11 september-attackerna

11 september-attackerna
September 11 attacks
Från toppen till botten: World Trade Center brinner; den del av Pentagon som träffats av Flight 77 och kollapsat; Flight 175 flyger in i 2 WTC; en brandman begär hjälp vid Ground zero; en motor från Flight 93 återfinns; Flight 77 flyger in i Pentagon.
PlatsUSA New York;
Arlington County, Virginia;
Nära Shanksville, Pennsylvania
Datum11 september 2001
08.46–10.28 (UTC-04.00)
AttacktypFlygplanskapning
Massmord
Självmordsattack
Terrorism
VapenFlygplan
Dödsoffer2 996 (2 977 offer + 19 kapare)
Skadade> 6 000
Gärningsmänal-Qaida
Antal deltagare19

11 september-attackerna (engelska: September 11 attacks), eller 9/11 (nine-eleven), var en serie samordnade terroristattacker som utfördes av den islamistiska terroristorganisationen al-Qaida riktade mot civila och militära byggnader i USA den 11 september 2001.

Fyra amerikanska passagerarflygplan kapades; två av dem flögs in i det civila World Trade Centers så kallade tvillingtorn på Manhattan i New York, som båda kom att kollapsa efter en dryg timmes våldsam brand. Det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon i Virginia och det fjärde havererade på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Attackerna dödade 2 996, skadade över 6 000 personer och orsakade skador i egendom och infrastruktur för minst 10 miljarder dollar. De allra flesta dödsoffer skördades i eller nära tvillingtornen, antingen då de attackerades eller rasade; detta och det faktum att hela World Trade Center på Manhattan förstördes har gjort att attackerna mot tvillingtornen har fått mest uppmärksamhet i media.

En betydande andel av offren, omkring 1 300–1 400 människor, dog efter att ha blivit instängda i de översta delarna av det norra tornet, ovanför eller nära kollisionspunkten. De omkom antingen genom fall från byggnaden, rökgasförgiftning, brännskador eller när tornet kollapsade klockan 10.28 lokal tid. Det södra tornet hade till viss del evakuerats då det andra planet rammade dess sydvästra sida klockan 9.03 lokal tid, varför antalet omkomna var lägre jämfört med norra tornet, med drygt 700 människor inkluderat brandmän och andra hjälparbetare som omkom då det kollapsade.

Attacken räknas som det största terrorattentatet i världshistorien och ses som en av de mest betydelsefulla händelserna i modern tid vad gäller ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och militära effekter i USA och många andra delar av världen. USA:s kongress lät granska attackerna genom Kommissionen för terrorattackerna mot USA.

Som svar på attackerna startade USA kriget mot terrorismen, lett av regeringen George W. Bush med stöd av Nato. Organisationen al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin pekades tidigt ut av CIA som ansvariga för attackerna. bin Ladin förnekade dock all inblandning och erkände först 2004 att han låg bakom dådet. Han sköts till döds 2011 på order av regeringen Obama.

Inför 20-årsdagen av terrorattackerna 2021 lät president Joe Biden underteckna en presidentorder. I och med ordern tilläts justitieministern Merrick Garland gå igenom en lång rad dokument från organisationen FBI. Anledningen är att allmänheten ska få tillgång till tidigare hemligstämplade dokument. En av orsakerna till orderna är påtryckningar från anhöriga till de som avled i attackerna. Opinionsundersökningar har också visat att stora delar av USA:s befolkning anser att den officiella utredningen inte gav tillfredsställande svar.[förtydliga]

Händelseförlopp

Flygplan kapas

Under tisdag morgon den 11 september 2001 kapades fyra amerikanska inrikesflygplan:

Samtliga plan hade beräknad avgångstid runt klockan 08 och de totalt 19 kaparna avreste från tre olika flygplatser. Flera av kaparna identifierades vid incheckningen som högriskspersoner via ett datorsystem. Den enda åtgärden var dock att deras incheckade bagage särbehandlades. Minst tre av kaparna utlöste larm när de passerade metalldetektorn, men blev godkända efter ytterligare screening, trots att orsaken till larmen inte alltid identifierades.

