerikansk pedagog och vetenskapsman, president av Harvard University 1869–1908. (död 1926)
24 mars – William Morris, brittisk formgivare och författare. (död 1896)

Andra kvartalet

April

23 april – Adolf Hedin, svensk politiker med flera för tiden radikala liberala idéer, såsom allmän rösträtt, parlamentarism och religionsfrihet. (död 1905)

Maj

22 maj – Auguste Barth, fransk indolog. (död 1916)

Juni

8 juni – Ebenezer J. Ormsbee, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1886–1888. (död 1924)
19 juni – Moritz Rubenson, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman. (död 1906)

Tredje kvartalet

Juli

4 juli – Christopher Dresser, brittisk designer. (död 1904)
14 juli – James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker. (död 1903)
19 juli – Edgar Degas, fransk målare och skulptör. (död 1917)
22 juli – Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef. (död 1896)

Augusti

5 augusti – Anton Qvam, norsk politiker. (död 1904)
20 augusti – Francis T. Nicholls, amerikansk militär och politiker.

September

9 september – Hultkläppen, svensk spelman.
15 september – Heinrich von Treitschke, tysk historiker och politiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

1 oktober – Francis Cockrell, amerikansk general och politiker, senator 1875–1905.
9 oktober – Rufus Blodgett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887–1893.
10 oktober – Aleksis Kivi, finländsk författare.
14 oktober – Philipp Josef Pick, österrikisk dermatolog.

November

27 november – Michael Bernays, tysk litteraturhistoriker.

December

6 december – Henry W. Blair, amerikansk republikansk politiker.
12 december – Wilhelmine Clauss-Szarvady, österrikisk pianist.
15 december – Charles Augustus Young, amerikansk astronom.
27 december – Charles Lamb, brittisk författare.

Okänt datum

Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

8 januari – Jacques-Julien Houtou de Labillardière, 78, fransk botaniker.
12 januari – William Wyndham Grenville, 1:e baron Grenville, 74, brittisk politiker, premiärminister 1806–1807.

Februari

7 februari – Cadwallader D. Colden, 64, amerikansk politiker.
8 februari – Lewis David von Schweinitz, 53, tysk-amerikansk mykolog.
12 februari – Friedrich Schleiermacher, 65, tysk protestantisk teolog och filosof.
14 februari – Sir John Shore, 82, brittisk politiker.
26 februari – Alois Senefelder, 62, tysk uppfinnare.
28 februari – Isaac D. Barnard, 42, amerikansk politiker, senator 1827–1831.

Mars

30 mars – Albert Kriegel, 30, tysk jurist.

Andra kvartalet

April

12 april – Isabella Seymour-Conway, markisinna av Hertford, 74, brittisk adelsdam.
27 april – Thomas Stothard, 78, brittisk konstnär.

Maj

3 maj – Aleksej Araktjejev, 64, rysk greve och militär.
14 maj – Charlotta Aurora De Geer, 54, svensk grevinna, hovdam, salongsvärd och opinionsbildare.
20 maj – Gilbert du Motier, markis av Lafayette, 76, fransk general.

Juni

2 juni – Edward Lloyd, 54, amerikansk politiker, senator 1819–1826.

Tredje kvartalet

Juli

21 juli – Henry Leavenworth, 50, amerikansk militär.
24 juli – Carl Stellan Mörner, 73, svensk greve och ämbetsman.
25 juli – Samuel Taylor Coleridge, 61, brittisk författare.

Augusti

24 augusti – William Kelly, 47, amerikansk jurist och politiker, senator 1822–1825.

September

2 september – Thomas Telford, 77, skotsk ingenjör.
20 september – Johan Peter Strömberg, 61, svensk teaterman.
24 september
- Jonas Galusha, 81, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1809–1813 och 1815–1820.
- Peter I av Brasilien, 35, abdikerad kejsare av Brasilien.

Fjärde kvartalet

Oktober

5 oktober – María Josefa Pimentel, 83, spansk kulturpersonlighet och salongsvärd.
8 oktober – François Adrien Boïeldieu, 58, fransk tonsättare.
10 oktober – Thomas Say, 47, amerikansk entomolog, konkolog och herpetolog.
25 oktober – Axel von Rosen, 61, svensk greve och ämbetsman.
31 oktober – Éleuthère Irénée du Pont, 63, fransk-amerikansk kemist och industrialist.

