Arne Kinch

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: sista stycket (2026-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Arne Knutsson Kinch, född 17 november 1911 i Umeå landsförsamling, död 3 november 1977 i Edshults församling, Jönköpings län, var en svensk läkare.

Kinch, som var son till överstelöjtnant Knut Kinch och Wilma Engblom, avlade studentexamen i Umeå 1931, blev medicine kandidat i Stockholm 1935, medicine licentiat där 1940 och medicine doktor där 1952. Han var extra ordinarie amanuens vid Allmänna barnbördshuset 1939–1940, vikarierande underläkare vid kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset 1940–1941, tredje underläkare där 1941–1942, vikarierande underläkare vid kirurgiska avdelningen på Östersunds lasarett 1943, underläkare på Ekmanska sjukhuset i Göteborg 1943, andre underläkare vid kirurgiska avdelningen på Växjö lasarett 1943–1945, blev förste underläkare på Södra barnbördshuset 1945, var biträdande överläkare där 1947–1953 och överläkare vid kvinnokliniken på Bodens lasarett 1954–1965 (tjänstledig 1960–1965).

Kinch var ledare för Sweden-Ceylon Family Planning Pilot Project 1960–1965, tjänstgjorde på Ceylon 1965–1966 och var medicinsk rådgivare vid Sweden-Pakistan Family Welfare Project med tjänstgöring i Pakistan 1967. Han var provinsialläkare i Vadstena distrikt 1968-1969 och i Älvdalens distrikt sedan 1969. Han var regementsläkare 1953–1956. Han var ledamot av Svenska Läkareförbundets centralstyrelse 1957–1960. Han skrev bland annat gradualavhandlingen Pure nitrous oxide at labour: An experimental and clinical investigation of the blood gases in conjunction with intermittent administration of pure nitrous oxide as pain relieving agent during delivery labour (1952).

Referenser