1902
1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari – Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 och Malmö 60.000.
- 15 januari – Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs .
- 18 januari – Unionella konsulatskommittén tillsätts.
- 19 januari – Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen .
- 30 januari – En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan.
Februari
- 12 februari – 1st Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Washington, D.C..
- 22 februari – Södertälje SK bildas.
- 23 februari – Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande och Karl Staaff vice ordförande.
- 25 februari – Hubert Cecil Booth startar en dammsugarfabrik i USA .
Mars
- 4 mars – American Automobile Association grundas i Chicago.
- 18 mars
- Real Madrid CF bildas.
- Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva
- 19 mars – Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.
April
- 5 april – 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
- 12 april – Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
- 14–21 april – Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring.
- 16–23 april – USA skickar soldater för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro i nuvarande Panama under inbördeskriget i Colombia.
- 18–20 april – Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.
- 20 april – Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong.. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning" .
- 21 april – Norske statsministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr.
- 24 april – Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.
- 27 april – Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.
Maj
- 7 maj – Vulkanen La Soufrière på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
- 8 maj – Vulkanen Montagne Pelée på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid ca 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever .
- 15–17 maj – Politisk storstrejk, anordnad av Socialdemokraterna och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt .
- 17 maj – Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag .
- 20 maj – Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma .
- 31 maj – Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet .
Juni
- 3 juni – Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes.
- 15 juni – Gävleutställningen öppnas.
- 21 juni – Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts . Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
- 23 juni – Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern .
- 27 juni – Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien .
- 28 juni – Trippelalliansen förnyas.
Juli
- 1 juli – Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas .
- 5 juli – Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern .
- 10 juli – Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning.
- 14 juli – Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar .
Augusti
- 1 augusti
- Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien .
- Norra stambanans sträckning Boden–Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.
- 6 augusti – Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval.
- 23 augusti – William F. Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln .
September
- 1 september
- Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fiction-film .
- Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas , som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961) .
- 17 september–18 november – USA placerar beväpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater .
- 19 september – Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker.. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration .
Oktober
- 4 oktober – Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl . Brist på djurfoder råder i Sverige och jordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning . Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
- 7 oktober – Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
- 25 oktober – Vulkanen Santa María i Guatemala får ett utbrott varvid ca 5 000 invånare omkommer.
- 27 oktober – De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.
December
- December – Australien inför allmän rösträtt för vita kvinnor vid nationella val.
- 10 december – En damm vid Assuan invigs vid Nilen.
- 26 december – En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön . Även Skåne drabbas .
Okänt datum
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus .
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning på Saint Vincent .
- 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan .
- Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen.
- Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor.
- Kvinnoorganisationen Deutscher Verband für Frauenstimmrecht bildas.
- Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen.
- Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.
- Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende.
- Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag.
- I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader.
- Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K.M. Lundberg och Joseph Leja.
- Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps.
- De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGT:s tidning Reformatorn.
- På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige.
- Internationalen får svensk text av Henrik Menander.
- Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm.
- Stockholm får sin första ambulans.
- Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen.
- I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval.
- 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution .
- Den första svenska personbilen tillverkas .
Födda
Första kvartalet
Januari
- 6 januari – Helmut Poppendick, tysk SS-läkare. (död 1994)
- 8 januari – Georgij Malenkov, sovjetisk politiker. (död 1988)
- 9 januari – Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon. (död 1975)
- 11 januari – Verner Arpe, svensk skådespelare. (död 1979)
- 31 januari
- Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare. (död 1968)
- Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare. (död 1986)
Februari
- 4 februari – Charles Lindbergh, amerikansk flygare. (död 1974)
- 7 februari
- Verner Oakland, svensk skådespelare. (död 1962)
- Bruno Streckenbach, tysk SS-officer. (död 1977)
- 8 februari – Lyle Talbot, amerikansk skådespelare. (död 1996)
- 17 februari – Marian Anderson, amerikansk sångerska. (död 1993)
- 19 februari – Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958–1967. (död 1991)
