Ali Khamenei

Ej att förväxla med Ruhollah Khomeini.
Ayatolla Sayyid
Ali Khamenei
علی حسینی خامنه ای

Ali Khamenei i januari 2026.
Tid i befattningen
4 juni 1989–28 februari 2026
President Ali Akbar Hashemi Rafsanjani
Mohammad Khatami
Mahmoud Ahmadinejad
Hassan Rouhani
Ebrahim Raisi
Masoud Pezeshkian
Premiärminister Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Ruhollah Khomeini
Efterträdare Mojtaba Khamenei
Tid i befattningen
13 oktober 1981–3 augusti 1989
Premiärminister Mohammad-Reza Mahdavi Kan
Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Mohammad Ali Rajai
Efterträdare Ali Akbar Hashemi Rafsanjani
Tid i befattningen
30 augusti 1981–15 maj 1987
Vicepresident Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Mohammad-Javad Bahonar
Efterträdare Partiet upplöst
Född 19 april 1939
Mashhad, Kejsardömet Iran
Död 28 februari 2026 (86 år)
Teheran, Iran
Gravplats Imam Rezas helgedom
Nationalitet Iran Iran
Politiskt parti Jâmeʿe-ye rowhâniyat-e mobârez (1977–2026)
Övrig politisk
anknytning		 Islamiska republikanska partiet (1979–1987)
Religion Shiaislam (imamiterna)
Maka Khojaste Khamenei (g. 1964–hans död 2026)
Barn Mojtaba, Mostafa, Masoud, Meysam, Hoda och Boshra
Namnteckning Ali Khameneis namnteckning
Webbplats www.khamenei.ir

Ali Hosseini Khamenei (persiska: آیت‌الله سید علی حسینی خامنه‌ای), född 19 april 1939 i Mashhad, Kejsardömet Iran (nuvarande Islamiska republiken Iran), död 28 februari 2026 i Teheran, var en iransk tolvshiitisk ayatolla, marja' al-taqlid, sayyid och politiker. Han var Irans president 1981–1989 och landets högsta andliga och politiska ledare från 4 juli 1989 till sin död.

Khamenei hade islamism som politisk ideologi och sågs som högsta ledare som ställföreträdare för den tolfte imamen, som enligt shiamuslimer försvann på 800-talet och väntas återvända som frälsaren. Enligt ett tillkännagivande från år 2014 anser Gemenskapen av seminarielärare i Qom att han var en av de religiöst rättslärda som det är tillåtet att följa.

Khamenei omkom vid ett flyganfall genomfört av USA och Israel under deras attacker mot Iran. Han efterträddes som högsta ledare av sin son Mojtaba Khamenei.

Bakgrund

År 1957 reste Khamenei till Najaf i Irak för att bo och studera islam där på den högsta nivån i hawza. Han återvände till Iran år 1958 efter sin fars önskan och fortsatte sina studier i Qom åren 1958-1964.

Khamenei var lärare i islamisk filosofi och en nyckelfigur i den iranska revolutionen samt en nära medhjälpare till Ayatollah Khomeini. Han satt inspärrad i Qezel Qaleh-fängelset år 1963. Mellan 1963 och 1975 satt han fängslad sex gånger på grund av sitt politiska motstånd mot shahen. År 1976 förvisades han till Iranshahr i tre år; därefter återvände han till hemstaden Mashhad år 1979 och fick samma år se shahen förlora makten över landet.

President

Khamenei valdes till Irans president 1982 efter att Mohammad Ali Rajai hade mördats och blev – som den förste prästmannen i ämbetet – något av en symbol för att Iran övergett en sekulariserad utveckling och att revolutionen skulle leda till ett teokratiskt styre. Strax efter att han tillträtt som president undkom han ett mordattentat under en presskonferens. Folkets mujahedin hade gömt en bomb i en bandspelare som exploderade intill honom och hans högerhand skadades, något som bekräftade hans anseende som levande martyr bland hans anhängare. Han omvaldes 1985.

Högste ledare

Vid Ayatollah Khomeinis död 1989 utsåg expertrådet Khamenei till Khomeinis efterträdare som Irans högste ledare. Han blev därmed den andra personen att inneha posten. Som högste ledare var han Irans mäktigaste person religiöst och politiskt, med makt även över landets krigsmakt, medier och domstolsväsen.