Det fanns fyra kapare på Flight 93 och fem vardera på de tre andra planen. Från samtliga flygplan finns rapporter att kapare efter avgång motade passagerare och kabinpersonal bakåt i planet med stickvapen (mattknivar nämndes i samband med Flight 77) och i vissa fall pepparspray eller tårgas, och sedan intog cockpit. Även bombhot förekom, men det är troligt att dessa bomber inte var riktiga. I alla plan utom Flight 77 nämns att personer blivit allvarligt skadade eller dödade. Informationen gick ut då en del passagerare och kabinpersonal lyckades ringa via det så kallade "GTE Airphone"-systemet och kunde på så sätt underrätta sina anhöriga och larmpersonal om kapningen. Från Flight 93 finns även inspelningar bevarade från förarkabinen, då dess svarta låda kunnat bärgas. Det skickades också hotfulla meddelanden från kaparna till kontrolltornen, vissa oplanerade då de ovana kaparna trodde att de tilltalade kabinen. Två samtal ombord på Flight 93 gjordes via mobiltelefoner.

Tvillingtornen attackeras

Om Tvillingtornen

Huvudartikel: World Trade Center
Illustration av var flygplansvraken slog ned.

Tvillingtornen var ett affärskomplex bestående av två skyskrapor på södra Manhattan. Vid deras invigning 1973 var de världens högsta byggnader. Båda tornen hade 110 våningar på vardera ca 4 500 m2. Det norra tornet (1 WTC) var 417 meter högt, plus en 109 meter hög telemast. Det södra tornet (2 WTC) var 415 meter högt. Många av de inhyrda företagen var investmentbolag, företaget Morgan Stanley hade över 20 våningar av södra tornet. Inne i tornen fanns en central stomme med bland annat trappor och hisschakt, och från denna utgick sedan öppna golvytor utan innerväggar som kunde användas som kontor. Golven fäste i sin tur i bärande fasader. Det södra tornets utsiktsterrasser på taket samt våning 107 var populära turistmål, och det norra tornets restauranger på våningarna 106 och 107 användes frekvent till bröllop och konferenser. Tillgången upp på taket av tornen var dock låst, och det fanns inga utrymningsvägar dit. Cirka 40 000 personer passerade tornen dagligen, och det har uppskattats att ca 17 000 var på plats i något av tornen när det första planet träffade.

Det fanns även restauranger, gallerior och en tunnelbanestation beläget under affärskomplexet. Runt tvillingtornen fanns ytterligare fem mindre byggnader, numrerade 3–7 WTC. Byggnad 3 WTC, ett 22-våningshotell, var beläget tätt intill tvillingtornen på västsidan. Samtliga dessa hus förstördes vid attacken, undantaget 5 WTC, som dock fick rivas vid uppröjningsarbetet.

Vid bombningen av World Trade Center 1993 sprängde islamistiska terrorister en bomb under norra tornet, med avsikten att få det att rasa över det södra tornet. Byggnaderna var dock för robusta, och även om fem underjordiska våningar sprängskadades stod tornet stadigt.

Attackerna mot tvillingtornen

Klockan 08:46 lokal tid (EDT) träffade American Airlines Flight 11, en Boeing 767, World Trade Centers norra torn mellan våningarna 93 och 99. En explosion likt ett eldklot följdes av tät svart rök, som inom några minuter fyllde det norra tornets övre våningar. Kollisionen skedde i princip rakt mot tornet vilket skadade stommen i de berörda våningarna och medförde att alla trappor och hissar i kollisionszonen blev helt oanvändbara. Därigenom blev samtliga över 1 300 personer som befann sig ovanför eller nära kollisionszonen fångar i byggnaden. Röken som bildades gjorde att många slog sönder fönstren för att få in luft, och cirka 200 personer dog av fallskador, antingen genom självmord genom att hoppa från byggnaden eller genom fall vid misslyckade försök att klättra ner från byggnaden på utsidan. Bilden på The falling man kom i media att symbolisera deras öde.

