1848

Januari

• 1 januari – Nya Zeeland inför provinsindelning.

• 20 januari – Vid Kristian VIII:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik VII.
• 24 januari – Guldrushen i Kalifornien börjar.

Februari

• 21 februari – Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
• 22 februari – Februarirevolutionen utbryter i Paris.

Mars

• 1 mars – Marsrevolutionen bryter ut i Tyskland
• 18–19 mars – I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
• Mars – Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter. Svenska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.

April

• 2 april – Tyska förbundsdagen upphäver Karlsbadbesluten, slutet för den skärpta censuren som infördes 1819.
• 9 april – Danskarna besegrar slesvig-holsteinarna i slaget vid Bov.
• 23 april – Preussarna besegrar danskarna i slaget vid Slesvig. Nederlaget tvingar danskarna att överge Danevirke.
• 24 april – Förenade tyska trupper besegrar danskarna i slaget vid Oversö.
• 30 april – Sardinska trupper besegrar österrikarna i slaget vid Pastrengo.

Maj

• 6 maj – Österrikarna under Radetzky besegrar sardinerna i slaget vid Santa Lucia.
• 18 maj – Frankfurtparlamentet.
• 22 maj – Preussiska nationalförsamlingen konstitueras.
• 28 maj – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Nybøl.
• 29 maj – Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

Juni

• 5 juni – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Dybbøl.
• 10 juni – Trupper från Kyrkostaten besegras av österrikarna i slaget vid Vicenza.
• 22 juni – Journées de Juin, ett folkligt uppror, som äger rum i Paris mellan 22 och 25 juni 1848.

Juli

• 6 juli – Norra tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
• 19 juli – Konferensen i Seneca Falls blir startpunkten för den amerikanska och västerländska kvinnorörelsen.
• 24 juli – Österrikarna besegrar sardinierna i slaget vid Custoza.

Augusti

• 26 augusti – En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.

Oktober

• 30 oktober – Mellan Barcelona och Mataro öppnas den första järnvägen i Spanien.

November

• 7 november – Whigpartisten Zachary Taylor från Louisiana besegrar demokraten Lewis Cass från Michigan vid presidentvalet i USA, som för första gången genomförs på samma dag i alla delstater.
• 21 november – Schweiz federala konstitution träder i kraft.
• 28 november – Bern utses till huvudstad i Schweiz.

Okänt datum

• Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
• Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
• Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
• Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
• Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
• Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
• Sveriges första baptistförsamling grundas.
• Det uppmärksammade Sagerska målet utspelar sig i Stockholm.

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Fotnoter