Belgrad

Förhistoria och medeltiden

Belgrad har sitt ursprung i en keltisk besittning från 300-talet f.Kr. På platsen anlade sedan romarna ett legionsläger Singidunum i början av Romerska kejsardömet. Redan då var stadens strategiska läge viktigt. Legionslägret förstördes av hunnerna 442 och erövrades upprepade gånger av germanska, slaviska och andra stammar. Efter några århundraden av slaviskt styre erövrades staden av Bysantinska riket för att slutligen bli serbisk på 1100-talet.

Under medeltiden skiftade staden ofta härskare och var omstridd av Bulgarien, Bysans och Ungern.

1284 gav den ungerska kungen staden som gåva till den serbiska kungen då denne gifte sig med kungens dotter. 1427 blev staden åter ungersk.

Osmanska rikets ockupation

När Osmanska riket trängde allt längre norrut under 1400-talet motstod Belgrad dem med ungersk hjälp (belägringen av Belgrad 1456 under ledning av János Hunyadi), men år 1521 erövrades staden slutligen av Osmanska riket från Kungariket Ungern.^{[förtydliga]} 350 år av osmanskt styre följde, med avbrott för tre kristna ockupationer.^{[förtydliga]} Under hela den Osmanska perioden kallades staden för Dar-ul-Jihhad, det vill säga det heliga krigets hus/stad eftersom den fungerade som en brygga för alla militära operationer västerut.

Under 1500- och 1600-talet upplevde Belgrad en storhetstid och hade då omkring 100 000 invånare, det var också under denna period som Belgrad med sina då cirka 200 moskéer var den moskétätaste staden i Europa efter Istanbul. På grund av de ständiga invasionerna, krigen och ödeläggelsen sjönk dock befolkningen och Belgrad förblev en småstad ända fram till industrialiseringen. Den sista osmanska befästningen utrymdes 1867 och Belgrad blev på 1800-talet huvudstad i det självständiga Serbien.

Jugoslavien och Natos bombningar

Belgrad var från 1918 till 1941 huvudstad i Kungariket Jugoslavien. År 1941 ockuperades staden av axelmakterna och blev svårt skadat under striderna. Belgrad deklarerades snart som den första "jude-fria" huvudstaden i Europa, men befriades 1944 av Röda armén och de jugoslaviska (kommunistiska) partisanerna.

Från 1945 till 2003 var Belgrad huvudstad först i federationen och därefter i förbundsrepubliken Jugoslavien; efter detta den politiska huvudstaden i unionen Serbien och Montenegro samt huvudstaden i delstaten Serbien i sagda union, fram till dennas upplösning år 2006.

Under Kosovokriget 1999 flygbombades staden av Nato. Några av de byggnader som skadades eller förstördes i bombningarna var Ušćeskrapan, Avalatornet, Kinas ambassad, Radio-televizija Srbijes högkvarter, och flera sjukhus.

Historiska namn

Genom historien har Belgrad haft många olika namn:

• Singidūn(on) — Keltiskt namn; dūn(on) betyder "logement, inhägnat område", Singi är fortfarande oförklarat, men det finns teorier om att namnet härrör från 279 f.Kr.
• Singidunum — Romerska riket erövrade staden och anlade ett härläger där. Latiniserade det keltiska namnet
• Beograd — slaviskt namn som första gången nämns i ett brev från påve Johannes VIII till khan Boris I av Bulgarien år 878
• "Den vita staden (alternativt borgen)":
  • Alba Graeca — Latinsk översättning.
  • Fehérvár — Ungersk översättning.
  • Weißenburg — Tysk översättning.
  • Castelbianco — Italiensk översättning.
  • Nandoralba — I medeltida Ungern fram till 1400-talet.
• Nandorfehérvár — I medeltida Ungern.
• Landorfehérvár — I medeltida Ungern.
• Veligradon — Bysantinskt namn.
• Veligradi, Βελιγράδι — Grekiskt namn.
• Dar Ul Jihad (Krigets hus) — Osmanskt namn.
• Veligrada — Osmanskt namn.
• Belogrados poleos.

Klimat

I genomsnitt har Belgrad 44,6 dagar per år då maxtemperaturen når minst 30 °C och omkring 95 dagar då temperaturen överstiger 25 °C. Samtidigt sjunker minimitemperaturen under 0 °C under cirka 52,1 dagar per år, varav omkring 13,8 dagar även har en maxtemperatur under noll.

Åskväder kan förekomma under hela året och inträffar i genomsnitt omkring 31 dagar per år, men är betydligt vanligare under våren och sommaren. Hagel är däremot ovanligt och förekommer främst under våren och sommaren också.