Vy över Frihetsgudinnan med World Trade Center i bakgrunden.

I det norra tornet, där planet träffade stommen mitt i, föll brinnande jetbränsle ner genom minst ett av hisschakten. Det orsakade bränder och explosioner samt dödsfall på flera våningar långt under kraschpunkten inklusive i lobbyn och våningarna därunder.

De människor som befann sig under kollisionspunkten kunde evakuera byggnaden via trapporna, samtidigt som räddningspersonal gick in för att rekognosera och rädda skadade. Brandkåren insåg tidigt att det var lönlöst att försöka släcka en så pass stor och så pass högt belägen brand nedifrån, och fokuserade istället på att rädda liv. Evakuerade dirigerades för att undvika att de utsattes för nedfallande bråte och människokroppar. Inga försök gjordes att rädda människor eller släcka bränder via helikopter.

Även personer i södra tornet började evakuera, även om en order att stanna kvar gick ut över högtalarsystemet och fick vissa att vända tillbaka. Ett nytt utrop om att evakuera södra tornet, på order av brandkåren, gick dock ut ca en minut innan tornet träffades av nästa flygplan.

Klockan 09.03 flög United Airlines Flight 175 in i det södra tornet i en hastighet av 950 km/h, och träffade den sydöstra sidan mellan våningarna 78 och 84. Planet kom från sidan och var först nära att missa byggnaden eller möjligen träffa den med vänster vingspets. I och med att planet träffade byggnaden lite vid sidan om var en trappa fortfarande intakt efter kraschen. Endast 18 personer tog sig dock ner den vägen; 14 stycken vid eller i närheten av kraschzonen och fyra stycken från längre upp i byggnaden. Totalt dog cirka 700 personer i södra tornet eller i dess omedelbara närhet, de flesta då det kollapsade, detta inkluderar även brandmän och andra räddningsarbetare som gått upp för att leta efter överlevande.

Pentagon attackeras

Flygfoto av Pentagon två dagar efter att det blivit träffat av American Airlines Flight 77.
Den del av Pentagons västra del som kollapsade efter flygplansattacken.

Pentagon är huvudkontoret för USAs försvarsdepartement och är beläget i Virginia nära staden Washington. Klockan 09:37 lokal tid, en dryg halvtimme efter attackerna mot tvillingtornen, flög Flight 77 rakt in i Pentagons västra fasad. Planet träffade främst den nedersta av byggnadens fem våningar, och penetrerade sedan in i de tre yttersta ringsektionerna (av fem), en sträcka på 94 m.

Cirka 20 000 personer var på plats i Pentagon vid attacken. Turligt nog var en del av de träffade sektionerna under renovering och lägre befolkat än vanligt. Pentagon evakuerades omedelbart genom de rökfyllda korridorerna.

Trots att 40% av Pentagon skadades, och släckningsarbetet tog tre dagar, var delar av byggnaden tillbaka i bruk redan den 12 september.

Det fjärde planet (Flight 93)

Haveriplatsen utanför Shanksville där United Airlines Flight 93 havererade.

Klockan 10:03 kraschade United Airlines Flight 93 på ett fält i Somerset County i Pennsylvania som den sista händelsen av själva attackerna. I haveriet dödades inga på marken men liksom i de övriga tre planen dog alla passagerare ombord direkt. Genom olika utredningar har det framkommit att det fjärde planet kan ha varit på väg mot Kapitolium eller Vita huset i Washington, D.C.; även CIA:s högkvarter i Langley har nämnts som ett möjligt mål.

Flight 93 var försenat och lyfte senare än planerat, därför hann attackerna mot tvillingtornen utföras innan planet kapades 09:28. Efter att kaparna tagit över tilläts passagerarna använda sina telefoner, och de fick därmed vetskap om attackerna när de ringde sina anhöriga. Passagerarna gjorde då revolt mot kaparna, som tvingades störta planet i marken innan det nått sitt mål. Filmen United 93 gestaltar denna händelse.

