| Alexander von Kluck | |
| | |
| Född | 20 maj 1846 Münster |
|---|---|
| Död | 19 oktober 1934 (88 år) Berlin |
| Begravd | Südwestkirchhof Stahnsdorf |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Officer, Generalöverste |
| Utmärkelser | |
| Pour le Mérite Svarta örns orden | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Henrik Rudolf Alexander (von) Kluck, född 20 maj 1846, död 19 oktober 1934, var en tysk general under första världskriget.
Kluck blev officer 1866 och tjänstgjorde samma år i österrikisk-preussiska kriget och därefter i fransk-tyska kriget 1870-71, där han sårades i slaget vid Nouilly 14 augusti 1870. Han avancerade i graderna, blev överste och regementschef 1898, generalmajor och brigadchef 1899, general av infanteriet och armékårschef 1906, adlades 1909 och utsågs 1913 till generalöverste och chef för den 7:e armén. Då första världskriget bröt ut placerades han som befälhavare för den 1:a armén på västfronten, längst ut på högerflanken i anfallet genom Belgien och Frankrike och vann som sådan segarnar vid Mons 23 augusti och Lecateau 25 augusti. Efter att ha kämpat framgångsrikt vid L'Ourcq 5-9 september tvingades Kluck på grund av motgångarna i slaget vid Marne att dra sig tillbaka till Aisnelinjen. Under en inspektion av fortlinjen skadades Kluck allvarligt i benet i mars 1915 och tvingades nedlägga sitt befäl som arméchef. Han pensionerades från aktiv tjänst i oktober 1916. Kluck utgav Der Marsch auf Paris und die Marne-Schlacht 1914 (1920) samt Wanderjahre - Krieg - Gestalten (1929).
|