Kalifältspat är ett samlingsbenämning för sådan fältspat där katjonen utgörs av kalium i motsats till fältspaterna i plagioklasserien, där katjonen istället utgörs av natrium och/eller kalcium.
Kalifältspat är ett samlingsbenämning för sådan fältspat där katjonen utgörs av kalium i motsats till fältspaterna i plagioklasserien, där katjonen istället utgörs av natrium och/eller kalcium.
Kalifältspat är kemiskt sett en kaliumaluminiumsilikat K[AlSi3O8]. Det är ett tektosilikat. Dess färg varierar i rödbruna och grå nyanser. Kalifältspat och plagioklas är olösliga i varandra vid låga bergartstemperaturer.
Kalifältspat förekommer i två former, nämligen ortoklas, mest i unga djupbergarter, och mikroklin som ofta ingår i pegmatiter, graniter och många gnejsbergarter, samt sanidin, som återfinns som strökorn i sura lavabergarter.
Adular är en lågtemperaturform av antingen mikroklin eller ortoklas som ursprungligen rapporterades från hydrotermala lågtemperaturutfällningar i Adula-alperna i Schweiz. Den beskrevs första gången av Ermenegildo Pini 1781. Jämfört med vanligt ortoklas har adular en mer ordnad atom-struktur likt mikroklin. Bland adular som klassiferar som mikroklin är skillnaden med vanligt mikroklin att adular saknar korsstreckat kristalltvilling. Adular kan också bestå av sanidin. Adular förekommer vanligtvis som autigent mineral eller som mineralåder och amygduler med ursprung som hydrotermal utfällning av låg (eller medel) temperatur. Adularbärande ådror kan också innehålla kvarts.
Den optiska effekten av adularescens i månsten beror vanligtvis på adular.
Kalifältspat används inom porslins- och glasindustrin.