Omedelbara reaktioner

Runt klockan 09:00, en kvart efter att första planet kraschat, gick en polisorder ut att evakuera hela World Trade Center-komplexet, ett utrop som dock inte uppfattades av alla. New Yorks polis (NYPD) stängde av broar och större infarter till Manhattan, för att ge plats åt utryckningsfordon.

Klockan 09.29, innan tornen kollapsade, gjorde George W. Bush sitt första uttalande om attackerna, inför cirka 200 elever och lärare på den skola han besökte. Han sade "vi har drabbats av en nationell tragedi", och höll även en tyst minut. Kort före talet hade Bush samtalat med bland andra vicepresident Dick Cheney, säkerhetsrådgivare Condoleezza Rice och FBI-chefen Robert Mueller.

Klockan 09:45 meddelade FAA att all lufttrafik i Kanada och USA skulle upphöra med omedelbar verkan, något som aldrig tidigare hade inträffat. Utrikesplan på väg mot USA dirigerades till Kanada och Mexiko. Dessutom beordrades alla plan inom USA att landa direkt på närmsta flygplats.

Tvillingtornen kollapsar

En brandman framför ruinerna av det södra tornet.

Se även: Tvillingtornens kollaps

Båda tvillingtornen skadades strukturellt vid flygplanskollisionerna, inklusive de bärande pelarna i stommen som i vissa fall förstördes i ett spann över flera våningar. Skadorna blev för stora för att tornen skulle klara av det. Det södra tornet rasade samman klockan 09:59 lokal tid, 56 minuter efter att det träffats av det andra planet. Ett stort antal människor fanns då kvar i byggnaden, inklusive de som inte kunnat evakuera och räddningspersonal. Cirka en halvtimme senare, 10:28 lokal tid, kollapsade även det norra tornet. Det norra tornet föll en timme och 42 minuter efter attacken.

Det södra tornet kollapsade först trots att det blev träffat sist. Detta berodde på att planet träffade tornet längre ner och att det då blev mer tyngd ovanför skadan, samt att det träffades lite på sidan vilket gjorde att skadorna, bränderna och hettan vid kollisionspunkten orsakade större obalans i konstruktionen. I fallet med norra tornet fördelades skadorna jämnt över en större yta då planet träffade rakt mot byggnaden, vilket gjorde att det blev en jämnare fördelning på de skadade bärande balkarna.

Efter kollisionerna satte räddningspersonalen upp två ledningsplatser längst ner i vardera tornen. När man skulle kalla ut räddningspersonalen på grund av rasrisken fungerade inte kommunikationerna, vilket gjorde att många brandmän var kvar i tornen när de rasade. Förutom World Trade Centers tvillingtorn skadades även ett till antal byggnader i området mer eller mindre allvarligt.

Efter att tornen kollapsat täcktes Manhattan och närliggande områden i ett tjockt finfördelat dammoln. Södra Manhattan täcktes även till stor del av kontorspapper som flugit ut från tvillingtornens förstörda fasader.

Händelseförloppets hållpunkter

Enligt Usama bin Ladin var planen att samtliga attacker skulle utföras inom loppet av 20 minuter, för att minimera USAs chanser att hinna reagera. Tidsplanen höll inte riktigt.

Dödsoffer

World Trade CenterTvillingtornen2 605
Flight 1192
Flight 17565
PentagonByggnaden125
Flight 7764
ShanksvilleFlight 9344
Totalt antal döda2 995

Samtliga 265 flygplanspassagerare dog. Totalt dog 2 762 av de cirka 17 400 människorna som befann sig i World Trade Center under attacken. Av det totala antalet döda var 343 brandmän och 60 poliser. Resterande 2 193 var civila. Dödssiffrorna kommer från kommissionens officiella rapport, de är dock inte helt säkra. Den största dödssiffran gäller de som blev instängda i tornen ovanför kollisionspunkterna; av de som befann sig nedanför lyckades 99% evakuera före kollapsen.