Den högsta officiellt uppmätta temperaturen i Belgrad var 43,6 °C den 24 juli 2007. Den lägsta noterade temperaturen var −26,2 °C den 10 januari 1893. Det högsta uppmätta dygnsnederbördet uppgick till 109,8 millimeter den 15 maj 2014.

Arkitektur

Eftersom Belgrad har fått utstå mycket erövringar och krig och att den har inslag från de olika erövrarnas byggnadsstilar, har det lett till att staden har en mycket varierande arkitektur som präglas av både moderna och gamla byggnader. Detta har gett staden en exotisk och kosmopolitisk karaktär.

I till exempel Zemun finns en typisk centraleuropeisk stadsbild, medan Nya Belgrad präglas av brutalism, socialistisk realism, modernism och en rymlig stadsplanering eftersom det området började att byggas efter andra världskriget. Nya Belgrad är stadsdelen som växer mest, det är också stadens finansiella centrum. Många storföretag har bland annat sina regionala kontor där.

Den äldsta arkitekturen i Belgrad finns framför allt i parken Kalemegdan och utanför finns de äldsta bevarade byggnaderna från 1700-talet. Den äldsta bevarade byggnaden är ett hus på Cara Dušana-gatan 10 i Dorćol.

Under 1800-talet började västerländska arkitekturideal få större inflytande, vilket utvecklade Belgrad mer till en modern europeisk stad. Nyklassicism, romantik och akademisk konst präglade byggandet. Mot slutet av 1800-talet tog serbiska arkitekter över en större del av stadsutvecklingen och skapade bland annat Nationalteatern, Gamla palatset och Ärkeängeln Mikaels katedral. I början av 1900-talet uppfördes även Nationalförsamlingens hus och Nationalmuseet, med influenser från jugendstilen.

Den Serbisk-bysantinska arkitekturen finns bland annat i Vuk-stiftelsens hus och det gamla postkontoret på Kosovskagatan, samt i religiösa byggnader som Helige Markus kyrka och Helige Savas kyrka. Under den kommunistiska perioden byggdes bostäder snabbt för att möta den stora inflyttningen från landsbygden efter andra världskriget. Detta ledde bland annat till de stora bostadsområdena, vid namn blokovi (”blocken”) i Nya Belgrad, där den brutalistiska arkitekturen blev framträdande. Under en kortare period var även socialistisk realism vanlig, vilket bland annat syns i Trade Union Hall. Från mitten av 1950-talet fick modernismen däremot ett allt större inflytande och har sedan dess präglat mycket av Belgrads arkitektur.

Belgrad har dessutom Europas näst äldsta avloppssystem. Serbiens kliniska centrum är ett av stadens största komplex och sträcker sig över 34 hektar. Det består av omkring 50 byggnader och har cirka 3 150 vårdplatser, vilket gör det till ett av Europas största sjukhuskomplex.

Religiösa byggnader

I Belgrad finns det många religiösa byggnader, där de flesta tillhör den Serbisk-ortodoxa kyrkan. Här nedanför listas några av byggnaderna:

• Helige Savas kyrka, byggd 1935–2020. Det är den största kyrkan i Serbien och en av de största östortodoxa kyrkorna i världen.
• Ärkeängeln Mikaels katedral, byggd 1837–1840. Det var en av de största kyrkorna i Furstendömet Serbien.
• Helige Markus kyrka, byggd 1931–1940. Det är den näst största kyrkan i Serbien efter Helige Sava.
• Heliga Petkas kapell, byggd 1937.
• Ružicakyrkan, invigd 1925.
• Helige Tryfons kyrka, byggd 1995.

Det finns även en del romersk-katolska kyrkor, som bland annat Sankt Antonius av Paduas kyrka i Zvezdara och Kristi Konungens medkatedral i Vračar, samt några lutherska.

När Belgrad var ockuperat av Osmanska riket byggdes många moskéer. Idag är Bajraklimoskén den enda som är kvar, som byggdes under 1500-talet. År 2004 höll den nästan på att försvinna också när den sattes i brand samtidigt som oroligheterna i Kosovo ägde rum, där flera serbisk-ortodoxa kyrkor vandaliserades och totalförstördes av kosovoalbanska extremister.

På Maršala Birjuzovagatan finns Belgrads enda synagoga, som uppfördes 1924–1925 och invigdes 1926. Traditionellt har den följt den ashkenaziska riten.

