1833

	1833 – MDCCCXXXIII; 193 år sedan
	År; 1830 \| 1831 \| 1832; 1833; 1834 \| 1835 \| 1836
	Årtionde; 1810-talet \| 1820-talet ; 1830-talet; 1840-talet \| 1850-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1833 ; MDCCCXXXIII
Ab urbe condita	2585
Armeniska kalendern	1282 ; ԹՎ ՌՄՁԲ
Assyriska kalendern	6583
Bahaikalendern	-11–-10
Bengaliska kalendern	1240
Berberkalendern	2783
Buddhistisk kalender	2377
Burmesiska kalendern	1195
Bysantinska kalendern	7341–7342
Koptiska kalendern	1549–1550
Erianska kalendern	2999
Etiopiska kalendern	1825–1826
Judiska kalendern	5593–5594
Vikram Samvat	1889–1890
Sakakalendern	1755–1756
Kaliyuga	4934–4935
Holocen kalender	11833
Nri-Igbo	833–834
Persiska kalendern	1211–1212
Muslimska kalendern	1248–1249
Nengō (Japan)	Tenpō 4; (天保4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4166
Minguokalendern	79 före ROC; 民前79年
Thailändsk kalender	2376
Unixtid

1833 (MDCCCXXXIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

3 januari – Storbritannien kastar ut Argentinas guvernör över Falklandsöarna.

23 januari – Storbritannien återerövrar Falklandsöarna.

Mars

4 mars
- USA:s president Andrew Jackson tillträder sin andra ämbetstid, med sin trogne vapendragare, Martin Van Buren som USA:s nye vicepresident .

Augusti

1 augusti
- Storbritanniens parlament antar den lag som från 1834 befriar alla kvarvarande slavar inom det Brittiska imperiet.
- King William's College i Isle of Man invigs officiellt.
12 augusti – Staden Chicago byggs vid Chicagoflodens estuarium av 350 nybyggare.
29 augusti – Storbritanniens parlament antar lagar som begränsar barnarbetet.

September

29 september – Tre år gammal blir Isabella II drottning av Spanien, under sin mor Maria Kristinas av Bägge Sicilierna förmyndarskap. Hennes farbror Don Carlos, hertig av Molina utmanar hennes anspråk på tronen, och så börjar det första carlistkriget.

Oktober

31 oktober–15 november – Amerikanska soldater landstiger i Buenos Aires för att skydda USA:s och andra staters intressen under ett uppror.

November

12–13 november – Stars Fell on Alabama: En spektakulär meteorskur från Leoniderna observeras i Alabama, USA.
23 november – En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken officiellt är i kraft ända till 1926.
25 november – En stor 8,7-skalig jordbävning slår till mot Sumatra.

December

14 december – Pojken Kaspar Hauser knivhuggs och avlider tre dagar senare.

Okänt datum

En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Göteborg.
Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide.
Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige.
Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet.
Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidslitteratur i översättning.
Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen – världens första dator.
Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut.
Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår.
American Anti-Slavery Society bildas.

Födda

Första kvartalet

Januari

28 januari – Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.

Februari

6 februari – J.E.B. Stuart, amerikansk militär.
7 februari – Ricardo Palma, peruansk författare.
25 februari – Clement A. Evans, amerikansk militär.
28 februari
- Carl Hilty, schweizisk filosof. (död 1909)
- Alfred von Schlieffen, preussisk militär. (död 1913)

Mars

21 mars – Carl Stål, svensk entomolog.

Andra kvartalet

April

2 april – Alexander Järnefelt, finländsk officer, topograf och guvernör.
11 april – Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, Sveriges statsminister 1900–1902.
18 april – Petter Näsman, svensk hemmansägare och riksdagsman.
19 april – Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.

Maj

7 maj – Johannes Brahms, tysk tonsättare.

Juni

4 juni – Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
4 juni – Eliza Lynch, paraguayansk första dam.
24 juni – Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.

Tredje kvartalet

Juli

28 juli – James H. Lane, amerikansk professor och militär.

Augusti

1 augusti – Gilbert Carlton Walker, amerikansk politiker.
20 augusti – Benjamin Harrison, amerikansk politiker, USA:s president 1889–1893.
28 augusti – Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.

