Champinjoner

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Champinjon
A. xanthodermus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAgaricaceae
SläkteChampinjoner
Agaricus
Vetenskapligt namn
§ Agaricus
Arter (urval)
se Champinjoner#Arter

Den mykologiska karaktären hos champinjoner:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
fria


ätlighet:
delikat




fot:
ring


sporavtryck:
brun


ekologi:
saprofyt

Champinjoner (Agaricus, tidigare också Psalliota) är ett släkte av både ätliga och giftiga svampar. Champinjoner växer vilt och odlas.

Vissa arter ur släktet säljs som matsvamp i livsmedelshandeln såväl i färsk som i konserverad form. Champinjoner används mycket i matlagning. I Sverige finns omkring 30 vilda arter av champinjoner, samtidigt som champinjonen är den svamp som odlas mest i landet (2026). Utvuxna fruktkroppar av en variant av trädgårdschampinjon saluförs under namnet Portabello.

Karaktär

Vissa av arterna kan vara svåra att se skillnad på. Släktet inkluderar bland annat snöbollschampinjonen (Agaricus arvensis), som är en populär matsvamp, samt trädgårdschampinjonen (Agaricus bisporus), som är den mest odlade svampen i västvärlden.

Arterna i släktet karaktäriseras av sin köttiga hatt eller pileus, och på dess undersida växer ett antal utstrålande lameller på vilka sporerna produceras (liksom på andra skivlingar). Sporerna är chokladbrun- till svartbrunfärgade. De har också en stam som höjer upp hatten ovanför det objekt som den växer på, samt en partiell hinna som skyddar lamellerna under deras utveckling och sedan bildar en ring kring stammen.

Fruktkroppens storlek varierar mellan arterna. Ibland är den mycket stor och köttig och ibland mycket liten. Hatten är vit, gul eller brun. Den så kallade hatthuden är slät, småluden eller fjällig och är alltid torr. Hatten kan lätt lösgöras från foten. Skivorna, som finns på hattens undersida är tunna. I början av säsongen är de ljusa eller svagt rosafärgade. Senare blir de bruna eller svarta på grund av sporpulvret. Foten har ring. Fotbasen är rak eller uppsvälld. Den har ingen strumpa. Svampköttet är ljust. Det gulnar eller rodnar hos många arter efter hand samt vid brytning. Champinjonen är marksvamp. Den bildar inte mykorrhiza.

Risker vid konsumtion

Förväxling

Champinjoner kan till utseendet förväxlas med den dödligt giftiga vita flugsvampen. Vit flugsvamp har dock helvita skivor, medan skivorna på en champinjon aldrig är vita. Foten på en vit flugsvamp står i en volva (strumpa eller slida), något som inte finns hos en champinjon.

Gifter

Champinjoner innehåller fenylhydrazin-derivat, till skillnad från andra matsvampar som kantareller och karljohanssvamp, varför man inte bör äta stora mängder av champinjoner under lång tid. Maximal konsumtion kan uppgå till ungefär 2 kg per år och person utan större risk, vilket är jämförbart med vad många i Sverige konsumerar (2026). Särskilt bör man vara återhållsam med att konsumera råa champinjoner. Genom att tillaga svampen minskar halterna. Konserverade champinjoner innehåller mycket lägre halter än färska, men eftersom ämnena även finns i spadet eller kokvattnet bör man hälla bort det. Genom att frysa svampen och sedan tina upp den kan man också minska halterna.

Vid omfattande tester under 1970-talet upptäcktes kadmium i vildväxande champinjoner. Halterna varierade och var högre än i odlade champinjoner.

Namn

Namnet champinjon kommer från franskans champignon (det allmänna ordet för svamp) och är en avledning av champ = fält. Champinjonens latinska namn är Agaricus (Psallio'ta).

Arter

Referenser

  1. 1 2 ”Kan vara farligt att äta champinjoner”. www.koket.se. https://www.koket.se/kan-vara-farligt-att-ata-champinjoner. Läst 17 juli 2026.
  2. ↑ ”Portabello - den ultimata matsvampen” (på svenska). Grapevine. 21 april 2022. https://grapevine.se/artiklar/portabello-i-ugn-parmesan/. Läst 24 oktober 2026.
  3. ↑ ”trädgårdschampinjon / Agaricus bisporus - (J.E.Lange) Imbach”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/2915/taxonomi. Läst 24 oktober 2026.
  4. ↑ ”Vit flugsvamp och champinjoner – Svampkonsulenternas Riksförbund”. svampkonsulent.se. https://svampkonsulent.se/vit-flugsvamp-och-champinjoner/. Läst 24 oktober 2026.
  5. ↑ Neiglick, Christina (19 januari 2026). ”Experten: Då kan det vara farligt att äta champinjoner”. Allt om Mat. https://alltommat.expressen.se/artiklar/livsmedelsexperten-da-kan-det--vara-farligt-att-ata-champinjoner/. Läst 24 oktober 2026.
  6. ↑ ”Frukt, bär, grönsaker och svamp: Metaller i livsmedel - fyra decenniers analyser” (PDF). Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/4a1364/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/metaller-i-livsmedel---fyra-decenniers-analyser-av-frukt-bar-gronsaker-och-svamp_rapport_10_2016.pdf. Läst 17 juli 2026.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​ • Dyntaxa: 1000668​ • EoL: 16518​ • GBIF: 2518646​​​ • Inaturalist: 49548​​​ • NCBI: 5340​​ • WoRMS: 177221​​​​​ • MycoBank: 17030​​ • Index Fungorum: 17030​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​