Museer

Belgrads mest framstående museum är Nationalmuseet, som grundades 1844 och genomgick en renovering mellan 2003 och juni 2018.

Museet har en samling på över 400 000 föremål, däribland mer än 5 600 målningar och 8 400 teckningar och tryck. Det finns verk av många kända konstnärer som Hieronymus Bosch, Juan de Flandes, Tizian, Tintoretto, Peter Paul Rubens, Paul Cézanne, Giovanni Battista Tiepolo, Auguste Renoir, Claude Monet, Henri de Toulouse-Lautrec, Henri Matisse, Pablo Picasso, Paul Gauguin, Marc Chagall, Vincent van Gogh och Piet Mondrian. Museet rymmer även det berömda Miroslavs evangelium, en illuminerad handskriven liturgisk bok på serbslaviska, som var serbiskans upplaga av fornkyrkoslaviskan. Det är ett av de äldsta bevarade skrifterna på fornkyrkoslaviska.

2006 flyttade Belgrads stadsmuseum in i en ny byggnad i centrala Belgrad. Museets samlingar handlar om stadens historia och stadsliv från förhistorisk tid och omfattar mer än 150 000 föremål. Till Belgrads stadsmuseum hör även andra museer och historiska platser, däribland Ivo Andrićmuseet, prinsessan Ljubicas residens, Paja Jovanovićmuseet och Jovan Cvijićmuseet. Stadsmuseet planerar att flytta till en betydligt större byggnad i centrala Belgrad 2027.

Konstnärsmuseet, som tilldelades pris av Internationella museirådet 2016 och Nikola Tesla-museet kan också nämnas.

Teater

Den främsta av stadens sju teatrar är Nationalteatern, som grundades 1869.

Parker

• Kalemegdan
• Tašmajdan
• Karađorđes park
• Čubura
• Topčider
• Avala

Kalemegdan.

Tašmajdan.

Flygbild över Avalas topp.

Sport

Det finns runt 1 000 stycken sportanläggningar av god kvalitet i Belgrad, många är kapabla att hålla sportevenemang på. Belgrad har varit värd för Europa- och världsmästerskap i flera olika sporter, bl.a. basket, fotboll, handboll och volleyboll.

Nöjen

2008 var Serbien värd för Eurovision Song Contest som hölls i Belgradarenan.

Nattliv

Belgrad är omtalat för sitt nattliv. Många nattklubbar har öppet till tidig morgon och är utspridda över hela staden. De mest kända och besökta nattklubbarna finns på strandbåtarna (splavovi) utefter Donau och Sava. Strandbåtarna är populära under sommarmånaderna.

Alternativa kända nattklubbar är "Akademija", "Stefan Braun" och kultklubben "KST" (Klub studenata tehnike).

Mer traditionellt serbiskt nattliv med traditionell musik, så kallad "Starogradska muzika" (folkmusik) hittar man i prominenta Skadarlija, stadens centrala bohemiska kvarter med 1800-tals byggnader. Där samlas stadens poeter och konstnärer.

Gatan Skadarska (centrala delen av Skadarlija) och närområdena har några av Belgrads bästa och äldsta restauranger. Där finns också stadens äldsta ölhall, från tidigt 1800-tal.

Vägar

Stadens gamla trafikpulsåder sträcker sig från Kalemegdan längs med Knez Mihailovagatan och genom Terazije till Slavijaplatsen. Idag är dock bara sträckningen söder om Terazije öppen för biltrafik, medan hela Knez Mihailova är gågata.

I Belgrad finns några viktiga motorvägar som sträcker sig ut över stora delar av Serbien. Dessa är mycket viktiga för både Belgrad och övriga delar av Serbien. Trafiken är numera också mycket tät på dessa.

En viktig motorväg går rakt genom staden medan det också håller på att byggas en ringled i form av en motorväg. Motorvägarna utgör också viktiga internationella förbindelser med övriga Europa. Bland dessa kan nämnas motorvägen E75 som utgör en viktig förbindelse till Nordmakedonien och Grekland. En annan mycket viktig motorväg är E70 som utgör en viktig förbindelse mot Kroatien, Slovenien och Österrike.

Broar

Belgrad har sju broar över Sava och en över Donau:

• Stari savski most (Gamla Savabron) – 410 meter lång och den enda bro i Belgrad som överlevde andra världskriget. Bron var en av de få i Europa som nazisterna misslyckades med att förstöra under sin reträtt, eftersom man lyckats desarmera minorna som lagts på bron.

