| AE Aquarii | |
| Aqarius IAU.svg | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Vattumannen |
| Rektascension | 20t 40m 09,16206s |
| Deklination | -00° 52′ 15,0618″ |
| Skenbar magnitud () | 11,6 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | Vit dvärg + K4-5 V |
| B–V | -1,2 |
| Variabeltyp | DQ Herculis-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -53 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +73,95 mas/år Dek.: +12,40 mas/år |
| Parallax () | 11,61 ± 2,72 |
| Avstånd | ca 280 lå (ca 90 pc) |
| Absolut magnitud () | ca 6,3 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,63 ± 0,05 M☉ |
| Radie | 0,01 R☉ |
| Andra beteckningar | |
| 2E 2037.5-0102, GCRV 71273, AN 342.1931, 2E 4404, AAVSO 2035-01, CSI-01-20376, AAVSO 2035-01, CDS 1178, HIP 101991, 2E 4404, GSC 05177-00636, HIC 101991, HIP 101991, 2MASS J20400915-0052151, RAVE J204009.2-005215, RJHA 119, 1AXG J204011-0052, 1RXS J204009.4-005216, SBC7 826, SDSS J204009.16-005215.0, TYC 5177-636-1, AE Aquari, Gaia DR3 4226332451596335616, Gaia DR1 4226332447299604352, Gaia DR2 4226332451596335616 | |
AE Aquarii är en kataklysmisk variabel dubbelstjärna av DQ Herculis-typ. Baserat på parallaxmätningar beräknas systemet vara beläget på ett avstånd av ca 280 ljusår (86 parsec) från solsystemet. På grund av dess unika egenskaper har det varit föremål för ett antal vetenskapliga studier. Den vita dvärgen i AE Aquarii-systemet är den första stjärnan av dess typ som är känd för att avge pulsarliknande pulseringar som drivs av dess rotation och partikelacceleration.

Arno Arthur Wachmann upptäckte att stjärnan var variabel efter att ha undersökt fyra fotografiska plåtar tagna mellan 1923 och 1930. Han klassificerade stjärnan som en miravariabel baserat på den glesa datamängden. Wachmann publicerade upptäckten 1931 och döpte stjärnan till 342.1931 Aquarii. År 1938 klassificerade Ernst Zinner stjärnan, som då hade fått variabelbeteckningen AE Aquarii, som en kataklysmisk variabel, baserat på en mycket större datamängd.
AE Aquarii-systemet består av en vanlig stjärna i en snäv omloppsbana kring en magnetisk vit dvärg. Paret kretsar kring varandra med en period på 9,88 timmar. Den vita dvärgens primärstjärna har en massa motsvarande 0,63 solmassa och en radie av endast ca 0,01 solradie. Sedan 2009 har den den kortaste kända rotationsperioden av alla vita dvärgar med en period av 33,08 sekund. Denna rotation minskar i en takt av 1,78 ns per år, vilket är ovanligt högt. Följeslagaren har spektralklass K4-5 V, vilket anger en huvudseriestjärna som genererar energi i dess kärna genom kärnfusion av väte. Den har en massa motsvarande ca 0,37 solmassa och en radie av 0,79 solradie.
Systemet visar flareaktivitet som har observerats över flera band av det elektromagnetiska spektrumet, inklusive röntgenstrålning. Massa förloras från sekundärstjärnan, varav det mesta slungas ut ur systemet av den snabbt roterande magnetiska primärstjärnan. Röntgenstrålningens luminositet orsakas sannolikt av massaansamling på den vita dvärgen, vilket sker i en uppskattad takt av ca 7,3 × 1010 kg per sekund.