Enligt AP identifierade utredarna i New York cirka 1 600 kroppar, medan de resterande cirka 1 100 inte gick att identifiera. Enligt AP har New York ”ungefär 10 000 oidentifierade ben- och vävnadsdelar som inte kan matchas mot listan över döda”.

Kraschen i Pentagon dödade 189 personer; samtliga 64 ombord på Flight 77 och 125 personer inne i byggnaden, och över hundra personer skadades. Eftersom flygplanet hade avgått från Washington fanns även två anställda vid Pentagon ombord på planet, därmed blev försvarsdepartementets totala förlust 127 personer.

Indirekta dödsoffer

Förutom de direkta dödsfallen den 11 september 2001 har tiotusentals människor fått långvariga hälsoproblem efter att ha utsatts för gifter och mikropartiklar i dammet efter de kollapsade tvillingtornen. Tjugo år efter attackerna uppskattades att minst lika många människor hade dött i olika former av cancer relaterat till utsläppen som antalet direkta dödsoffer av attackerna. År 2023 hade antalet avlidna brandmän i 11 september-relaterade sjukdomar uppnått 343 stycken, lika många som de omkomna vid attackerna.

Tvillingtornens kollaps

Illustration över var planen träffade, samt respektive tid till kollaps.
Illustration över tornens kollaps.
Flygbild över tornen efter att de kollapsat.

Kollapsernas förlopp

Tornen rasade med en hastighet på cirka 200 kilometer i timmen. När tornen väl börjat rasa så föll våningarna ovanför kollisionszonerna ner och krossade allt som fanns nedanför i en dominoeffekt där våningarna föll på varandra och pressades ihop samtidigt som fasaderna slets isär. Vid tornens kollaps krossades allt som var på respektive våning med enorm kraft och allt som inte var metall pulveriserades mer eller mindre. Vid tornens kollaps dödades nästan samtliga människor som var kvar inne i dem och de byggnader som stod närmast tornen krossades omedelbart eller skadades allvarligt av det fallande bråtet.

Just i och med att stommarna rasade annorlunda jämfört med resten av tornen så överlevde dock 14 personer längst ner i norra tornets trapphus, närmare bestämt längst ner i trapphus B som stod kvar efter att allt runtomkring hade rasat. Dessa överlevande klarade sig dessutom utan större fysiska skador. En film om händelsen gjordes senare för att uppmärksamma detta ("The miracle of stairway B").

Utredningar kring byggnadernas kollaps

Enligt den officiella utredningen så orsakades tvillingtornens kollaps av försvagade golvbalkar till följd det brinnande jetbränslet och andra brännbara material vid och omkring kollisionszonerna; Bränderna nådde temperaturer på över 1000 grader, varpå golvbalkarna, som hade ett tunnare fackverksformat stål till skillnad från det mera värmetåliga massiva stålet i fasaderna och i stommen, värmdes upp, böjdes, och började därefter att dra in de yttre bärande fasaderna tills att dessa inte längre kunde hålla vikten ovanför.

Även om tvillingtornen var designade att klara av kollisioner av fulltankade jetflygplan i och med närheten till stora flygplatser såsom John F. Kennedy International Airport och Newark Liberty International Airport så skadades de ändå strukturellt allvarligt och det som fick dem att till slut kollapsa var de intensiva bränderna från det antända jetbränslet och andra brännbara material inne i tornen som uppstod vid och omkring de redan skadade och bärande strukturerna vid kraschställena.

Kommissionens rapport fastslog att tvillingtornens kollaps berodde på följande: när flygplanen, som var tankade med cirka 38 000 L (Flight 11, WTC-1) respektive 34 000 L (flight 175, WTC-2) jetbränsle, flög in i tornen så skadades ett stort antal bärande pelare och brandskyddet avlägsnades från ett ännu större antal.