  

• Gazela – den mest trafikerade och Belgrads viktigaste bro. 332 meter lång och byggdes 1966–1970.
• Brankov most (Brankos bro) – 450 meter lång som binder samman gamla delarna av staden med Novi Beograd. Byggdes 1956 på samma plats där en äldre bro förstörts i andra världskriget.
• Stari železnički most (Gamla järnvägsbron) – bro över Sava.
• Novi železnički most (Nya järnvägsbron) – bro avsedd för tågtrafik över Sava. Byggd 1976 och 1 928 meter lång.
• Bron över Sava i Obrenovac, 30 kilometer söder om centrum. Byggd 1993–1999 och längd 912 meter.
• Pančevački most (Pančevobron) – bro över Donau som leder till Pančevo. 1 075 meter lång, byggd 1935, förstörd och byggd på nytt 1946.
• Most na Adi (Bron över Ada) – bro över Sava och Ada Ciganlija som går från Čukarica till Novi Beograd. Bron är 996 m lång och öppnades 1 januari 2012.

Buss

Busstrafiken är mycket omfattande i och når ut till stora delar av staden. Det finns även en del trådbusslinjer.

Bussarna i Belgrad har en mycket blandad standard. Flera av bussarna är cirka 30 år gamla, medan andra är alldeles nya och av mycket modernt utförande som tillkommit de senaste åren (se bild).

Däremot finns det inga bussar i en ålder däremellan. Detta beror på att Serbien hade en handelsblockad under kriget på 1990-talet och detta gjorde att de då inte kunde köpa in nya bussar. Ekonomin tillät det inte heller. Efter att kriget tagit slut och Serbien åter öppnats mot resten av världen, så köps det nu in nya bussar i mycket stor omfattning för att ersätta de äldsta som har rullat på övertid i många år.

Spårvagn

Spårvagnslinjenätet täcker in de centrala delarna av Belgrad.

Tunnelbana

Någon riktig tunnelbana finns inte i Belgrad. Däremot går några av Belgrads pendeltågslinjer i tunnlar under staden på ett sätt som påminner om en tunnelbana. De underjordiska stationer som finns på dessa underjordiska pendeltågslinjer påminner också mycket om tunnelbanestationer.

Järnväg

Belgrad har under lång tid varit en av Europas viktigaste järnvägsknutar. Detta har berott på att Belgrad länge har varit en mötespunkt för tåg som kommer österifrån och västerifrån.

Under 1900-talets första hälft utgjorde Belgrad mötespunkten för tåg som skulle gå från dels Grekland och dels orienten och vidare mot stora delar av det övriga Europa som till exempel Frankrike. Belgrad var också en viktig mötespunkt för den välkända Orientexpressen som då gick från Calais och Paris och vidare mot Bukarest, Aten och Istanbul. I Belgrad möttes delarna av Orientexpressen som gick i anslutning med Bukarest, Aten och Istanbul och därför kopplades de samman eller delades beroende på vilken riktning tågen gick i. Därför var Belgrad en mycket viktig plats för Orientexpressen.

Under kalla kriget under den andra halvan av 1900-talet fortsatte Belgrad att ha samma betydelse som mötespunkt. Detta var nämligen den plats där tåg gick mellan öst och väst. Flera internationella tåg gick till platser som München och Wien som tillhörde det dåvarande Västeuropa. Det gick tåg till Sofia, Budapest och Bukarest i det dåvarande Östeuropa. Dessutom gick det tåg till Aten och Istanbul. Detta innebar att Belgrad var en av de viktigaste järnvägsknutarna för trafik mellan de annars så olika delarna i det då delade Europa.

Under 1990-talet minskade Belgrads betydelse som viktig internationell järnvägsknut. Detta berodde på att Serbien blev allt mer isolerat och dessutom hårt drabbat av krig. Från 2000 har dock Belgrad åter börjat att få tillbaka sin betydelse som internationell knutpunkt och många tåg från till exempel Grekland som ska gå norrut går åter via Belgrad.

Flygplatser

I Belgrad finns en internationell flygplats, Belgrad-Nikola Teslas flygplats. Från denna flygplats går trafik till i stort sett hela Europa och till stora delar av Asien. Nikola Teslaflygplatsen har återfått sin status som knutpunkt i sydöstra Europa. Under 2008 hade flygplatsen över 3 miljoner resenärer.

Det serbiska flygbolaget Air Serbia har trafik till nästan hela Europa. Tyska Lufthansa och österrikiska Austrian Airlines har också en omfattande förbindelse med Belgrad. Numera finns också ett par lågprisbolag som trafikerar Belgrad, bland annat Norwegian Air Shuttle och Germanwings.