Akterskeppet

	Akterskeppet
	Lista över stjärnor i Akterskeppet
Latinskt namn	Puppis
Förkortning	Pup
Symbologi	Poop
Rektascension	7,5 h h
Deklination	−30°°
Area	673 grad² (20:e)
Huvudstjärnor	9
Bayer/Flamsteedstjärnor	76
Stjärnor med exoplaneter	4
Stjärnor med skenbar magnitud < 3	1
Stjärnor närmare än 50 ljusår	2
Ljusaste stjärnan	ζ Pup (Naos) (2,25m)
Närmaste stjärnan	HD 69830 (41 lå)
Messierobjekt	3
Meteorregn	Pi Puppiderna; Zeta Puppiderna; Puppid-Veliderna
Närliggande stjärnbilder	Enhörningen; Stora hunden; Duvan; Målaren; Kölen; Seglet; Kompassen; Vattenormen
	Synlig vid latituder mellan +40° och −90°; Bäst synlig klockan 21:00 under Februari.

Akterskeppet (Puppis på latin) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.

Historik

Skeppet Argo var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Stjärnbilden representerade den argonautiska skeppet som Jason seglade.

Stjärnbilden förekom första gången på bild i Johann Bayers stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603. Konstellationen blev oriktigt avbildad, eftersom den inte var synlig från norra halvklotet.

Skeppet Argo blev ordentligt kartlagt 1752 av den franske astronomen och kartografen Nicolas Louis de Lacaille. Han bildade Seglet, Akterskeppet och Kölen, där kölen var den största. Trots uppdelningen behöll Lacaille Bayer-beteckningarna för skeppet Argo. Därför har Kölen stjärnorna Alfa, Beta och Epsilon, Seglet har Gamma och Delta, medan Akterskeppet har Zeta.

Mytologi

Akterskeppet är en del av det stora skeppet Argo Navis som enligt mytologin byggdes av Jason. Det var känt som det första skeppet som någonsin gav sig ut på havet och som den på vilken argonauterna färdades i sin expedition till Colchis i jakten på det gyllene skinnet. Sir Isaac Newton bestämde tiden för byggandet av detta skepp till 936 f.Kr.. Romarna kallade det antingen "Argo" eller "Navis" medan araberna helt enkelt kallade det "ett skepp". För den bibliska skolan representerar det Noas ark. Egyptierna ansåg att det representerade en ark som bar Osiris och Isis över den översvämmade floden.

Stjärnor

Ljuspulser från RS Puppis som reflekteras i den omgivande nebulosan.

De ljusstarkaste stjärnorna är:

ζ - Zeta Puppis (Naos) är en blå superjätte och troligen en Alfa Cygni-variabel av magnitud 2,25.
π - Pi Puppis (Ahadi) är en dubbelstjärna av magnitud 2,70, där huvudstjärnan är en orange superjätte av halvregelbundet pulserande magnitud.
ρ - Rho Puppis (Tureis) är en gulvit ljusstark jätte och Delta Scuti-variabel av magnitud 2,68 till 2,87.
τ - Tau Puppis (El Rehla) är en spektroskopisk dubbelstjärna av magnitud 2,93 där huvudstjärnan är en orange jätte.
ν - Nu Puppis (Kaimana) är en blåvit jätte och Beta Cephei-variabel av magnitud 3,17.
σ - Sigma Puppis (Hadir) är en dubbelstjärna där huvudstjärnan är en orange jätte och ellipsoidisk variabel av magnitud 3,25.
ξ - Xi Puppis (Asmidiske) är en gul superjätte av magnitud 3,30.

Några ljussvagare stjärnor är:

ο - Omikron Puppis är en blåvit underjätte, Be-stjärna och Lambda Eridani-variabel av magnitud 4,49.
L2 Puppis är en oregelbunden röd jätte av en magnitud som varierar från 2.6 till 8.0. (Markerad som en liten ring snett ner till höger om σ i kartan.)
RS Puppis är en gulorange superjätte och Delta Cephei-variabel av magnitud 6.70. Den är en av de ljusaste av de kända cepheiderna i Vintergatan och en av de längsta perioderna med 41,4 dygn.