År 2010 besökte Khamenei Qom för tredje gången och stannade där i tio dagar innan han återvände till Teheran. I Qom mötte han högre tjänstemän, studenter, lärda och familjer till iranska martyrer. En framstående iransk lagstiftare sa att det stora mottagandet som välkomnade ledaren för den islamiska revolutionen i den heliga staden Qom var en väckarklocka för västerländska medier. Den andra gången som Khamenei besökte Qom var år 2000. Då åkte han på Qoms gator i en bil och möttes av stora folkmassor som trängdes på den flera kilometer långa rutten. Efter att Khamenei kom till staden besökte han Fatima Masumas helgedom och höll ett tal där för Qoms invånare.

Khamenei i politiken

Åren efter det åttaåriga Iran–Irak-kriget (1980–1088) och efter Ruhollah Khomeinis död 1989 byggde Khamenei upp ett nätverk av iranstödda allierade som bestod av den syriska Assadregimen, Hizbollahmilisen i Libanon, Hamas i Gaza och på Västbanken, flera shiamiliser i Irak samt Huthirebellerna i Jemen.

Khameneis styre var en kombination av tyranni och mångfald. Å ena sidan trotsade folket regimen med livet som insats, å andra sidan var regimen själv en invecklad härva av olika och ofta motstridiga intressen. Stabiliteten garanterades av Khamenei, som satte gränser för de olika aktörernas påfund.

Khameneis styre var aldrig populärt. Ekonomin hämmades svårt av Islamiska revolutionsgardets dominans över finans och näringar. Hundratusentals högutbildade lämnade landet. Men Khamenei var en kallblodig och slug politiker, som undvek onödiga konflikter med väst och ofta samarbetade under bordet med USA samtidigt som länderna var i djup konflikt – bland annat agerade de samman mot gemensamma fiender som al-Qaida och talibanerna.

Uttalanden

Om kärnvapen och massförstörelsevapen

Den 17 april 2010 meddelade Khamenei Internationella konferensen om kärnvapenavrustning att utöver kärnvapen så är massförstörelsevapen, såsom kemiska och biologiska vapen, också ett allvarligt hot mot mänskligheten. Han nämnde att den iranska nationen, som själv fallit offer för kemvapen, känner av faran med att producera och lagra dessa typer av vapen mer än andra nationer, och är redo att använda alla sina resurser för att motverka sådant. Iran anser att det är förbjudet (haram) att använda sådana vapen och att alla har ansvar att försöka skydda mänskligheten mot denna stora katastrof.

Om terror

Efter terrorattackerna i Frankrike i januari 2015 skrev Khamenei ett öppet brev till de unga i Europa och Nordamerika gällande islam. I november samma år skrev den muslimske ledaren igen ett öppet brev till de unga i västerländska länder, i samband med den upprepade terrorismen i Frankrike.

Om Israel

Den 9 september 2015 sade Khamenei att från den dagen kommer ingenting som heter "Den sionistiska regimen" att existera 25 år senare.

Om lojalitet

Den 9 januari 2016 sade Khamenei i ett möte med folk från Qom att när ni idag lovar lojalitet till Revolutionen, eller när ni förnyar ert löfte om lojalitet, lovar ni i själva verket lojalitet till den helige profeten (Muhammed). Han sa att de som lovar lojalitet till Imam Khomeini i själva verket lovar lojalitet till den helige profeten.

Om Saudiarabien

Den 21 mars 2019 sade Khamenei att han inte vet något land som är värre än den saudiska regeringen. Han sade att den saudiska regeringen är korrupt, despotisk och även förtryckande. Gällande att Saudiarabien ska få kärnkraftsteknologi från USA sade Khamenei att han personligen inte är oroad över detta, eftersom Saudiarabien "inom inte en så lång framtid" kommer att falla i händerna på islamiska kämpar.

Om USA

18 februari 2020 sade den muslimske ledaren Khamenei att USA kommer att sjunka som Titanic. Han sade att på samma sätt som Titanics prakt och ståt inte kunde rädda det från att sjunka, kommer USA:s prakt och ståt inte att hindra det från att sjunka.

Om covid-19-vaccin

Den 8 januari 2021 påstod den iranske ledaren Ali Khamenei på Twitter att brittiska och amerikanska covid-19-vaccin är "fullständigt opålitliga", och att det är möjligt att de länderna skulle vilja "kontaminera andra nationer". Khamenei anklagade även franska vacciner för att vara "opålitliga". Twitter raderade Khameneis inlägg en dag efter med anledningen att "det bröt mot Twitters regler".

