Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Gränsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Sueznäset och Röda havet. Omkring 62 % av världens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 % bor i norra och innersta delen, det vill säga Mongoliet, de centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.

Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig på samma kontinent och denna heter Eurasien. Världsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, närmare bestämt ett område från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Etymologi

Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία, ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotos. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia) eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.

En annan teori är att ordet kommer från det akkadiska ordet (w)aṣû(m), besläktat med hebreiska יצא, som betyder "att gå ut", eller "att stiga", som refererar till solens riktning vid soluppgång, vilket kan kontrasteras till den liknande etymologin för Europa, där det semitiska ordet erēbu, som innebär solens nedgång. Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.

En tredje teori är det assyriska ordet "asu", som betyder öst, till skillnad från det feniciska ordet "ereb" för Europa.

Först från omkring 1800 kom ordet att användas för hela kontinenten, inklusive Kina och Sibirien – det var också först från mitten av 1700-talet som européerna fått en klarare uppfattning om de viktigaste dragen i världsdelens geografi, till exempel kusterna i norr, de större floderna och klimatet på olika håll. Före denna tid användes "Indien" som en allmän beteckning på hela området från Indus till Filippinerna, och länderna norr därom – Kina, Japan, Tibet och Mongoliet – var i praktiken helt stängda för européerna.

Geografi

Natur

Asien är till ytan världens största världsdel, och upptar två tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som förutom Asien även består av Europa. Gränsen mellan världsdelarna går från Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, förbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.

Asien inrymmer en stor geografisk mångfald. De norra delarna, främst Sibirien, visar flera såväl geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utgörs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sjöar och bergskedjor, och den långa kusten mot Norra ishavet i norr är starkt påverkad av den arktiska inlandsisen, som bildat trånga vikar, fjordar, skärgårdar och myrmarker.

Söder om taigan finns den eurasiska stäppen, ett stort slättland med inlandsklimat, gräs- och buskvegetation och sparsamt med träd.

Världens högsta bergskedja, Himalaya, bildades genom att den indiska subkontinenten fördes norrut av kontinentaldriften och kolliderade med den eurasiska kontinenten.

Sjöar

Världens största insjö, Kaspiska havet är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter. Dess vatten är bräckt med en salthalt på ungefär en tredjedel av den hos havsvatten. Kaspiska havet är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Bajkalsjön i södra Sibirien är Eurasiens näst största sötvattensjö och världens djupaste insjö med ett största djup på 1642 meter. Bajkalsjön ligger på en höjd av 455 möh. Den finns på Unescos lista över världsarv sedan 1996 på grund av sin rika och delvis endemiska flora och fauna.

Asiens tredje största sjö är Balchashsjön i Kazakstan. Aralsjön mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare Asiens andra och jordens fjärde största insjö men har till stor del torkat ut.

Floder

Från Himalaya och den tibetanska högplatån rinner stora floder i alla riktningar. Yangtze i Kina är Asiens längsta flod och rinner ut i Östkinesiska havet nära Shanghai. Gula floden rinner genom norra Kina och mynnar ut i Bohaihavet. Mekong rinner söderut genom en rad länder och mynnar ut i Sydkinesiska havet söder om Ho Chi Minh-staden i Vietnam. Indus, Ganges och Bramaputra rinner upp mycket nära varandra och tar olika vägar genom den indiska subkontinenten ut i olika delar av Indiska oceanen.

Från bergen i norra Mongoliet rinner Ob, Irtysj, och Jenisej och från Bajkalssjön Lena norrut genom Sibirien mot Norra ishavet. Amur rinner österut i gränslandet mellan Sibirien och norra Kina.

Berg

Jordens tre högsta bergstoppar finns i bergskedjan Himalaya: Mount Everest (8 848 meter över havet) på gränsen mellan Kina och Nepal, K2 i Kashmir (8 611 meter över havet) och Kangchenjunga (8 586 meter över havet) på gränsen mellan Indien och Nepal.

Områden

Norra Asien

Fördjupning: Nordasien

Denna term är ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som är mer känd som Sibirien. Ibland inkluderas även norra delar av andra asiatiska länder, såsom Kazakstan, i norra Asien.

Centralasien

Fördjupning: Centralasien

Det finns ingen absolut definition på hur denna term ska användas. Generellt syftar Centralasien på:

Östasien

Fördjupning: Östasien

Området kallas även Fjärran östern. Detta område inkluderar:

Ibland inkluderas även Mongoliet och Vietnam i Östasien. I mer informella sammanhang inkluderas även ibland Sydostasien i begreppet Östasien.

Sydostasien

Fördjupning: Sydostasien

Denna region inkluderar Malackahalvön, Indokina samt öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar är:

Sydasien (eller Indiska halvön)

Fördjupning: Sydasien

Sydasien kallas ibland Indiska halvön. Regionen inkluderar:

Sydvästasien (eller Västra Asien)

Denna region kallas även Mellanöstern, som är en vanligare term i Europa och Amerika. Sydvästasien inkluderar:

Historia

Fördjupning: Asiens historia

Asien var den andra kontinent som nåddes av människan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var också i Asien de första stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.

Ekonomi

Tokyobörsen 25 juli 2013.

Räknat efter köpkraftsbaserad BNP är Asiens största ekonomi Japan. Efter år 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stadda i kraftig tillväxt, och alla tre har ofta noterat en årlig tillväxt på över 6 %. År 2020 var Kina efter USA världens största ekonomi, följt av Japan, Tyskland och Indien som världens tredje, fjärde och femte största ekonomier. Räknat efter nominell BNP är Kina Asiens största nationella ekonomi och världens näst största.

Ekonomisk tillväxt i Asien mellan slutet av andra världskriget och 1990-talet var koncentrerad till länderna kring Stilla havet samt oljeländerna i sydväst, och det är först på senare år stark tillväxt spridits även till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi nästan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska omsättning av pengar och dess produktion) nästan i nivå med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt högsta värde någonsin. Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens största ekonomi, följt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien på tredje plats, beroende av vilken källa som används.

Asiens självständiga stater i alfabetisk ordning

Enligt Förenta Nationernas indelning tillhör följande stater Asien:

Särskilda områden

Stater tillhörande vissa europeiska politiska organisationer

Europeiska stater med yta i Asien

Se även

Externa länkar

Uses material from the Wikipedia article Asien, released under the CC BY-SA 3.0 license.