Australiens försvarsstyrkor

Irak och Afghanistan

Sedan år 2000 har ADF:s utökade styrkestruktur och utplaceringskapacitet satts på prov vid flera tillfällen. Efter 11 september-attackerna skickade Australien en specialstyrkegrupp och ett lufttankningsplan till operationer i Afghanistan, och marina krigsfartyg till Persiska viken som Operation Slipper. År 2003 deltog cirka 2 000 ADF-personal, inklusive en specialstyrkegrupp, tre krigsfartyg och 14 F/A-18 Hornet-flygplan, i invasionen av Irak.

ADF var därefter involverad i återuppbyggnaden av Irak. Från 2003 till 2005 var detta huvudsakligen begränsat till en säkerhetsavdelning som skyddade den australiska ambassaden, utplacering av officerare till multinationella högkvarter, ett litet antal transport- och sjöpatrullflygplan samt team av flygledare och medicinsk personal. Från 2005 till 2008 var en bataljonsstor australisk arméstridsgrupp (ursprungligen benämnd Al Muthanna Task Group och senare Overwatch Battle Group (West)) stationerad i södra Irak. Dessutom utplacerades grupper av ADF-personal för att träna irakiska militära enheter. I linje med ett valåtagande 2007 drog regeringen Rudd tillbaka stridsrelaterade styrkor från Irak i mitten av 2008, och de flesta av de återstående australiska enheterna lämnade landet året därpå.

ADF genomförde också flera operationer i Australiens omedelbara närområde under 2000-talet. År 2003 skickades delar av alla tre avdelningarna till Salomonöarna som en del av det regionala biståndsuppdraget till Salomonöarna. Regelbundna utplaceringar av australiska styrkor fortsatte till öarna fram till 2017. Mellan december 2004 och mars 2005 tjänstgjorde 1 400 ADF-personal i Indonesien som en del av Operation Sumatra Assist, som utgjorde en del av Australiens svar på den förödande jordbävningen i Indiska oceanen 2004. I maj 2006 utplacerades cirka 2 000 ADF-personal till Östtimor i Operation Astute efter oroligheter mellan delar av Timor Leste Defence Force. Denna utplacering avslutades i mars 2013.

Från 2006 till 2013 opererade en bataljonsstor specialstyrka inom den australiska armén i Urozganprovinsen i Afghanistan. Denna enhet hade främst i uppdrag att bistå med återuppbyggnadsinsatser och utbilda afghanska styrkor, men var ofta inblandad i strider. Dessutom utplacerades specialstyrkor från 2005 till 2006 och från 2007 till 2013. Andra specialistenheter inom ADF, inklusive avdelningar av CH-47 Chinook-helikoptrar och RAAF:s radar- och flygtrafikledningsenheter, utplacerades också regelbundet i landet. Totalt 40 ADF-personal dödades i Afghanistan mellan 2002 och 2013, och 262 skadades. Sedan stridsstyrkorna hade dragit sig tillbaka 2013 har ADF:s utbildningsteam fortsatt att vara stationerade i landet för att utbilda afghanska styrkor.

Från och med augusti 2014 utplacerades RAAF:s stridsstyrkor, en specialstyrka från armén och en arméutbildningsenhet i Mellanöstern under Operation Okra som en del av det internationella kriget mot Islamiska staten. RAAF:s flygplan genomförde flyganfall i Irak och Syrien och tillhandahöll luftburna kommandon och kontroll samt luft-till-luft-tankning för koalitionsstyrkorna. Specialstyrkorna rådgav den irakiska armén och utbildningsenheten utbildade irakiska soldater. RAAF:s stridsflygplan slutförde sina operationer i januari 2018, och de andra flygplanen drogs tillbaka i september 2020. Arméns utbildningsstyrka lämnade Irak i mitten av 2020.

Från år 2020 och framåt

Den australiska regeringen anser att landets strategiska omständigheter förvärras på grund av hotet från Kina. Detta har lett till beslut att utöka ADF och förbättra dess förmåga att delta i högintensiva strider. I den strategiska uppdateringen om försvaret från 2020 krävdes att ADF:s insatser skulle fokuseras på den indopacifiska regionen. Den drog också slutsatsen att det inte längre fanns en tioårig period av strategisk varning innan Australien kunde bli involverat i ett större krig. Dokumentet uppgav att ADF:s finansiering skulle utökas och dess kapacitet att attackera mål på långt avstånd förbättras. I september 2021 ingick Australien det trilaterala säkerhetspartnerskapet AUKUS med Storbritannien och USA. Som en del av detta partnerskap kommer Australien att anskaffa kärnvapenubåtar för att avsevärt förbättra RAN:s kapacitet - detta ersatte en plan att förvärva 12 konventionellt drivna ubåtar av attackklass i samarbete med Frankrike. De tre AUKUS-länderna gick också med på att samarbeta kring en rad militära teknologier.

