Dron tillhör den generation unga ukrainska författare som växte upp under revolutioner och krig.[källabehövs] Hans verk förenar poesi och prosa och reflekterar över kriget samt personliga erfarenheter av militärtjänsten. En viktig plats i hans världsbild och verk är kristna motiv, liksom religiösa och filosofiska reflektioner. Kriget tolkas ofta genom bibliska bilder och evangelisk symbolik. Detta sker särskilt genom motiven Getsemane örtagård, Kristi offer och Guds moders lidande, som en personifiering av de ukrainska soldaternas mödrar.
Dron har skrivit flera diktsamlingar och prosaverk. Mest kända är diktsamlingen Vi var här och novellsamlingen Hemingway vet ingenting (båda översatta till svenska), tillägnade krigserfarenheter och mänskliga upplevelser under krisförhållanden. Under 2026 utkommer Hemingway vet ingenting i översättning till åtta språk: engelska, franska, georgiska, litauiska, polska, portugisiska, slovakiska och svenska.
Biografi
Uppväxt och tidigt vuxenliv
Artur Dron föddes i byn Voskresyntsi i Rohatyn-distriktet, i Ivano-Frankivsk oblast. Från fem års ålder bodde han i grannbyn Pidmychajlivtsi (Підмиха́йлівці) och tillbringade hela sin barndom på landsbygden i västra Ukraina. Under Euromajdan (november 2013–februari 2014) deltog han i lokalpatriotiska evenemang tillsammans med sina klasskamrater och lärare. Då väcktes hans intresse för samhällspolitiskt engagemang och för att delta i historiska processer.
Under tonåren läste Dron skönlitterära krigsskildringar, i synnerhet av Ernest Hemingway och Erich Maria Remarque. Särskilt Remarques På västfronten intet nytt påverkade hans uppfattning om krig och de moraliska aspekterna på väpnade konfrontationer.
År 2017 började han studera journalistik vid Lvivs universitet, där han 2021 avlade kandidatexamen. Från mars 2021 till mars 2026 var han evenemangsansvarig på förlaget Staroho Leva (Старого Лева, 'Det gamla lejonet'). Han recenserade verk av olika författare och modererade presentationer av deras böcker. Hans första diktsamling, Hurtozjytok No. 6 ('Studenthem No. 6'), publicerades 2020 och har översatts till engelska, italienska, litauiska och polska.
Militärtjänsten (2022–2025)
Den 25 februari 2022, direkt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, anmälde han sig som frivillig till Ukrainas väpnade styrkor och tjänstgjorde i den 125:e territoriella försvarsbrigaden. Dron anser att det inte var av hjältemod, utan för att försvara dem han håller kära och fosterlandet.
Under våren 2022 anslöt Dron till den nybildade 125:e territoriella försvarsbrigaden och utbildades till skyttesoldat i Lviv-området. Därefter förflyttades hans enhet först till Transkarpatien för att bevaka strategiska objekt och därefter till Volyn oblast för att bygga försvarslinjer i händelse av en möjlig invasion från Belarus. Från augusti 2022 tjänstgjorde Dron i stridszonen i Donetsk-området. Till en början befann han sig långt ifrån stridslinjen, men från oktober 2022 stred han skyttegravarna nära byn Torske. Därefter deltog han under åtta månader till slutet av juli 2023 i striderna vid Serebrjansk-skogen, varefter hans utmattade bataljon överfördes till Charkiv-regionen.
Dron fortsatte att skriva poesi när han var vid fronten, och hans andra diktsamling Vi var där, publicerad 2023, baseras på hans erfarenheter från frontlinjen. Han betonar dock att dikterna "skrevs vid fronten, men inte om krig, utan om människorna och deras upplevelser." Drons verk betraktas som modern krigspoesi, där de personliga krigserfarenheterna kombineras med vardagslivet, naturen och de mänskliga relationerna.
Artur Dron började som skyttesoldat. Våren 2023 erhöll han positionen som seniorskytt och graden seniorsoldat. Från slutet av 2023 ledde han sin grupp, och när han avslutade sin tjänst i Ukrainas väpnade styrkor hade han tjänstegraden juniorsergeant. Hans anropsnamn var Davyd, som han valde själv efter Kung David, författaren till många psalmer i Psaltaren och en person som skänkt Dron inspiration.
Skador och rehabilitering
De svåraste perioderna under Drons militärtjänstgöring var striderna i östra och södra Ukraina, och vintertid fick han både tryckvågskador och köldskadade fötter. Under sista delen av hans tjänstgöring i Zaporizjzja-frontavsnittet exploderade en fjärrstyrd personmina och träffade honom och ytterligare fyra soldater, dödade två och skadade tre av dem. Hans vänster underarm drabbades värst: benbrott och skadad nervvävnad, vilket gjorde att han under en längre tid förlorade rörligheten och känseln i fingrarna.
Från november 2024 genomgick Dron flera behandlingar i Zaporizjzja, Vinnytsia och Lviv, och rehabiliteringen avslutades i juni 2025. Till följd av skadan entledigades han en månad senare från armén och överfördes till reserven, klassad som drabbad av lindrig funktionsnedsättning, invaliditetsgrupp 3. Därefter har Dron under återgången till det civila livet genomgått ytterligare behandling och fortsatt rehabilitering, i kombination med skrivande som både terapi och minnesträning.
