| Atrax-kuben | |
| Atrax-kub, Helsingborgs konserthus, garderoben | |
| Belysningsarmatur | |
|---|---|
| Typ | Teknisk belysning, elektrisk |
| Tillverkare | Atrax GmbH, Berlin, Tyskland, Bröderna Malmströms metallvarufabrik, Malmö, Sverige |
| Användningsområde | Affärslokaler, offentliga lokaler |
| Utvecklad | 1929 |
Atrax-kuben (tyska: Atrax-Würfel) är en modernistisk belysningsarmatur formgiven av den tyske arkitekten och målaren Walter Georg Kostka år 1929. Armaturen tillverkades ursprungligen av Atrax-Gesellschaft mbH i Berlin och betraktas idag som en designklassiker från Bauhaus-eran. Produkten kännetecknas av sin strikta geometriska form och innovativa materialanvändning.
Idén bakom Atrax-kuben var att inte betrakta den som en belysningsarmatur i traditionell mening. Utan som en teknisk och geometrisk komponent för det moderna rummet.

Företaget Atrax-Gesellschaft mbH (senare även Atrax-Leuchten Hiller KG) var verksamt i Berlin under 1920- och 1930-talen. Bolaget specialiserade sig på tekniskt avancerad belysning som harmonierade med den nya sakligheten och Bauhausskolans ideal.
Walter Georg Kostka (1884–1970) presenterade den kubiska armaturen vid reklamutställningen Internationale Reklameschau i Berlin den 10 augusti–8 september år 1929. Utställningen sägs markera en höjdpunkt för ekonomin under Weimarrepubliken. Den ägde rum precis innan den stora börskraschen i oktober 1929.
Atrax-kuben marknadsfördes inte enbart som en belysningsarmatur utan som ett byggelement avsedd att integreras i moderna byggnaders interiörer. Produktionen i Berlin pågick fram till slutet av 1930-talet.
Atrax-kuben utmärkte sig genom sin skärm av dubbelväggigt opalglas med kristallöverfång (kristallüberfangenem Opalglas), vilket gav en varmvit ton och en jämn, bländfri ljusspridning. Vissa glaskomponenter bär en märkning som indikerar att glaset åtminstone under en period tillverkades i dåvarande Tjeckoslovakien för det tyska moderbolaget.
Atrax-kuben är modulär och kunde monteras solitärt som pendelarmatur, väggarmatur eller takarmatur, men även arrangeras i kluster för att skapa hela ljusväggar.
I Sverige såldes Atrax kubsystem på den Skandinaviska marknaden som ”original Atrax” via licensavtal genom Bröderna Malmströms metallvarufabrik från år 1931. Modellerna anpassades med svensktillverkade upphängningsanordningar i förkromad mässing, medan de patenterade glaskuberna importerades från Atrax leverantörer. År 1932 levererades Atrax-kuber till nybyggda Helsingborgs konserthus som fortfarande har dem i bruk.
I Danmark etablerades liknande samarbeten. Den danska belysningstillverkaren Lyfa inkluderade senare kubiska och geometriska belysningsarmaturer i sitt sortiment genom licensavtal med tyska efterföljare till Atrax-estetiken såsom Staff Leuchten. Ett framstående exempel är serien Kreuzaustern (Cross Oyster) av formgivaren Rolf Krüger, som Staff licensierade till Lyfa under produktnamnet Hannover i början av 1970-talet.
Produkterna var vid tiden för lanseringen patentskyddade i vissa länder. Det framgår av märkningar direkt på armaturens metalldelar eller via etiketter med ordet ”Breveté” (franska för patenterad). Användningen av fransk terminologi var ett sätt att signalera juridiskt skydd enligt internationella konventioner där huvudspråket var franska för exportvaror.