En utredning av anklagelser om australiska krigsförbrytelser i Afghanistan slutfördes i november 2020. Brereton-rapporten fann att det fanns bevis för att 25 australiska specialstyrkor begick krigsförbrytelser vid 25 tillfällen, vilket resulterade i 39 dödsfall och två andras misshandel. General Angus Campbell accepterade alla 143 rekommendationer i rapporten. Regeringen tillkännagav genomförandet av 139 av rekommendationerna under 2024, medan de återstående hänför sig till pågående brottsutredningar av det nybildade Office of the Special Investigator. [55] Kontoret åtalade en första soldat för krigsförbrytelser i mars 2023.

Under augusti 2021 deltog RAAF-flygplan i en internationell luftbro för att evakuera människor från Kabul i Afghanistan efter att det fallit till talibanerna. Ett arméinfanterikompani sändes ut till Kabul som en del av denna operation. Mer än 3 500 personer evakuerades av RAAF. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 gav Australien militärt bistånd till Ukraina. Från och med april 2023 inkluderade detta överföring av militär utrustning från ADF till ett värde av 475 miljoner AUD och utplacering av ett arméträningsteam till Storbritannien för att utbilda ukrainska soldater.

Valet av regeringen Albanese ALP i maj 2022 förändrade inte Australiens försvarsställning i någon högre grad, eftersom ALP och koalitionspartierna i stort sett har liknande försvarspolitik. Detta inkluderar en överenskommelse om att Kina utgör ett hot mot Australiens säkerhet. Den största skillnaden är att ALP ser klimatförändringarna som en viktig säkerhetsfråga. Efter att ha kommit till makten beställde den albanska regeringen den strategiska försvarsöversynen som offentliggjordes i april 2023. Översynen fann att de säkerhetsutmaningar som Australien står inför hade fortsatt att förvärras och krävde att ADF skulle omstruktureras för att möta hoten. Detta inkluderar att övergå från ADF:s traditionella struktur med en "balanserad styrka" som kan utföra en rad olika aktiviteter till en "fokuserad styrka" som huvudsakligen är skräddarsydd för att skydda Australien från militära attacker eller tvång. Som en del av denna förändring rekommenderade översynen att den planerade storleken på arméns mekaniserade styrkor skulle minskas och dess långdistanseldkraft skulle utökas. Översynen identifierade också klimatförändringarna som ett hot mot Australien och krävde en "helnationell insats" för att försvara Australien som går utöver ADF. Regeringen accepterade de flesta av granskningens rekommendationer.

Juridisk status

ADF:S juridiska status bygger på avsnitt ur den australiska konstitutionen. Avsnitt 51(vi) ger Statsförbundsregeringen makten att skapa lagar avseende Australiens försvar och försvarsstyrkor. Avsnitt 114 ur konstitutionen hindrar de olika staterna från att bilda militära styrkor utan tillstånd från Australiens parlament och avsnitt 119 ger Statsförbundet ansvar för att försvara Australien från invasion och fastslår när regeringen kan utplacera styrkor för aktiv tjänst inom Australien.

Avsnitt 68 ur konstitutionen fastslår ADF:S befälsstruktur. Avsnittet anger att överbefälhavaren över flottan och armén är generalguvernören som drottningens representant. Konstitutionen nämner inte flygvapnet eftersom flygplan inte fanns när konstitutionen skrevs. Senare lagstiftning placerar flygvapnet under samma befälsstruktur. I praktiken spelare inte generalguvernören en aktiv del av ADF:s befälsstruktur och den valda australiska regeringen kontrollerar försvaret. Försvarsministern och flera underordnade ministrar står för denna kontroll, men den nationella säkerhetskommitténs kabinett bedömer viktigare frågor. Ministrarna ger sedan sina råd till generalguvernören som agerar enligt dessa råd.

Nuvarande prioriteringar

År 2000 togs ett dokument fram av den australiska regeringen som presenterar alla aspekter av dess försvarspolicy. Det så kallade Vita pappret fastslår och förklarar ADF:s prioriteringar. Det första av dessa prioriteringar är att behålla förmågan att försvara Australien från alla sannolika anfall, utan att vara beroende av hjälp utifrån. Den andra prioriteringen är att bidra till säkerheten i Australiens omedelbara omgivning genom att samarbeta med internationella koalitioner med styrkor från grannländer och länder deltagande i fredsbevarande styrkor sanktionerade av Förenta Nationerna. Den tredje prioriteringen är att bidra till internationella koalitioner utanför Australiens omedelbara närhet där australiska intressen hotas. ADF ansvarar också för att bidra till kustbevakning samt ska vara behjälplig vid naturkatastrofer och andra större katastrofer.

Noter