Aleutiska

Aleutiska
Unangax
Унáҥам Тунý, Unangam Tunuu
Talas iRyssland och USA
RegionBerings hav, Stilla havet
Antal talare490 talare
Statushotat
Språkfamiljeskimåisk-aleutiska språk
  • Aleutiska
kyrilliska alfabetet
latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i Alaska, USA
Språkkoder
ISO 639‐2ale
ISO 639‐3ale
SILALE
Regionen där aleutiska talas i.
Talad aleutiska; en ordlista på västra dialekt
En tvåspråkig text

Aleutiska (eget namn Unangam Tunuu), eller unangax, är ett språk i familjen eskimåisk-aleutiska språk. Språket talas på Aleuterna, Pribiloföarna och Kommendörsöarna av 490 personer. Språket anses vara hotat.. Aleutiska har erkänts som ett officiellt språk i Alaska sedan 2014.

Språket kan skrivas med både latinska och kyrilliska alfabetet.

Dialekter

Aleutiska utgör tillsammans med de eskimåspråken yupik och inuktitut språkfamiljen eskimåisk-aleutiska språk. De huvudsakliga dialektgrupperna är östlig och västlig aleutiska.

Fonologi

Konsonanter

I diagrammet nedan visas de konsonantiska fonemen i de olika aleutiska dialekterna. På första raden i varje cell ges fonemet med IPA-transkription och på andra raden med aleutisk transkription. Kursiv stil används för att markera fonem inlånade från ryska eller engelska. Observera att en del av fonemen enbart förekommer i vissa aleutiska dialekter.

  Labial Dental Alveolar Palatal Velar Uvular Glottal
Klusil /p/
p		 /b/
b		 /t/
t		 /d/
d		 /t̺͡s̺/
tʳ*		 /tʃ/
ch		   /k/
k		 /g/
g		 /q/
q		    
Frikativa /f/
f		 /v/
v*		 /θ/
hd†		 /ð/
d		   /s/
s		 /z/
z‡		 /x/
x		 /ɣ/
g		 /χ/
x̂		 /ʁ/
ĝ		  
Nasal /m̥/
hm		 /m/
m		 /n̥/
hn		 /n/
n		     /ŋ̥/
hng		 /ŋ/
ng		    
Lateral   /ɬ/
hl		 /l/
l		          
Approximant /ʍ/
hw		 /w/
w		   /ɹ/,/ɾ/
r		 /ç/
hy		 /j/
y		     /h/
h
* Enbart i attuan. (/v/ även i lånord)
† Enbart östlig aleutiska
† Enbart i atkan och i lånord

Enligt Taff et al. (2001, p. 234) så gör modern östlig aleutiska inte längre skillnad på tonande och tonlösa fonem vad gäller nasaler, sibilanter och approximanter.

Vokaler

Aleut har sex vokalfonem: de korta vokalerna /i/, /a/ och /u/ samt deras långa motsvarigheter /iː/, /aː/ och /uː/. Dessa representeras i skrift av i, a, u, ii, aa och uu.

Lexikon

Exempel på enkla fraser:

Aleutiska Svenska
Aang! Hej!
Qilax̂! Godmorgon!
Iĝamanakuq? Jag mår bra
Alqutat? Hur mår du?

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.

Noter

  1. ↑ ”Aleut” (på engelska). Endangered Languages. https://www.endangeredlanguages.com/elp-language/671. Läst 11 juni 2026.
  2. ↑ ”Enrolled HB 216” (på engelska). www.akleg.gov. https://www.akleg.gov/basis/Bill/Text/28?Hsid=HB0216Z. Läst 23 mars 2021.
  3. ↑ ”ScriptSource - Aleut”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=ale. Läst 23 mars 2021.
  4. ↑ ”Glottolog 4.3 - Aleut”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/aleu1260. Läst 23 mars 2021.
  5. ↑ Engelska Wikipedia anger följande källa: Taff, Alice; Lorna Rozelle; Taehong Cho; Peter Ladefoged; Moses Dirks; & Jacob Wegelin (2001). "Phonetic structures of Aleut" i Journal of Phonetics 29: 231–271. ISSN 0095-4470.
  6. ↑ ”Languages - Unangam Tunuu / Aleut | Alaska Native Language Center”. www.uaf.edu. https://www.uaf.edu/anlc/languages/aleut.php. Läst 23 mars 2021.