| Anklam | ||
| Stad | ||
Torget och Rådhuset i Anklam | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Vorpommern-Greifswald | |
| Höjdläge | 6 m ö.h. | |
| Koordinater | 53°51′N 13°41′Ö / 53.850°N 13.683°Ö | |
| Yta | 56,68 km² () | |
| Folkmängd | 11 793 () | |
| Befolkningstäthet | 208 inv./km² | |
| Postnummer | 17389 och 17392 | |
| Riktnummer | (+49) 03971 | |
| Kommunkod | 13 0 75 005 | |
| Regionalkod | 13 0 75 0005 13 0 75 0005 005 | |
| Geonames | 6550720 | |
| OSM-karta | 1432550 | |
|
Läget för Anklam i Tyskland
| ||
|
Anklams läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
| Webbplats: Anklam | ||
Anklam är en stad med omkring 11 800 i Mecklenburg-Vorpommern. Staden var huvudstad i distriktet Ostvorpommern fram till september 2011.
Genom Anklam flyter floden Peene. Fem kilometer öster om staden mynnar den ut i Peenestrom.
Innan Anklam blev en tysk stad var den en vendisk boplats. Under 1100-talet bosatte sig tyska nybyggare på platsen och under 1200-talet genomgick orten en betydande ekonomisk och politisk utveckling. Senast år 1292 fick Anklam sina stadsrättigheter och anslöt sig till det mäktiga hanseförbundet i slutet av 1200-talet. Vid denna tid deltog Anklam i handel med Nordeuropa inom förbundet.
Under trettioåriga kriget besattes Anklam av svenska trupper 1630. Efter kriget 1648 hamnade staden i svensk ägo fram till 1720, då halva staden överläts till Preussen. Den norra halvan av staden förblev svensk fram till 1815, då hela staden blev preussisk.
Under 1800-talet grundades bland annat en sockerfabrik, en möbelfabrik och ett skeppsvarv i Anklam och 1863 anslöts Anklam till järnvägslinjen mellan Stralsund och den preussiska huvudstaden Berlin.
Under andra världskriget förstördes Anklams gamla stadskärna. Endast den gotiska Mariakyrkan från 1200-talet och rester av ringmuren förblev oskadda.
Befolkningsutveckling i Anklam

Källa:,,,
Anklam har följande vänorter:
|