| Troja | |
| Stadsmuren | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 39°57′27″N 26°14′20″Ö / 39.95750°N 26.23889°Ö |
| Plats | Çanakkale |
| Land | Turkiet |
| Region* | Asien och Stilla havet |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iii, vi |
| Referens | 849 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1998 (22:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |


Troja, även Ilios eller Ilion, är en mytologisk bronsåldersstad som figurerar i Homeros epos Iliaden och Odysséen, och utgör centralpunkt för det mytologiska trojanska kriget. Staden har identifierats med Wilusa som nämns i hettitiska samtida källor.
Namnet används även för den arkeologiska plats där staden tros ha legat, belagt i nuvarande nordvästra Turkiet (Mindre Asien), vid Dardanellerna vid Hisarlık nära staden Çanakkale. Den arkeologiska platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1998.
Stadens namn finns historiskt belagt på ett antal språk, hettitiska, egyptiska, mykensk grekiska, samt klassisk grekiska och latin, där de senare två är belagda efter stadens nedfall.
| Form | Troja | Ilios | Ilion | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hettitiska | 𒆳𒌷𒋫𒊒𒄿𒊭 Truwiša / Taruiša | 𒌷𒃾𒇻𒊭 Wiluša / Wilušiya | – | ||||||
| Egyptiska | – |
| – | ||||||
| Mykensk grekiska | 𐀵𐀫𐀊 To-ro-ja | – | – | ||||||
| Klassisk grekiska | Τροία Troíā | Ϝίλιος, Ἴλιος Wílios, Ī́lios | Ϝίλιον, Ἴλιον Wilion, Ī́lion | ||||||
| Latin | Troia | – | Ilium |
Kilskrivtecknet 𒆳 (kur), betyder "land", medan tecknet 𒌷 (uru) betyder stad, varav hettitiska 𒆳𒌷𒋫𒊒𒄿𒊭 (kur-uru—Taruiša) kan tolkas som "stadsstaten Troja". Likaså 𒌷𒃾𒇻𒊭 (uru—Wilušiya) som "staden Troja".[källa behövs] Regionen heter historiskt Troas.
Det senare namnet har tolkats höra samma rot som hettitiska 𒌑𒂊𒂖𒇻𒍑 (wellu-), samma ord som svenskans "vall" men i betydelsen "hage, äng, hed".
Hettiterna lånade sitt skriftsystem från akkadierna men modifierade det inte särskilt för att passa sitt eget språk hettitiska, varför den hettitiska grammatiken inte alltid motsvarar det egentliga uttalet. Troja 𒋫𒊒𒄿𒊭 stavas ut ungefär "Ta-ru-(ú-)i-ša", vilket torde läsas /Trūisa/.
Vad namnet Troja härrör från är oklart och flera idéer finns. En modern länk dras till den indoeuropeiska roten som finns i "trä, töre, tjära".
Troja skall enligt de grekiska källorna ha legat i det antika landskapet Troas. Namnen Troja och trojaner (troer), invånare i Troja, respektive Ilion härleds enligt en teori från Tros och dennes son Ilos, den senare enligt myten stadens grundare. Forskning från 1920-talet knöt namnet Ilion till ortnamnet Wilusa. De flesta forskare är numera överens om att det stämmer men teorin är fortfarande kontroversiell. Söder om Troja låg under den sena bronsåldern landet Arzawa. Det är möjligt att Homeros skildring av det trojanska kriget har sin historiska bakgrund i de strider som förekom mellan staterna utmed den egeiska kusten omkring 1300–1200 f.Kr. vilka även drog in det historiska Troja (se hettiterriket).
Runt år 1865 återupptäcktes den antika staden av den brittiske arkeologen Frank Calvert som gjorde utgrävningar i ruinhögen vid Hisarlık. Identifieringen av Hisarlık som det homeriska Troja blev känd genom den tyska arkeologen Heinrich Schliemann, som trodde sig ha funnit Priamos skatt under sina grävningar där. Området visar spår från nio olika byggperioder.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||