Om koranbränningar och Sverige

I samband med bränningarna av Koranen i Sverige år 2023, har Khamenei ansett att Sverige intagit en krigsställning mot den muslimska världen. Anledningen till det anses vara hur Sverige har hanterat koranbränningarna.

Poesi och memoarer

När det gäller poesi brukade han delta i litterära föreningar tillsammans med kända poeter då han bodde i Mashhad och han brukade recensera dikter. Han har reciterat en del dikter själv och valt pseudonymen "Amin" för sig själv.

Khameneis memoarer "Inna Ma as-Sabri Nasra" på arabiska publicerades år 2019. Boken har även översatts till persiska. Den arabiska versionen presenterades av den libanesiske ledaren för Hizbollah, Sayyid Hassan Nasrallah, under en ceremoni som hölls i Beirut i februari 2019 för att fira 40-årsjubileumet av den islamiska revolutionens seger. Boken innehåller också foton på den iranske ledaren, hans far och hans barn, utöver en samling illustrationer som relaterar till ämnena i boken.

Bibliografi

Se även

Anmärkningar

  1. ↑ 16 juli samma år är registrerat i den officiella födelseattesten

Referenser

  1. ↑ ”روایتی از تاریخ دقیق تولد رهبر انقلاب از زبان معظم‌له+عکس”. مشرق نیوز. 16 April 2016. https://www.mashreghnews.ir/news/558617/روایتی-از-تاریخ-دقیق-تولد-رهبر-انقلاب-از-زبان-معظم-له-عکس.
  2. ↑ ”روایتی از تاریخ دقیق تولد رهبر انقلاب از زبان معظم‌له+عکس”. مشرق نیوز. 16 April 2016. https://www.mashreghnews.ir/news/558617/روایتی-از-تاریخ-دقیق-تولد-رهبر-انقلاب-از-زبان-معظم-له-عکس. (persiska)
  3. ↑ https://www.bbc.com/news/live/cn5ge95q6y7t?post=asset%3A05438029-42ea-466e-9227-048ea510b3d8#post (engelska)
  4. ↑ Wide, Julia (1 mars 2026). ”Ayatolla Ali Khamenei är död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ayatolla-ali-khamenei-ar-dod. Läst 1 mars 2026.
  5. 1 2 ”Så styrs Iran”. SVT. 19 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-styrs-iran.
  6. ↑ ”پایگاه اطلاع رسانی جامعه مدرسین حوزه علمیه قم - مراجع معرفی شده توسط جامعه مدرسین حوزه علمیه قم”. www.jameehmodarresin.org. Arkiverad från originalet den 28 november 2019. https://web.archive.org/web/20191128183825/https://www.jameehmodarresin.org/2014-01-23-07-32-22/599-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AC%D8%B9-%D9%85%D8%B9%D8%B1%D9%81%DB%8C-%D8%B4%D8%AF%D9%87-%D8%AA%D9%88%D8%B3%D8%B7-%D8%AC%D8%A7%D9%85%D8%B9%D9%87-%D9%85%D8%AF%D8%B1%D8%B3%DB%8C%D9%86-%D8%AD%D9%88%D8%B2%D9%87-%D8%B9%D9%84%D9%85%DB%8C%D9%87-%D9%82%D9%85.html. Läst 21 juni 2020.
  7. ↑ ”Mojtaba Khamenei blir Irans högste ledare – vem är han?”. Svenska Yle. 8 mars 2026. https://yle.fi/a/7-10094694. Läst 8 mars 2026.
  8. 1 2 3 4 ”Biography of Ayatollah Khamenei the Leader of the Islamic Revolution” (på engelska). Khamenei.ir. 7 september 2014. http://english.khamenei.ir/news/2130/Biography-of-Ayatollah-Khamenei-the-Leader-of-the-Islamic-Revolution. Läst 17 mars 2020.
  9. ↑ ”Ayatollah Khamenei's memory from the time he was imprisoned by Pahlavi regime” (på engelska). Khamenei.ir. 29 september 2018. http://english.khamenei.ir/news/5963/Ayatollah-Khamenei-s-memory-from-the-time-he-was-imprisoned-by. Läst 16 mars 2020.
  10. ↑ ”Biography” (på engelska). www.leader.ir. https://www.leader.ir/en/content/14133/Biography. Läst 17 mars 2020.