Litterär verksamhet
Dron debuterade redan som 19-åring (2020) med diktsamlingen Hurtožytok № 6 ('Studenthem № 6'). Den hade namn efter studenthemmet där han bodde medan han studerade journalistik i Lviv. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen 24 februari 2022 lämnade han sitt "drömjobb" på bokförlaget Staroho Leva, tog värvning redan dagen därpå och blev skyttesoldat vid fronten.
De första månaderna varken läste eller skrev han. ”Barn dog, kvinnor blev våldtagna, allt var fruktansvärt och fick mig att betrakta skrivandet som något helt meningslöst, något som inte dög till att skydda en enda människa.”
Efter ett halvår hittade han tillbaka till skrivandet, som terapi när han var ledig, och i slutet av 2023 kom hans nästa diktsamling Tut buly my; den kom ut på svenska samma år med titeln Vi var här. ”Det är som att den är skriven på ett annat språk. Starkare, mognare, mer realistiskt – och mycket mer skrämmande”.
Artur Dron är en av många författare som skriver om kriget utifrån sina egna erfarenheter. Men han anser inte att han är en ”krigspoet”. Han säger att det han skriver om inte handlar om kriget, utan om människorna i kriget.
Under sitt framträdande i Malmö 10 november 2025 konkretiserade Artur Dron vad litteraturen, som icke-fysisk kraft, också gör i krig:
”
Det handlar inte om att ersätta trauma med ljus, utan om att leva med båda, med smärta och ljus. Och ljuset går att hitta, om du är modig nog.
„
– Artur Dron, 2025,
Bibliografi
Poesi
Hurtozjytok No 6, Lviv: Triada pljus 2020 (Гуртожиток № 6, Львів: Тріада плюс; 'Studenthem Nummer 6') (ukrainska)
Tut buly my, Staroho Leva 2023 (Тут були ми, Старого Лева) (ukrainska)
Den svenska tidskriften 20tals tredje specialnummer om Ukraina, nummer 10/11 2024, sidorna 130–141: "Från förlagsjobbet till frontlinjen". Poeten Artur Dron i samtal med Ida Börjel. Artur Dron: "5 dikter" ( "Framme vid linjen", "Stridsvagnssoldaterna", "Vaggvisa", "Pojken" och "Bön"; översättning av Mikael Nydahl)
Framträdanden i Sverige
Artur Dron och Ija Kiva samtalar med Julia Gerdner i Författarnas och Översättarnas hus 19 mars 2026.Artur Dron framträder på Alviks bibliotek den 22 mars 2026.
2025
I november 2025 kom Artur Dron till Sverige för första gången. Han framträdde på Stadsbiblioteket i Göteborg, i Salongen i Malmö och i Åmål i Dalsland. Han talade med sin svenske översättare Mikael Nydahl och läste sina dikter från kriget, skrivna vid fronten i östra Ukraina.
2026
Drons andra författarbesök i Sverige ägde rum i mars 2026. Detta skedde inom ramen för Uppsala internationella litteraturfestival, 18–21 mars, i Katedralskolan, och i Uppsala universitets aula. Detta var även inom ramen för den sedan 2023 årligt återkommande kulturfestivalen Ukraine Vision, 2026 arrangerad i Stockholm 19–22 mars.
Först framträdde Dron i Sveriges Författarförbunds hus (Författarnas och översättarnas hus), där han samtalade med den ukrainska poeten Ija Kiva och den svenska forskaren Julia Gerdner. Ämnena var hur de kan skriva under pågående krig och hur de skriver, och sedan högläste de ett urval av sina respektive dikter.
21 mars intervjuades Dron av journalisten Sofia Nyblom, bland annat om att hans diktsamling Vi var här publicerades i Sverige i Mikael Nydahls översättning till svenska tre veckor innan det ukrainska originalet kom ut i Ukraina. De dikterna skrev han vid fronten, men prosaboken Hemingway vet ingenting skrev han under rehabiliteringen. Han läste om Remarques och Hemingways dikter från fronten och hade trott att detta var god litteratur, han fann dock att de inte är relevanta genom hans egna erfarenheter av det pågående kriget. För i detta krig finns inga andra val än att försvara sig. Artur Drons bok Hemingway vet ingenting är ett sätt att säga att saker och ting har förändrats.
22 mars framträdde Dron på Alviks bibliotek. Där samtalade han med den ukrainska författaren Iryna Melnychenko. Där läste han upp ett urval av sina dikter, inklusive några nya och opublicerade dikter som han gav publiken tillstånd att spela in. Den avslutande dikten handlar om att han vill bli som författaren Taras Prochasko när han blir gammal.
Tidskriften 20tals tredje specialnummer om Ukraina, nummer 10/11 2024, sidorna 130-141: Från förlagsjobbet till frontlinjen. Poeten Artur Dron i samtal med Ida Börjel. Artur Dron: 5 dikter. Översättning av Mikael Nydahl: Framme vid linjen, Stridsvagnssoldaterna, Vaggvisa, Pojken och Bön.
Ian McKellen (känd som Gandalf i Sagan om ringen läser på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion 24 februari 2023 Artur Drons dikt "First to the Corinthians" på engelska, översatt av Julia Musakovska från det ukrainska originalet "Перше до коринтян". Lyssnat på 19 juni 2026.