- 20 februari – Ansel Adams, amerikansk fotograf. (död 1984)
- 23 februari – Allan Gray, polsk-brittisk kompositör. (död 1973)
- 27 februari
- Gene Sarazen, amerikansk golfspelare. (död 1999)
- John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962. (död 1968)
Mars
- 7 mars – Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient. (död 1996)
- 8 mars – Jennings Randolph, amerikansk demokratisk politiker. (död 1998)
- 9 mars – Luis Barragán, mexikansk arkitekt. (död 1988)
- 11 mars – Albert Rains, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1945–1965. (död 1991)
- 17 mars – Bobby Jones, amerikansk golfspelare. (död 1971)
- 24 mars – Thomas Dewey, amerikansk politiker. (död 1971)
- 25 mars – Sten Broman, svensk kompositör, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare. (död 1983)
- 28 mars – Flora Robson, brittisk skådespelare. (död 1984)
Andra kvartalet
April
- 2 april
- D. Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945. (död 1955)
- Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare. (död 1984)
- 3 april – Lisa Wirström, svensk skådespelare. (död 1989)
- 9 april – Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare. (död 1973)
- 18 april
- Waldemar Hammenhög, svensk författare. (död 1972)
- Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare. (död 1982)
- 20 april – John Elfström, svensk skådespelare. (död 1981)
- 23 april – Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare. (död 1998)
- 25 april – Per Aabel, norsk skådespelare. (död 1999)
- 29 april
- Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare. (död 1979)
- Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare. (död 1980)
Maj
- 2 maj – Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp). (död 1982)
- 3 maj – Alfred Kastler, fransk fysiker, nobelpristagare. (död 1984)
- 4 maj – Mona Mårtenson, svensk skådespelare. (död 1956)
- 7 maj – Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello). (död 1968)
- 10 maj – David O. Selznick, amerikansk filmproducent. (död 1965)
- 11 maj – Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare. (död 1999)
- 15 maj – Richard J. Daley, amerikansk politiker. (död 1976)
- 31 maj – Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof. (död 1990)
Juni
- 9 juni – Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker. (död 1985)
- 16 juni – Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin. (död 1992)
- 28 juni – Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens. (död 1979)
Tredje kvartalet
Juli
- 1 juli – William Wyler, amerikansk regissör. (död 1981)
- 5 juli
- Nils Hultgren, svensk skådespelare. (död 1952)
- Henry Cabot Lodge, amerikansk politiker och diplomat. (död 1985)
- 6 juli – Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare. (död 1984)
- 9 juli – Ella Fallenius, svensk manusförfattare. (död 2004)
- 10 juli – Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare. (död 1958)
- 21 juli – Margit Manstad, svensk skådespelare. (död 1996)
- 26 juli – Albert Forster, tysk nazistisk politiker. (död 1952)
- 28 juli – Karl Popper, brittisk filosof. (död 1994)
- 29 juli – David Arellano, chilensk fotbollsspelare. (död 1927)
Augusti
- 1 augusti – Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare. (död 1956)
- 8 augusti – Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria. (död 1971)
- 10 augusti
- Norma Shearer, amerikansk skådespelare. (död 1983)
- Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948. (död 1971)
- 11 augusti – Christian de Castries, fransk militär. (död 1991)
- 12 augusti
- Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton). (död 1937)
- Berndt Westerberg, svensk skådespelare. (död 1979)
- 13 augusti – Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn). (död 1988)
- 16 augusti – Georgette Heyer, brittisk författare. (död 1974)
- 22 augusti – Leni Riefenstahl, tysk filmregissör. (död 2003)
- 24 augusti – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare. (död 1976)
September
- 1 september – Riccardo Morandi, italiensk ingenjör. (död 1989)
- 5 september – Darryl F. Zanuck, amerikansk filmmagnat. (död 1979)
- 12 september – Juscelino Kubitschek, brasiliansk politiker, Brasiliens president 1956–1961. (död 1976)
- 16 september – Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer. (död 1952)
- 20 september – Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker. (död 1967)
- 21 september – Luís Cernuda, spansk poet. (död 1963)
- 22 september – Folke Bramme, svensk musiker (cello). (död 1973)
- 24 september – Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979–1989. (död 1989)
- 26 september
- Albert Anastasia, italiensk-amerikansk maffiaboss. (död 1957)
- Dagmar Gille, svensk operettsångerska. (död 1993)
Fjärde kvartalet
Oktober
- 5 oktober – Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonald's skapare. (död 1984)
- 17 oktober – Dagmar Bentzen, svensk skådespelare. (död 1967)
- 20 oktober – Addison Richards, amerikansk skådespelare. (död 1964)
- 23 oktober – Ib Schønberg, dansk skådespelare. (död 1955)
- 25 oktober – Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist. (död 1933)
- 28 oktober – Elsa Lanchester, brittisk skådespelare. (död 1986)
- 31 oktober – Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom. (död 1950)
November
- 1 november – Nordahl Grieg, norsk författare. (död 1943)
- 2 november – Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor. (död 1955)
- 4 november – Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare. (död 1975)
- 7 november – Dagny Lind, svensk skådespelare. (död 1992)
- 8 november – Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare. (död 1982)
- 10 november – Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare. (död 1966)
- 14 november – Einar Hansen, dansk-svensk företagsledare. (död 1994)
- 16 november – Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker. (död 1953)
- 22 november – Philippe Leclerc, fransk militär och krigshjälte. (död 1947)
December
- 2 december – Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949. (död 1988)
- 10 december – Elsa Burnett, svensk skådespelare. (död 1999)
- 11 december – Tyra Ryman, svensk skådespelare. (död 1990)
- 15 december – Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare. (död 1984)
- 23 december
- Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin). (död 1976)
- Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944–1946. (död 1981)
- 29 december – Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare. (död 1986)
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 5 januari – Martis Karin Ersdotter, 72, svensk hårkulla.
- 6 januari – Lars Hertervig, 71, norsk målare, tecknare och grafiker.
- 7 januari – Adolfina Fägerstedt, 90, svensk premiärdansös.
