| Paternosterböna | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Paternosterbönssläktet Abrus |
| Art | Abrus precatorius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abrus precatorius | |
| Auktor | L. |
| Utbredning | |
Utbredningsområde | |
| Synonymer | |
|
Till A. p. africanus: Abrus minor Desv. Abrus squamulosus E.Mey. Abrus tunguensis Lima Till A. p. precatorius: Abrus abrus (L.) Wright Abrus maculatus Noronha Abrus pauciflorus Desv. Abrus precatorius var. albospermum M.A.Hassan, M.O.Rahman & Afroz Abrus precatorius var. erythrospermus Voigt Abrus precatorius var. leucospermus Voigt Abrus precatorius f. luteoseminalis H.St.John Abrus precatorius var. melanospermus Voigt Abrus precatorius var. novoguineensis Zipp. ex Miq. Glycine abrus L. Orobus americanus Mill. Zaga latifolia Raf. Zaga parvifolia Raf. | |
Paternosterböna eller paternosterärt (Abrus precatorius) är en växtart i paternosterbönssläktet (Abrus) och familjen ärtväxter. Den beskrevs av Carl von Linné 1767.
Paternosterbönan är en vedartad slingerväxt. Frukterna är hårda bönor, oftast röda med ett svart märke i änden, men ibland svarta eller vita. På grund av bönans vackra utseende och hårdhet används de för att göra halsband och leksaker.
Arten återfinns i tropiska och subtropiska områden i Gamla världen, från Sydafrika och Mauretanien över Jemen till Indien, Indokina och södra Kina, samt i Australien. Den har även införts i Sydamerika, Karibien och Florida.
Bönorna innehåller giftet abrin, och en enda väl söndertuggad böna kan betyda livsfara. Symtomen på förgiftning är svåra magsmärtor och diarré med blod i avföringen.
Arten delas in i följande underarter:
|