Arkebusering

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Arkebusering i en känd målning av Francisco de Goya (”Den 3 maj 1808: arkebusering i Madrid”).
Österrikiska soldater avrättar serbiska fångar under första världskriget.

Arkebusering är avrättning med gevär. Metoden tillämpas både i militära sammanhang och i det civila. Skjutning utförs främst i grupp, vilken vanligen kallas exekutionspatrull eller dödspatrull.

I militära sammanhang utförs avrättningen av en grupp soldater, vanligtvis upp till nio, som samtidigt avfyrar sina gevär på kort avstånd mot den dödsdömde. Enligt gamla krigslagar skall den dödsdömde förses med ögonbindel.

Etymologi

Etymologiskt härleds termen arkebusering från vapnet arkebuse, en typ av musköt, ursprungligen i franskan som arquebuser (av arquebuse), som är lånat från italienskans archibuso, vilket i sin tur kommer av lågtyskans hakebusse, "hakebössa".

Militär arkebusering

I militära sammanhang är arkebusering en avrättningsmetod som framför allt har använts på spioner och militära förbrytare. Dock ansågs arkebusering vara för ärofyllt för krigsförbrytare som dömdes i Nürnbergrättegångarna 1946 efter andra världskriget, varför de dödsdömda istället hängdes. De båda dödsdömda militärerna vid Nürnbergprocessen 1945-1946, Wilhelm Keitel och Alfred Jodl, bad att få bli arkebuserade, men ansökan avslogs.

Den 5 oktober 2026 godkände USA:s president Donald Trump att Nidal Hasan ska avrättas genom militär arkebusering för Attentatet i Fort Hood. Denna arkebusering var enligt försvarsminister Pete Hegseth tänkt att direktsändas för allmänheten, men efter kritik slopades detta av Trump, men de anhöriga kommer att kunna se avrättningen på plats.

Civil arkebusering

I civila sammanhang har arkebuseringen varit relativt ovanlig.

Afrika

I Afrika har metoden använts bland annat i Demokratiska republiken Kongo, där den mördade presidenten Laurent Kabilas mördare sköts 2001. Även Ekvatorialguineas förste president Francisco Macías Nguema avrättades genom arkebusering efter sitt fall 1979.

Asien

I Asien förekommer arkebuseringar sporadiskt. I Nordkorea är arkebusering med automatkarbin huvudmetod för offentliga avrättningar.

I Thailand var arkebusering, med automatiserad kulspruta, huvudmetod även för civila avrättningar innan den ersattes av giftinjektion 2003.

Europa

I Europa förknippas metoden nästan helt med militär straffrätt, men har använts så sent som 1989, mot Rumäniens nyss störtade diktator Nicolae Ceausescu och hans hustru, vilket tidigare var standardmetoden under kommunisttiden, under rådande rumänska revolutionen med krigsliknande förhållanden.

Under andra världskriget var metoden vanlig. Även i Schweiz var metoden den sista som användes 1944, mot två soldater, vilket ägde rum under militär straffrätt, fastän Schweiz inte var direkt inblandat i andra världskriget. Ungefär samtidigt användes metoden i Finland, vilket under kriget även användes för civila brott.

I Frankrike avrättades överstelöjtnant Jean-Marie Bastien-Thiry 1963 efter det misslyckade mordförsöket mot president Charles de Gaulle i Petit-Clamart 1962. Även Spanien under Francisco Franco verkställde dödsdomar med arkebusering, inklusive landets sista fem avrättningar 1975. Detta anses ha varit under intrycket att den normala civila metoden garrottering var så illa ansedd i västvärlden att den gav regimen utomordentligt dålig publicitet. Arkebusering hade dock använts tidigare 1972, mot Pedro Martinez Exposito, för rånmord, samt återkommande sedan inbördeskriget.

Metoden har också funnits i svensk militär straffrätt till 1972 som avrättningsmetod för brott under krigstid.

Latinamerika

I Latinamerika har arkebusering förekommit historiskt. Mexiko använde den frekvent efter revolutionen innan användandet av dödsstraffet dog ut under 1950- och 1960-talet. Tidigare hade även Maximilian I av Mexiko avrättats genom arkebusering.

USA

Den amerikanska delstaten Utah har länge använt arkebusering som standardmetod, med rötter i mormonernas doktrin om blodsrättvisa som en väg till försoning, varför man även hade halshuggning inskrivet i lagboken. Senare erbjöds även hängning, vilket blev den helt dominerande metoden, som alternativ.

I Utah arkebuserades år 1915 Joe Hill, en känd svensk-amerikansk fackföreningsman. Den första avrättningen efter att dödsstraffet funnits författningsenligt i USA 1976, av Gary Gilmore 1977, ägde rum i Utah genom arkebusering. I Utah i juni 2010 användes arkebusering då den för dubbelmord dömde Ronnie Lee Gardner avrättades. Givet metoden följdes processen mot Gardner av stor uppmärksamhet. Utah förbjöd arkebusering som avrättningsmetod 2004, men reformen var inte retroaktiv och Gardner hade då dömts många år tidigare. Arkebusering återinfördes som alternativ 2015, under en kris för dödsstraffet då flera delstater hade svårigheter i att förvärva de läkemedel som användes vid giftinjektioner. Metoden har även använts i Nevada 1913, före alla mer ålderdomliga metoder ersattes av gaskammaren, och infördes som alternativ i Oklahoma och South Carolina under 2010-talet, även om Oklahoma ännu utfört arkebuseringar.

I South Carolina i mars 2025 användes arkebusering för första gången på 15 år i USA, då den för dubbelmord dömde Brad Sigmon avrättades.

Övrigt

Se även

Källor

  1. ↑ Hitler and his Generals; Stufen zum Galgen: Lebenswege vor den Nürnberger Urteilen. Herausgegeben von Kurt Pätzold und Manfred Weiβbecker. Leipzig: Militzke Verlag 1999, s. 118.; Knopp, Giudo, Hitlers krigare. Lund: Historiska media 2003, s. 135.
  2. ↑ ”Trump godkänner arkebusering av militär som dödade 13 soldater”. Sveriges Radio (SR). sverigesradio.se. 6 oktober 2026. https://www.sverigesradio.se/artikel/trump-godkanner-arkebusering-av-fort-hood-skytten-nidal-hasan. Läst 6 oktober 2026.
  3. ↑ ”Trump calls off livestream of Fort Hood shooter’s firing squad execution”. CNN. edition.cnn.com. 15 oktober 2026. https://edition.cnn.com/2026/10/15/politics/fort-hood-shooter-execution-livestream-called-off?utm_medium=email&utm_source=cnn_Breaking_News. Läst 15 oktober 2026.
  4. ↑ https://english.elpais.com/elpais/2012/01/16/inenglish/1326694843_850210.html
  5. ↑ https://ksl.com/article/33947820/herbert-signs-firing-squad-alternate-for-executions-into-law
  6. ↑ ”Dubbelmördaren har arkebuserats”. Expressen. 7 mars 2025. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/dubbelmordaren-brad-sigmon-ska-arkebuseras/. Läst 8 mars 2025.