November

6 november – Magnus Palmqvist, 73, svensk friherre och sjömilitär.
8 november – Gaudenz von Planta, 76, schweizisk politiker.
27 november – Rosalie de Constant, 76, schweizisk naturalist.

December

23 december – Thomas Robert Malthus, 68, brittisk nationalekonom.
27 december – Charles Lamb, 59, brittisk författare.
31 december – Jan Nejedlý, 58, tjeckisk författare.

Referenser

Fotnoter

↑ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.
↑ Sher, D. (14 oktober 1965). ”The Curious History of NGC 3603”. Journal of the Royal Astronomical Society of Canada "59": ss. 76. http://adsabs.harvard.edu/abs/1965JRASC..59...67S. Läst 8 september 2010.
↑ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.
↑ ”Järnvägar i historien”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812121411/http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/H1700.htm.
↑ Hyman, Anthony (1982). Charles Babbage: pioneer of the computer. Oxford University Press. ISBN 0-19-858170-X. https://archive.org/details/charlesbabbagepi0000hyma_j5s4
↑ ”Babbage's Analytical Engine, 1834-1871 (Trial model)”. Science Museum (London). Arkiverad från originalet den 20 september 2010. https://web.archive.org/web/20100920230519/http://www.sciencemuseum.org.uk/objects/computing_and_data_processing/1878-3.aspx. Läst 1 oktober 2010.
↑ ”CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Wilmington & Raleigh (later Weldon)"”. http://www.historync.org/railroad-WWRR.htm. , North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
↑ Sverige 1900-talet – Sverige åter i Europa, NE, Bra Böcker, 2000

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1834.
Bilder & media

[1] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.

[Sher1965-2] Sher, D. (14 oktober 1965). ”The Curious History of NGC 3603”. Journal of the Royal Astronomical Society of Canada "59": ss. 76. http://adsabs.harvard.edu/abs/1965JRASC..59...67S. Läst 8 september 2010.

[3] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.

[4] ”Järnvägar i historien”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812121411/http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/H1700.htm.

[5] Hyman, Anthony (1982). Charles Babbage: pioneer of the computer. Oxford University Press. ISBN 0-19-858170-X. https://archive.org/details/charlesbabbagepi0000hyma_j5s4

[6] ”Babbage's Analytical Engine, 1834-1871 (Trial model)”. Science Museum (London). Arkiverad från originalet den 20 september 2010. https://web.archive.org/web/20100920230519/http://www.sciencemuseum.org.uk/objects/computing_and_data_processing/1878-3.aspx. Läst 1 oktober 2010.

[7] ”CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Wilmington & Raleigh (later Weldon)"”. http://www.historync.org/railroad-WWRR.htm. , North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010

[8] Sverige 1900-talet – Sverige åter i Europa, NE, Bra Böcker, 2000


1834 – MDCCCXXXIV 192 år sedan
År 1831 \| 1832 \| 1833 1834 1835 \| 1836 \| 1837
Årtionde 1810-talet \| 1820-talet 1830-talet 1840-talet \| 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1834 MDCCCXXXIV
Ab urbe condita	2586
Armeniska kalendern	1283 ԹՎ ՌՄՁԳ
Assyriska kalendern	6584
Bahaikalendern	-10–-9
Bengaliska kalendern	1241
Berberkalendern	2784
Buddhistisk kalender	2378
Burmesiska kalendern	1196
Bysantinska kalendern	7342–7343
Koptiska kalendern	1550–1551
Erianska kalendern	3000
Etiopiska kalendern	1826–1827
Judiska kalendern	5594–5595
Vikram Samvat	1890–1891
Sakakalendern	1756–1757
Kaliyuga	4935–4936
Holocen kalender	11834
Nri-Igbo	834–835
Persiska kalendern	1212–1213
Muslimska kalendern	1249–1250
Nengō (Japan)	Tenpō 5 (天保5年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4167
Minguokalendern	78 före ROC 民前78年
Thailändsk kalender	2377
Unixtid