Agnes Lindh

Agnes Lindh
Född18 januari 1872
Helsingfors, Finland Ryssland
Död25 juli 1952 (80 år)
Helsingfors, Finland Finland
MakeEmil Lindh
(g. 1898-)
IMDb

Agnes Lindh, född 18 januari 1872 i Helsingfors, död där 25 juli 1952, var en finländsk skådespelare. Hon var från 1898 gift med skådespelaren Emil Lindh.

Biografi

Lindh började sin bana vid 14 års ålder som dansös vid Svenska Teaterns balett och hade 1893–1948 fast engagemang vid denna scen. Hennes debut som Ofelia var en uppmärksammad händelse. Hon hade ett utomordentligt brett register, från dråplig fars till stor tragedi. Högst nådde hon som karaktärsskådespelare och gestaltare av vardagliga och naturliga, men samtidigt viljestarka och självständiga kvinnor. Hon uppträdde lågmält och utan yviga gester, men med stark inlevelse. Hon var aktiv upp i hög ålder; ännu under sina sista år framträdde hon på ett utomordentligt övertygande sätt som farmodern i Hjalmar Bergmans skådespel Farmor och vår herre. Bland hennes övriga glansroller märks Henrik Ibsens Hedda Gabler, Gina i Vildanden, fru Alving i Gengångare och Åse i Peer Gynt, Katri i Daniel Hjort och Boman i Swedenhielms.

Teater

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1909Ellen von Tönning, änkaLifvets maskerad (Maskerade)
Ludwig Fulda
Svenska Teatern, Helsingfors
Lotten von WollfEtt ungkarlshem
Knut Michaelson
Svenska Teatern, Helsingfors, turné
Catherine PetkoffHjältar (Arms and the Man)
George Bernard Shaw
Artur Rehn
1916Gina EkdahlVildanden
Henrik Ibsen
Svenska Teatern, Helsingfors
Grevinnan IriniViolinkungen (Der Zigeunerprimas)
Emmerich Kálmán, Fritz Grünbaum och Julius Wilhelm
Arthur RehnSvenska Teatern, Helsingfors
1928Mrs LennoxBättre folk (The Best People)
Avery Hopwood och David Gray
Tollie ZellmanSvenska Teatern, Helsingfors
1933ModernHotellrummet (Chambre dʼhôtel)
Pierre Rocher
Åke ClaessonSvenska Teatern, Helsingfors
Letizia Bonaparte, Napoleons moderDe hundra dagarna (Campo di Maggio)
Giovacchio Forzano och Benito Mussolini
Nicken RönngrenSvenska Teatern, Helsingfors
Fru MörschelHur ska det gå med Pinnebergs? (Kleiner Mann – was nun?)
Hans Fallada
Axel SlangusSvenska Teatern, Helsingfors

Referenser

Noter

  1. ↑ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Nya Pressen: s. 5. 1 mars 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/758170?page=5. Läst 7 februari 2026.
  2. ↑ ”Lokala notiser: Teater”. Östra Nyland: s. 3. 1 maj 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/771128?page=3. Läst 7 februari 2026.
  3. ↑ Hj. L. (4 april 1916). ”Svenska teaterns inhemska afdelning: Vildanden”. Hufvudstadsbladet: s. 6. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1198818?page=6. Läst 17 juli 2025.
  4. ↑ -st- (10 oktober 1916). ”Violinkungen”. Hufvudstadsbladet: s. 4. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/795417?page=4. Läst 17 juli 2025.
  5. ↑ Hj. L. (27 januari 1928). ”Edvin Ingbergs 25-årsjubileum på Svenska teatern”. Hufvudstadsbladet: s. 10. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1535084?page=10. Läst 29 december 2024.
  6. ↑ ”Konstrevyn: Aftonens premiär”. Hufvudstadsbladet: s. 6. 24 januari 1933. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1835520?page=6. Läst 25 augusti 2025.
  7. ↑ ”Konstrevyn: De hundra dagarna”. Hufvudstadsbladet: s. 4. 10 december 1933. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1836261?page=4. Läst 25 augusti 2025.
  8. ↑ ”Konstrevy: Hur ska det gå med Pinnebergs?”. Svenska Pressen: s. 4. 25 maj 1934. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1924327?page=4. Läst 25 augusti 2025.

Källor