| August Meyszner | |
 | |
Befälhavare för Ordnungspolizei i Kassel | |
| Tid i befattningen 1 september 1939–7 september 1940 | |
| Företrädare | — |
|---|---|
| Efterträdare | Karl Hoffmann |
Befälhavare för Ordnungspolizei i Oslo | |
| Tid i befattningen 10 september 1940–16 januari 1942 | |
| Företrädare | Paul Riege |
| Efterträdare | Emil Höring |
Högre SS- och polischef Serbien-Sandschak-Montenegro (Belgrad) | |
| Tid i befattningen 24 januari 1942–1 april 1944 | |
| Företrädare | — |
| Efterträdare | Hermann Behrends |
| Född | August Edler von Meyszner 3 augusti 1886 Graz, Österrike-Ungern |
| Död | 24 januari 1947 (60 år) Belgrad, Jugoslavien |
| Nationalitet | Österrikisk |
| Militärtjänst | |
| Försvarsgren | Schutzstaffel (SS) |
| Tjänstetid | 1906–1945 |
| Grad |  SS-Gruppenführer |
August Meyszner, född 3 augusti 1886 i Graz, död 24 januari 1947 i Belgrad, var en österrikisk SS-Gruppenführer och generallöjtnant i polisen. I egenskap av Högre SS- och polischef i Belgrad var han en av de huvudansvariga för förintelsen i Serbien.
Meyszner beklädde flera höga ämbeten inom SS och polisen. Han var bland annat befälhavare för Ordnungspolizei i Oslo och Högre SS- och polischef i Serbien. Under Meyszners tid i Serbien mördades omkring 15 000 män, kvinnor och barn. Massmorden förövades bland annat med en gasvagn, som kördes från Zemun till Belgrad. Under resan kvävdes offren av fordonets avgaser.
I egenskap av SS-general var han närvarande, när Reichsführer-SS Heinrich Himmler höll ett tal i Posens stadshus den 4 oktober 1943. Inför 33 Obergruppenführer, 51 Gruppenführer och 8 Brigadeführer nämnde Himmler bland annat utrotningen av judarna.
Efter andra världskriget utlämnades Meyszner till Jugoslavien, där han tillsammans med Wilhelm Fuchs i december 1946 dömdes till döden för krigsförbrytelser. Han avrättades genom hängning i januari 1947.