Djuprymdsobjekt

Stjärnhopar

Eftersom vintergatan går igenom Akterskeppet finns det i stjärnbilden ett stort antal öppna stjärnhopar:

Messier 46 (NGC 2437) är en öppen stjärnhop av magnitud 6,1 och ligger omkring en grad väster om M47.
Messier 47 (NGC 2422) är en öppen stjärnhop av magnitud 4,4 och kan under goda förutsättningar ses med blotta ögat. Dess ljusaste stjärna är av magnitud 5,7.
Messier 93 (NGC 2447) är en annan öppen stjärnhop av magnitud 6,2.
NGC 2451 är en öppen stjärnhop av magnitud 2,8 som innehåller dubbelstjärnan c Puppis som i sig är av magnitud 3,61. Stjärnhopen består egentligen av två hopar på 600 och 1200 ljusårs avstånd.
NGC 2477 (Caldwell 71) är en öppen stjärnhop av magnitud 5,8. Stjärnhopen är ungefär lika stor på himlen som fullmånen.

Nebulosor

NGC 2438 är en planetarisk nebulosa av magnitud 10,8 och ligger framför M46.

Novor

Den 14 november 2007 upptäcktes Nova Puppis 2007 (V597 Pup) ungefär en grad nordöst om RS Puppis. Koordinaterna är RA = 8:16,3, DEC = -34°15', J2000.0. På kartan till höger är motsvaras detta ungefär av två tredjedelar av avståndet från Rho Puppis till Zeta Puppis.

Exoplaneter

Ett flertal exoplaneter har upptäcks runt stjärnor i stjärnbilden Akterskeppet, dessa inkluderar följande upptäckter:

Den 1 juli 2003 upptäcktes en planet runt stjärnan HD 70642. Detta planetära system påminner mycket om Jupiter med en vid cirkulär bana och en lång period.
Den 18 april 2006 upptäcktes ett planetsystem runt den närmaste stjärnan i stjärnbilden, HD 69830, vilken tros ha en tre Neptunus-liknande planeter. Detta är det första multiplanetära system man har noterat där ingen Jupiter- eller Saturnus-liknande planet har upptäckts. Stjärnan har också ett asteroidbälte i regionen mellan mellanplaneten och den yttre planeten.
Den 4 juli 2007 upptäcktes den första exoplaneten i den öppna stjärnhopen NGC 2423 runt den röda jätten NGC 2423-3. Denna planet har ungefär motsvarande 10,6 gånger Jupiters massa och dess omloppsbana befinner sig 2,1 AU från stjärnan.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Puppis, 30 december 2007.

Noter

↑ http://www.iau.org/public/themes/constellations/ Arkiverad 28 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine. The International Astronomical Union (IAU)
1 2 Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. The McDonald & Woodward Publishing Company, Blacksburg, Virginia. sid. 83, 315–19. ISBN 978-0-939923-78-6
↑ John Scalzi (2008). Rough Guide to the Universe. sid. 240. ISBN 978-1-40-538370-7. https://archive.org/details/roughguidetouniv0000scal
↑ David H. Kelley med flera (2011). Exploring Ancient Skies: A Survey of Ancient and Cultural Astronomy. sid. 12. ISBN 978-1-44-197624-6
↑ Emily Winterburn (2009). The Stargazer's Guide. sid. 124. ISBN 978-0-06-197637-7. https://archive.org/details/stargazersguideh0000wint_z7s5
↑ Kunitzsch, P.; Smart, T. (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2:a upplagan). Sky Publishing, Cambridge, Massachusetts. ISBN 978-1-931559-44-7. https://archive.org/details/dictionaryofmode0000kuni
↑ ”The Myth of Carina”. Variable stars. AAVSO. Arkiverad från originalet den 5 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040105144922/http://www.aavso.org/vstar/vsots/carinamyth.shtml. Läst 18 januari 2008.
↑ ”Carina (Keel of a Ship)”. Chandra X-ray Observatory. NASA. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402110118/http://chandra.harvard.edu/photo/constellations/carina.html. Läst 6 mars 2015.
↑ ”Visual Constellations”. © T. Credner & S. Kohle, AlltheSky.com. 15 augusti 2004. http://www.allthesky.com/constellations/visualconstellations.html.
↑ ”Bild: RS Puppis”. NASA/ESA/Hubble Heritage (STScI/AURA)-Hubble/Europe Collab. 3 september 2013. http://www.nasa.gov/content/goddard/hubble-watches-super-star-create-holiday-light-show/index.html.
↑ Universe Today - Watch a Star Blast Out Waves of Light NASA, ESA, the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration, and H. Bond (STScI and Pennsylvania State University)
↑ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/ SIMBAD Astronomical Database
↑ http://www.aavso.org/vsx/ The International Variable Star Index (VSX)
↑ Kervella, P.; Bond, H. E.; Cracraft, M.; Szabados, L.; Breitfelder, J.; Mérand, A.; Sparks, W. B.; Gallenne, A.; et al. (2014). ”The long-period Galactic Cepheid RS Puppis”. Astronomy & Astrophysics 572: sid. A7. doi:10.1051/0004-6361/201424395.
↑ Pöhnl, H. (april 2003). ”On the evolutionary status of chemically peculiar stars of the upper main sequence”. Astronomy and Astrophysics 402: sid. 247–252. doi:10.1051/0004-6361:20030266. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0303189.
↑ https://en.m.wikipedia.org/wiki/NGC_2438 Engelska Wikipedia