- 24 januari – Anders Kallenberg, 67, svensk målare.
Februari
- 9 februari – Nils Grotenfelt, 56, finländsk agronom.
- 11 februari – Caroline Rosenberg, 91, dansk botaniker.
- 17 februari – Edvard Forssberg, 53, svensk läkare, komiker och tillfällighetspoet.
- 18 februari – Albert Bierstadt, 72, tysk-amerikansk målare.
Mars
- 23 mars – Kálmán Tisza, 71, ungersk statsman.
- 26 mars – Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör .
- 29 mars – Ludvig Michael Runeberg, 67, finländsk konstnär, kaméskärare.
Andra kvartalet
April
- 1 april – Joseph S. Fowler, 81, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
- 8 april – John Wodehouse, 76, brittisk politiker.
- 10 april – Pontus Fürstenberg, 74, svensk konstmecenat.
- 11 april – Johan Daniel Herholdt, 83, dansk arkitekt.
- 12 april – Alfred Cornu, 61, fransk fysiker.
- 15 april – Jules Dalou, 63, fransk skulptör.
Maj
- 5 maj – Bret Harte, 65, amerikansk författare och journalist.
- 6 maj – William T. Sampson, 62, amerikansk sjömilitär.
- 7 maj – Adolf Beer, 71, österrikisk historiker och politiker.
- 10 maj – Sebastian Streeter Marble, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1887–1889.
- 26 maj – Henry Clay McCormick, 57, amerikansk republikansk politiker.
Juni
- 11 juni – Otto Eckmann, 36, tysk målare och grafiker.
- 14 juni – Jens Zachariassen, 63, dansk-finländsk orgelbyggare och redare.
- 18 juni – Samuel Butler, 66, brittisk författare.
- 19 juni – John Dalberg-Acton, 1:e baron Acton, 68, brittisk historiker och politiker.
Tredje kvartalet
Juli
- 4 juli
- Hervé Faye, 87, fransk astronom.
- Swami Vivekananda, 39, indisk filosof.
- 6 juli – Maria Goretti, 11, italiensk jungfrumartyr, helgon.
- 9 juli – William Marvin, 94, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
- 10 juli – Julius von Ficker, 76, tysk rättshistoriker.
Augusti
- 8 augusti – James Tissot, 65, fransk målare och illustratör.
- 24 augusti – Adam Fabricius, 80, dansk präst och historiker.
September
- 5 september – Rudolf Virchow, 80, tysk patolog och biolog.
- 7 september – Enrique Gaspar y Rimbau, 60, spansk diplomat och författare.
- 20 september – Carl Friedländer, 75, svensk industriman.
- 28 september
- Émile Zola, 62, fransk författare.
- Karl Eduard Richard Voigtel, 73, tysk arkitekt.
Tredje kvartalet
Oktober
- 4 oktober – Sixten Flach, 76, svensk militär, godsägare och politiker.
- 6 oktober – George Rawlinson, 89, engelsk arkeolog och historiker.
- 23 oktober – Olof Larsson i Bratteberg, 54, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 26 oktober – Elizabeth Cady Stanton, 86, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
November
- 4 november – Hale Johnson, 55, amerikansk advokat och politiker.
- 13 november – Ingrid Klar, 104, sista överlevande personen i Sverige född på 1700-talet.
- 20 november – Fredric Kafle, 83, svensk sjömilitär.
December
- 7 december – Thomas Nast, 62, tysk-amerikansk karikatyr- och satirtecknare.
- 22 december
- Richard von Krafft-Ebing, 62, tysk sexolog.
- Dwight M. Sabin, 59, amerikansk republikansk politiker.
- 28 december – Georg Fleetwood, 84, svensk friherre, militär och hovman.
- 31 december – Rudolph Franz, 76, tysk fysiker.
Nobelpris
- Fysik
- Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker
- Pieter Zeeman, nederländsk fysiker
- Kemi
- Emil Fischer, tysk kemist
- Medicin
- Sir Ronald Ross, Storbritannien
- Litteratur
- Theodor Mommsen, tysk författare
- Fred
- Élie Ducommun, Schweiz
- Albert Gobat, Schweiz
Referenser
Fotnoter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 Hundra år i Sverige – 1902, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 20:e århundrades När Var Hur – 1902, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- 1 2 3 4 5 6 Sverige 1900-talet – 1902, NE, Bra Böcker, 2000
- 1 2 3 4 5 6 100 år med Aftonbladet – 1902, 1999
- ↑ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
- 1 2 3 4 5 Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ↑ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ↑ ”Santa Maria Eruption history” (på engelska). Michigan Technological University. http://www.geo.mtu.edu/volcanoes/santamaria/eruption.html. Läst 6 juli 2015.
- ↑ ”Electoral milestones for Indigenous Australians” (på engelska). Australian Electoral Commission. http://www.aec.gov.au/indigenous/milestones.htm. Läst 17 maj 2014.
- ↑ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ↑ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1902.