  11. ↑ P.T (31 oktober 2010). ”Imam Khamenei Qom visit dispelled delusions” (på English). en.abna24.com. http://en.abna24.com/service/iran/archive/2010/10/31/211221/story.html. Läst 1 april 2020.
  12. ↑ ”مروري بر سفرهاي استاني رهبر معظم انقلاب از آغاز تاكنون”. basirat.ir. https://basirat.ir/fa/news/262469/. Läst 2 april 2020.
  13. ↑ farsi.khamenei.ir - ورود رهبر انقلاب به قم و استقبال پرشور مردم از معظم‌له
  14. ↑ Dagens nyheter 2026-02-28/ Den skickliga maktspelaren Khameneis sista år var en mardröm
  15. ↑ Khamenei.ir. ”استفتائات - حرمت سلاح کشتار جمعی”. farsi.khamenei.ir. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612142926/http://farsi.khamenei.ir/treatise-content?id=228. Läst 31 mars 2020.
  16. ↑ ”The recent events in France have convinced me to directly talk to you” (på engelska). Khamenei.ir. 15 november 2015. http://english.khamenei.ir/news/2436/The-recent-events-in-France-have-convinced-me-to-directly-talk. Läst 15 mars 2020.
  17. ↑ ”Today terrorism is our common worry” (på engelska). Khamenei.ir. 29 november 2015. http://english.khamenei.ir/news/2681/Today-terrorism-is-our-common-worry. Läst 15 mars 2020.
  18. ↑ ”There will be no such thing as Israel in 25 years: Ayatollah Khamenei” (på engelska). Khamenei.ir. 1 juli 2016. http://english.khamenei.ir/news/3969/There-will-be-no-such-thing-as-Israel-in-25-years-Ayatollah. Läst 22 april 2020.
  19. ↑ ”Massive election turnout guarantees the security of the country” (på engelska). Khamenei.ir. 9 januari 2016. http://english.khamenei.ir/news/3122/Massive-election-turnout-guarantees-the-security-of-the-country. Läst 22 april 2020.
  20. ↑ ”Ayatollah Khamenei: I know no country worse than Saudi kingdom” (på engelska). Tehran Times. 21 mars 2019. https://www.tehrantimes.com/news/434254/Ayatollah-Khamenei-I-know-no-country-worse-than-Saudi-kingdom. Läst 9 december 2021.
  21. ↑ ”The US will sink like the Titanic” (på engelska). Khamenei.ir. 19 februari 2020. http://english.khamenei.ir/news/7375/The-US-will-sink-like-the-Titanic. Läst 22 april 2020.
  22. ↑ ”Twitter raderade ayatolla Khameneis inlägg om västerländska "opålitliga" coronavaccin” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/09/twitter-raderade-ayatolla-khameneis-inlagg-om-vasterlandska-opalitliga. Läst 16 januari 2021.
  23. ↑ Palmström, Ola (22 juli 2023). ”Irans ledare i skarpt utspel mot Sverige: ”Tydlig upptrappning””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/irans-ledare-i-skarpt-utspel-mot-sverige-tydlig-upptrappning. Läst 26 juli 2023.
  24. ↑ ”دائرة المعارف بزرگ اسلامی:خامنه ای، آیت الله سیدعلی”. www.cgie.org.ir. https://www.cgie.org.ir/fa/publication/entryview/16337#page-3. Läst 29 mars 2020.
  25. ↑ ”Leader Ayatollah Khamenei memoirs released” (på engelska). Tehran Times. 4 mars 2019. http://www.tehrantimes.com/news/433663/Leader-Ayatollah-Khamenei-memoirs-released. Läst 5 april 2020.
  26. ↑ ”إن مع الصبر نصرا.. مذكرات الإمام الخامنئي بالعربية +pdf” (på arabiska). https://www.alkawthartv.com | قناة الکوثر. Arkiverad från originalet den 6 december 2019. https://web.archive.org/web/20191206135715/http://www.alkawthartv.com/news/188055. Läst 5 april 2020.

Externa länkar

Företrädare:
Ruhollah Khomeini		 Irans högste ledare
1989–2026		 Efterträdare:
Vakant
Företrädare:
Mohammad Ali Rajai		 Irans president
1981–1989		 Efterträdare:
Hashemi Rafsanjani