| Aleksandr Gribojedov | |
| | |
| Född | 4 januari 1795 (g.s.) Moskva |
|---|---|
| Död | 30 januari 1829 (g.s.) (34 år) Teheran |
| Begravd | Mtatsminda pantheon |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Moskva universitets kostskole Moskvas kejserliga universitet |
| Sysselsättning | Dramatiker, kompositör, författare, duellant, pianist, poet, diplomat, musiker |
| Befattning | |
| Ambassadör | |
| Maka | Nino Tjavtjavadze (g. 1828–1829) |
| Föräldrar | Sergey Ivanovich Griboedov Anastasia Fyodorovna Griboedova |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, andra klass Första graden av Lejon- och solorden Storofficer av Lejon- och solorden | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Aleksandr Sergejevitj Gribojedov (ryska: Александр Сергеевич Грибоедов) född 15 januari 1795 i Moskva, Kejsardömet Ryssland, död 30 januari 1829 i Teheran, Persien, var en rysk diplomat, översättare och författare, vars främsta verk är komedin Горе от ума, (svenska: Förnuft skapar elände).
Gribojedov studerade filologi och juridik i Moskva. År 1817 fick han en befattning på utrikesdepartementet i Sankt Petersburg. Som diplomat reste han till Kaukasus och Persien där han blev mördad av muslimska fanatiker i samband med ett folkupplopp 1829.
Förutom några försök till lustspel och en ofulländad tragedi hann Gribojedov med ett högst originellt verksdrama, den satiriska komedin Горе от ума (Gore ot uma; Förnuft skapar elände). Detta 1816–24 författade teaterstycke, vars scener är förlagda till Moskva, blev först 1831 uppfört och 1833 tryckt, bägge gångerna i delvis stympat skick. Redan före författarens död hade det dock spritts i avskrifter och väckt stort uppseende. Många rader av de elegant formade verserna blev tidigt bevingade ord i Ryssland. En kritisk upplaga av Gribojedovs verk med inledning och kommentarer av Nikolaj Piksanov utkom i 3 band 1911–1917.
Asteroiden 2837 Griboedov är uppkallad efter honom.
Gribojedovhuset, Moskvaförfattarnas egen klubb, namngivet efter Aleksandr Gribojedov, spelar en central roll i Bulgakovs roman Mästaren och Margarita.
|