Redan före kollapserna fanns rapporter från olika personer inne i tornen, såsom räddningspersonal och kvarvarande anställda på kontoren som ringde nödsamtal, att det förekom olika typer av strukturell skada som förvärrades av värmen och därmed skapade en begynnande rasrisk. Deras vittnesmål har även tagits med i den officiella utredningen kring hur tornen började rasa.

Illustration över tvillingtornens golvkonstruktion.
Illustration över hur golvbalkarna försvagades av värmen, simulering av NIST.

I fallet med södra tornet så visar ett flertal videoklipp från dagen tydligt utifrån hur fasaden vid sidan om kollisionszonen buktar inåt strax före det att tornet börjar rasa, varefter det tippar över och viker sig över skadan.

I fallet med norra tornet var dessutom många bärande balkar i stommen allvarligt skadade till följd av att flygplanet träffade rakt mot byggnaden, vilket innebar en kombinerad kollaps vid stommen och fasaderna där även skadade och bärande balkar i stommen gav vika efter att tillräckligt många balkar i golven skadats. Då skadan var mer fördelad rasade norra tornet mera lodrätt med våningarna ovanför kollisionszonen lätt lutandes åt söder.

Stommarna, som var de starkaste delarna i tornens konstruktion, kunde dock bitvis stå kvar en stund efter att tornen kollapsat, vilket kunde ses när det norra tornet kollapsade och en stor bit av stommen stod kvar några sekunder efter att resten av tornet fallit.

Modernare skyskrapor är vanligtvis konstruerade till att kunna stå minst tre timmar vid en större brand. Tvillingtornen klarade endast en, respektive två timmar. Kritiker hävdar att andra höga byggnader, såsom till exempel Empire State Building, skulle klarat sig utan att kollapsa. Enligt den officiella tekniska rapporten skulle World Trade Centers tvillingtorn inte kollapsat, eller åtminstone klarat av att stå kvar längre, om golvbalkarnas brandskydd förblivit intakt, vilket inte var fallet.

Tvillingtornen var konstruerade till att tåla en krasch av ett fulltankat Boeing 707-plan, vilket i början av deras konstruktion i slutet av 1960-talet var det största passagerarplanet på marknaden. Det fanns dock inte med i beräkningarna att modernare och större Boeing 767-plan skulle krascha in i tornen med full hastighet. Konstruktionen var i grunden designad till att mindre flygplan, vid till exempel tät dimma, kanske försiktigt skulle flyga in i något av dem vid ett försök att nödlanda på någon av de närliggande flygplatserna. Den höga hastigheten på flygplanen under attackerna och sannolikt även deras större storlek jämfört med äldre flygplan hade således en avgörande inverkan på byggnadernas konstruktion.

Övriga skador i WTC-området och på Manhattan

Rasmassorna från tvillingtornen träffade även de kringliggande byggnaderna, och totalt skadades 25 byggnader på Manhattan inklusive byggnad 7 WTC som kollapsade helt.

World Trade Center 7

Förutom tvillingtornen kollapsade även 7 WTC där rasmassor från framförallt det norra tornet slog upp ett stort hål i fasaden och orsakade omfattande bränder på flera våningar av huset. Sprinklersystemet fungerade inte och byggnaden var inte prioriterad under räddningsarbetet då den redan var evakuerad när det norra tornet rasade. Detta gjorde att branden härjade närmast obehindrat i nästan sju timmar innan byggnaden klockan 17.20 lokal tid var så pass skadad att den kollapsade under sin egen tyngd. Enligt den officiella utredningen var orsaken "kollaps av en byggnadskolonn i nordöstra delen, orsakad av brandinducerad skada på det intilliggande golvsystemet och anslutningarna".

I och med att byggnaden kollapsade så pass snabbt ifrågasattes den officiella förklaringen av konspirationsteoretiker. Den hade dock olikt de mindre relativt oskadda byggnaderna en liknande konstruktion som tvillingtornen med en centralstomme och bärande balkar ut till den bärande fasaden vilka försvagades, släppte och orsakade en snabb kollaps.