Ian Ridpath and Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide, Collins, London. ISBN 978-0007251209. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0691135564.

Externa länkar

[1] ttp://www.iau.org/public/themes/constellations/ Arkiverad 28 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine. The International Astronomical Union (IAU)

[wagman-2] 1 2 Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. The McDonald & Woodward Publishing Company, Blacksburg, Virginia. sid. 83, 315–19. ISBN 978-0-939923-78-6

[Scalzi-3] John Scalzi (2008). Rough Guide to the Universe. sid. 240. ISBN 978-1-40-538370-7. https://archive.org/details/roughguidetouniv0000scal

[Kelley-4] David H. Kelley med flera (2011). Exploring Ancient Skies: A Survey of Ancient and Cultural Astronomy. sid. 12. ISBN 978-1-44-197624-6

[Winterburn-5] Emily Winterburn (2009). The Stargazer's Guide. sid. 124. ISBN 978-0-06-197637-7. https://archive.org/details/stargazersguideh0000wint_z7s5

[Kunitsch-6] Kunitzsch, P.; Smart, T. (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2:a upplagan). Sky Publishing, Cambridge, Massachusetts. ISBN 978-1-931559-44-7. https://archive.org/details/dictionaryofmode0000kuni

[7] ”The Myth of Carina”. Variable stars. AAVSO. Arkiverad från originalet den 5 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040105144922/http://www.aavso.org/vstar/vsots/carinamyth.shtml. Läst 18 januari 2008.

[8] ”Carina (Keel of a Ship)”. Chandra X-ray Observatory. NASA. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402110118/http://chandra.harvard.edu/photo/constellations/carina.html. Läst 6 mars 2015.

[9] ”Visual Constellations”. © T. Credner & S. Kohle, AlltheSky.com. 15 augusti 2004. http://www.allthesky.com/constellations/visualconstellations.html.

[10] ”Bild: RS Puppis”. NASA/ESA/Hubble Heritage (STScI/AURA)-Hubble/Europe Collab. 3 september 2013. http://www.nasa.gov/content/goddard/hubble-watches-super-star-create-holiday-light-show/index.html.

[11] Universe Today - Watch a Star Blast Out Waves of Light NASA, ESA, the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration, and H. Bond (STScI and Pennsylvania State University)

[simbad-12] ttp://simbad.u-strasbg.fr/simbad/ SIMBAD Astronomical Database

[13] ttp://www.aavso.org/vsx/ The International Variable Star Index (VSX)

[kervella-14] Kervella, P.; Bond, H. E.; Cracraft, M.; Szabados, L.; Breitfelder, J.; Mérand, A.; Sparks, W. B.; Gallenne, A.; et al. (2014). ”The long-period Galactic Cepheid RS Puppis”. Astronomy & Astrophysics 572: sid. A7. doi:10.1051/0004-6361/201424395.

[15] Pöhnl, H. (april 2003). ”On the evolutionary status of chemically peculiar stars of the upper main sequence”. Astronomy and Astrophysics 402: sid. 247–252. doi:10.1051/0004-6361:20030266. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0303189.

[16] ttps://en.m.wikipedia.org/wiki/NGC_2438 Engelska Wikipedia