September

19 september – Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.

Fjärde kvartalet

Oktober

16 oktober – Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
21 oktober – Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
22 oktober – Gustav Brandelius, svensk konstnär och officer.

November

12 november
- Aleksandr Borodin, rysk kompositör.
- John Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.
30 november – Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.

December

2 december – Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
3 december – John Aird, baronet och engelsk ingenjör.
10 december – Ellen Anckarsvärd, svensk feminist.
15 december – Benjamin Harrison Eaton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.
29 december – John James Ingalls, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1891.

Okänt datum

Kate Warne, amerikansk privatdetektiv.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

10 januari – Adrien-Marie Legendre, 80, fransk matematiker.

Februari

6 februari – Pierre André Latreille, 70, fransk entomolog.

Mars

4 mars – Dominique Bouligny, 59, amerikansk politiker, senator 1824–1829.
11 mars – Franz Passow, 46, tysk klassisk filolog och lexikograf.

Andra kvartalet

April

22 april – Richard Trevithick, 62, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.

Maj

15 maj – Edmund Kean, 46, brittisk skådespelare.
23 maj – Richard Skinner, 54, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Vermont 1820–1823.
24 maj – John Randolph, 59, amerikansk politiker och diplomat.
28 maj – Johann Christian Friedrich Haeffner, 74, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.

Juni

1 juni – Olof Rudolf Cederström, 69, svensk greve, generalamiral och statsråd.
6 juni – Alexander Buckner, 48, amerikansk politiker, senator 1831–1833.

Tredje kvartalet

Juli

5 juli – Nicéphore Niépce, 68, den förste fotografen.
16 juli – Pierre-Narcisse Guérin, 59, fransk konstnär.
22 juli – Jesse Wharton, 50, amerikansk politiker.

Augusti

3 augusti – Claire Démar, fransk feministisk journalist och författare.
13 augusti – Elias Wilhelm Ruda, 26, svensk skald och litteraturkritiker.

September

11 september – Anders Gamborg, 79, dansk filosof.
22 september – Marcus Wallenberg, 59, svensk biskop och författare.
27 september – Ram Mohan Roy, 61, indisk religionsstiftare.

Fjärde kvartalet

Oktober

25 oktober – Abbas Mirza, 44, persisk tronföljare.

November

23 november – Jean-Baptiste Jourdan, 71, fransk greve och militär.

December

17 december – Kaspar Hauser, 21, tyskt legendomspunnet hittebarn.

Referenser

Fotnoter

↑ World Statesmen
↑ Det hände i dag
↑ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
↑ Björn Furuhagen (20 mars 2002). ”Ordning på stan”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/ordning-pa-stan/. Läst 8 april 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1833.
Bilder & media

[1] World Statesmen

[2] Det hände i dag

[3] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.

[4] Björn Furuhagen (20 mars 2002). ”Ordning på stan”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/ordning-pa-stan/. Läst 8 april 2017.


1833 – MDCCCXXXIII 193 år sedan
År 1830 \| 1831 \| 1832 1833 1834 \| 1835 \| 1836
Årtionde 1810-talet \| 1820-talet 1830-talet 1840-talet \| 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1833 MDCCCXXXIII
Ab urbe condita	2585
Armeniska kalendern	1282 ԹՎ ՌՄՁԲ
Assyriska kalendern	6583
Bahaikalendern	-11–-10
Bengaliska kalendern	1240
Berberkalendern	2783
Buddhistisk kalender	2377
Burmesiska kalendern	1195
Bysantinska kalendern	7341–7342
Koptiska kalendern	1549–1550
Erianska kalendern	2999
Etiopiska kalendern	1825–1826
Judiska kalendern	5593–5594
Vikram Samvat	1889–1890
Sakakalendern	1755–1756
Kaliyuga	4934–4935
Holocen kalender	11833
Nri-Igbo	833–834
Persiska kalendern	1211–1212
Muslimska kalendern	1248–1249
Nengō (Japan)	Tenpō 4 (天保4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4166
Minguokalendern	79 före ROC 民前79年
Thailändsk kalender	2376
Unixtid