| Sanidin | |
| Sanidinkristaller från Puy-de-Dôme, Frankrike | |
| Kategori | Silikatmineral |
|---|---|
| Kemisk formel | K(AlSi3O8) |
| Färg | Färglös till vit |
| Bildningsmiljö | Vulkanism |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Hårdhet (Mohs) | 6 |
| Specifik vikt | 2,52 |
| Referenser | |
Sanidin är en bergartsbildande mineral som förekommer hos vissa vulkaniska, subvulkaniska och metamorfa bergarter samt hos vissa hydrotermalt omvandlade bergarter. Sanidin är högtemperaturformen av kalifältspat med den allmänna formeln K(AlSi3O8). Sanidin har till skillnad från sina polymorfer, ortoklas och mikroklin, en kristallstruktur där aluminium och kalium katjonerna är oornade. Det är ovanligt för sanidin att bilda annat än små kristaller.
Mineralet bildar en fast lösning med albit vilken i sin rena form har formeln Na(AlSi3O8). Om det finns högre andel kaliumkatjoner än natrium i fasta lösningen räknas mineralet som sanidin, annars som albit.
I sällsynta fall kan sanidin ta formen av adular, en kalifältspatvarietet som annars är mer känd från ortoklas och mikroklin.
Namnet sanidin kommer från grekiskan och betyder tavla eller bord och syftar på mineralets typiska form som en bräda.
Mineralet förekommer främst bland felsiska och kaliumrika eruptiva och gångbergarter. Mer specifikt så utgör sanidin ofta fenokryster (korn) i ryolit och, mindre mindre vanligt, i ryodacit. Mineralet förekommer i fonolit och trakyt består till stor del av små kristaller av sanidin. Sanidin kan bilda sfäruliter (små klot) i vulkanisk glas.
Sanidin förekommer också i metamorfa bergarter bildade i anknytning till kontaktmetamorfos vid höga temperaturer, bland annat i buchit. Sanidin har också påträffats i eklogitnoduler i kimberlit.
Förutom ovanämd sanidin av magmatisk och metamorf upsrung finns det sanidin som bildats via hydrotermal omvandling.
Sanidin är helt stabilt vid temperaturer över 400 C och är metastabilt vid rumstemperatur. Sanidin kan omvandlas till ortoklas över långa geologiska tidsrum.
Ren sanidin smälter inkongruent vid 1150 C, vilket ger fast leucit och smälta. En blandning av sanidin med kiseldioxid i form av tridymit smälter vid en eutektisk temperatur på 990 C, vilket definierar eutektikum hos en ideal granit.