Övriga byggnader

Resterna av hotellet 3 World Trade Center efter 11 september-attackerna.
Låghuset 4 WTC sett ovanifrån efter attackerna.
  • 3 World Trade Center (Marriott Hotel), som var den byggnad som stod närmast tornen, krossades i mitten när det södra tornet kollapsade, och när det norra tornet kollapsade förstördes resten av byggnaden förutom en liten bit på ungefär fyra våningar i söder längst från tornen.
  • Den allra största delen av låghuset 4 WTC totalförstördes när södra tornet kollapsade.
  • När det norra tornet kollapsade träffade en stor del av rasmassorna låghuset 6 WTC vilket slog upp ett stort hål genom taket på byggnaden.
  • Även Sankt Nikolai grekisk-ortodoxa kyrka som stod en gata söder om södra tornet totalförstördes.

De mindre byggnaderna (4, 5 och 6 WTC) hade en mer konventionell konstruktion där framförallt byggnad 5 och till viss del byggnad 6 och i mindre utsträckning byggnad 4 klarade kollapserna. Trots att konstruktionerna skiljer sig åt har det ändå varit en hel del diskussioner kring varför dessa byggnader inte kollapsade likt tvillingtornen.[källa behövs]

Ansvariga

Usama bin Ladin circa 1997.

Ansvariga för attackerna var islamistiska al-Qaida. De viktigaste namnen som pekats ut inkluderar:

11-septemberkommissionen och FBIs utredningar

Direkt efter attackerna startades en massiv utredning av FBI. Utredningen kallades PENTTBOM och skulle bli den största och mest omfattande i FBI:s historia, då den involverade 7000 agenter. Året därpå beställde dock USA:s kongress Kommissionen för terrorattackerna mot USA som skulle granska bland annat de kringliggande faktorerna till attackerna, men även utvärdera myndigheternas eget preventiva arbete före, under och efter attentaten. Kommissionens uppgift var även att föreslå eventuella förbättringar inom terroristbekämpningen.

Den 22 juli 2004 publicerade 11 septemberkommissionen sin rapport. I den fastslås det att attackerna planerades och utfördes av al-Qaida-medarbetare med en budget på cirka en halv miljon dollar. Det fastslås även att hjärnan bakom attackerna var pakistaniern Khalid Sheikh Mohammed. Före detta vicepresidenten Dick Cheney uttalade 2006 att det inte fanns bevis för att Usama Bin Ladin låg bakom 11 septemberattackerna.

Khalid Sheikh Mohammed, efter att han tillfångatogs i Pakistan 2003.

Det finansiella stödet till kaparna redovisades aldrig genomgående av Kommissionen. De menade att de finansiella spåren var av ”föga praktisk betydelse”. FBI har dock redovisat och bekräftat att finansiellt stöd kommit från Pakistan, bland annat visades att pakistanska ISI låg bakom en överföring på 100 000 dollar till självmordspiloten Mohammed Atta strax före attackerna. Detta har kommenterats av bland andra Daniel Ellsberg som är känd för att ha lämnat ut Pentagon Papers under Richard Nixons presidentperiod. Han sade bland annat att det verkar mycket troligt att Pakistan var mycket involverade i 11 septemberattackerna. Han jämförde också Pakistanska ISI och CIA med argumentet att det är svårt att påstå att ISI visste något som CIA inte visste. Samtidigt som 11-septemberattackerna skedde, satt dåvarande ISI-chefen Mahmood Ahmad i möte med senator Bob Graham, Porter Goss och senator Jon Kyl i Washington. Mahmood Ahmad avgick som ISI-chef i oktober 2001.

al-Qaidas ansvar för attackerna

Det militanta islamistiska al-Qaida, som tidigare utfört attacker mot amerikanska mål, fick tidigt skulden för attackerna, både av USA:s regering och media. Ledaren Usama bin Ladin förnekade dock inblandning och kännedom om attackerna, även om han tidigare sade sig startat ett ”heligt krig” mot USA.

