Ankkurva

Ankkurvan
Blå kurva: Efterfrågan på elkraft.
Orange kurva: (ankkurvan) Tillgång på elkraft från reglerbara källor.
Grå kurva: en dag då vindkraftsproduktionen var låg och stadig under hela dagen.
Den orange kurvan stiger brant från 17:00 till 18:00 när solen går ner, vilket kräver produktionskapacitet från reglerbara källor för att komma igång inom en timme.

Ankkurvan (engelska: duck curve, duck chart) är en graf som används för att visa hur stort elbehovet är när man räknat bort väderberoende elproduktion, särskilt solkraft. Det som visas kallas ofta nettolast: skillnaden mellan prognostiserad elförbrukning (load) och förväntad elproduktion från till exempel sol och vind. När solen skiner mycket mitt på dagen kan nettolasten bli låg, men när solen går ner kan den stiga snabbt. Formen kan då likna en sittande anka, vilket gett upphov till namnet.

Begreppet kopplas till den kaliforniska systemoperatören California Independent System Operator (CAISO), som publicerade tidiga kurvor och beskrev vilka utmaningar som kan uppstå i ett elsystem med mycket solkraft. Fenomenet och termen har även beskrivits i medier, bland annat i en genomgång hos Vox (2018).

Termen ankkurva förekommer i svenska sammanhang och finns med i 2024 års nyordslista för svenska språket. Begreppet har också använts i svensk energikommunikation, exempelvis av Tekniska verken.

Bakgrund och tolkning

Elförbrukningen är ofta hög på morgonen och kvällen, medan solkraften normalt producerar mest mitt på dagen. När solkraft byggs ut i större skala syns det därför som en tydlig svacka i nettolasten mitt på dagen och en snabbare uppgång senare på eftermiddagen och kvällen. Svenska kraftnät beskriver ankkurvan som Sveriges elförbrukning minus den solkraft som produceras inom landet och importeras från andra länder, vilket kan ge en mindre topp på morgonen och en tydlig topp på kvällen.

Konsekvenser för elsystemet

Det som ofta blir extra tydligt är att nettolasten kan öka snabbt under kort tid (ramp). Då behöver andra resurser snabbt öka sin produktion eller minska förbrukningen för att elsystemet ska vara i balans. CAISO nämner bland annat större rampbehov och risk för överskott i systemet (oversupply) som utmaningar när andelen väderberoende el ökar. CAISO tar även upp att det kan bli svårare att hålla elnätet stabilt när produktionen svänger snabbt, till exempel att hålla jämn nätfrekvens.

Forskning har också kopplat ankkurvan till risk för överproduktion (overgeneration), alltså att det vissa timmar produceras mer el än vad som efterfrågas. Då kan det behövas nedreglering (curtailment) av solkraft i vissa driftfall om flexibiliteten inte räcker till.

Åtgärder och systemeffekter

Kort sagt handlar mycket om flexibilitet: att kunna flytta förbrukning i tid, lagra energi eller snabbt reglera produktion. I branschmaterial och studier nämns ofta efterfrågeflexibilitet, energilagring och möjligheten att nedreglera variabel produktion vid överskott. CAISO beskriver flexibla resurser som sådana som kan rampa upp och ner, starta med kort varsel, lagra energi eller förändra användning (modify use) för att möta systemets behov i realtid.

Sverige

Svenska kraftnät har beskrivit att ökande solkraftsproduktion i Europa kan påverka elflöden även i Sverige och därmed förstärka ankkurvan, med större svängningar i det behov som måste täckas av andra resurser. Fenomenet har även uppmärksammats i svensk media, bland annat i Tidningen Näringslivet (2024) och Svenska Dagbladet (2024).

Se även

Källor

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ”What the duck curve tells us about managing a green grid (fast facts)” (på engelska). California Independent System Operator (CAISO). https://www.caiso.com/documents/flexibleresourceshelprenewables_fastfacts.pdf. Läst 11 januari 2026.
  2. ↑ Roberts, David (20 mars 2018). ”Solar power's greatest challenge was discovered 10 years ago. It looks like a duck”. Vox. https://www.vox.com/energy-and-environment/2018/3/20/17128478/solar-duck-curve-nrel-researcher. Läst 11 januari 2026.
  3. ↑ ”Nyordslistan 2024”. Institutet för språk och folkminnen (Isof). https://www.isof.se/svenska-spraket/nyord/nyordslistor/nyordslistan-2024. Läst 11 januari 2026.
  4. ↑ ”Har ”ankkurvan” kommit till Sverige?”. Tekniska verken. Arkiverad från originalet den 27 december 2024. https://web.archive.org/web/20241227114844/https://www.tekniskaverken.se/om-oss/tekniska-verken-tycker-bloggen/har-ankkurvan-kommit/. Läst 11 januari 2026.
  5. 1 2 ”Ankkurvan – ett växande fenomen i takt med mer sol-el i Europa”. Svenska kraftnät. https://www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-att-arbeta-med-kraftsystemet/sommarens-utmaningar/ankkurvan--ett-vaxande-fenomen-i-takt-med-mer-sol-el-i-europa/. Läst 11 januari 2026.
  6. 1 2 ”Overgeneration from Solar Energy in California: A Field Guide to the Duck Chart” (på engelska). National Renewable Energy Laboratory (NREL). 13 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 31 december 2025. https://web.archive.org/web/20251231160613/https://docs.nrel.gov/docs/fy16osti/65023.pdf. Läst 11 januari 2026.
  7. ↑ ”Soliga och blåsiga dagar är en utmaning i sommar”. Svenska kraftnät. 24 maj 2024. https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2024/soliga-och-blasiga-dagar-ar-en-utmaning-i-sommar/. Läst 11 januari 2026.
  8. ↑ ”Svenska kraftnät bävar för ankkurvan – solceller utmanar elsystemet”. Tidningen Näringslivet. 16 april 2024. https://www.tn.se/naringsliv/36829/svenska-kraftnat-bavar-for-ankkurvan-solceller-utmanar-elsystemet/. Läst 11 januari 2026.
  9. ↑ Lindström/TT, Olle (27 maj 2024). ”"Ankkurvan" – så slår den på svenskt elpris”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Avlxp3/ankkurvan-sa-slar-den-pa-svenskt-elpris. Läst 11 januari 2026.

Externa länkar