Det första offentliga framträdandet från Usama bin Ladins sida kom den 16 september 2001, då han gjorde följande uttalande via TV-kanalen al-Jazira: ”Jag betonar att jag inte utfört den här gärningen, som förmodligen utförts av individer med egna motiv”. Det andra framträdandet kom den 28 september i pakistanska tidningen Daily Ummat. I intervjun säger bin Ladin följande: ”Jag har redan sagt att jag inte är inblandad i 11 september-attackerna i USA. Som en muslim försöker jag undvika att ljuga. Jag saknade kännedom om attackerna; jag anser inte heller att dödandet av oskyldiga kvinnor, barn och andra människor är goda gärningar. Sådana gärningar är förbjudna, även i krig.”

Motsatta bevis kom dock några månader senare, när USA:s militär fann ett videoband i ett övergivet hus i Afghanistan. På bandet, som daterats till november 2001 och sändes på amerikansk TV i december 2001, ser man bin Ladin och en man som liknar al-Qaidamedlemmen Khaled al-Harbi prata. På bandet hyllar bin Ladin attackerna och visar på att han kände till dem i förväg.

Vi beräknade att tre till fyra våningar skulle bli träffade (...) med min erfarenhet inom området tänkte jag att flygbränslet skulle smälta byggnadens järnkonstruktion, och endast kollapsa området där planet träffade samt våningarna däröver.
– Usama bin Ladin, transkribering av videon från november 2001

Först den 29 oktober 2004 tog Usama bin Ladin officiellt på sig ansvaret för attackerna via ett videoinspelat tal sänt i TV-kanalen al-Jazira. Talet, som kom bara dagar innan presidentvalet, var direkt riktat till USA och innehöll hot om fler attacker.

Element inom Saudiarabiska underrättelsetjänsten har liksom Pakistan anklagats för att ha samröre med ”kaparna”. Enligt senatorn Bob Graham finns det bevis för att utländska regeringar delvis stödde 11 september-kaparna. Bevisen är enligt Graham hemligstämplade. Det finns starka indikationer att det är Saudiarabien Graham pratar om. Bob Graham skrev en bok ”Intelligence matters” som vidrörde kaparna Nawaf al-Hazmi och Khalid al-Mihdhar. I boken beskrivs hur en saudisk agent vid namn Al Bayoumi stod för beskyddet för de två kaparna medan de vistades i USA.. Vita husets dåvarande chef angående kontraterrorism Richard Clarke har uttalat att han tror att CIA med George Tenet i spetsen undanhållit information om dessa två kapare. Clarke har också påpekat att George Tenet hade mycket nära relation med Prins Turki Al-Faisal som var chef för den saudiska underrättelsetjänsten, och att dessa mycket väl skulle ha kunnat syssla med någon underrättelseverksamhet kopplat till Nawaf al-Hazmi och Khalid al-midhar före 11 september. En stor anledning till att Richard Clarke och andra har haft misstankar mot CIA, är att dessa två kapare var övervakade redan år 2000 vid ett möte i Kuala Lumpur. Trots det kunde kaparna resa in i USA utan problem.

I mars/april 2006 offentliggjordes ett detaljerat 58-sidigt vittnesmål av Khalid Sheikh Mohammed innehållande många detaljer runt planeringen och genomförandet. Det råder oklarhet om själva erkännandet från Sheik Mohammed tillkom under tortyr, men tortyr har i alla fall tillämpats i vissa fall genom skendränkning. Vittnesmålet är en partsinlaga.

Rättsliga följder

Ett antal mindre betydande personer har dömts för inblandning i attackerna. Dock har några av de mest betydelsefulla personerna inom Al-Qaida tillfångatagits eller eliminerats.

  • Usama bin Ladin sköts till döds med två skott av den amerikanska insatsstyrkan Navy SEAL i en planerad attack i staden Abbottabad ca 150 km norr om huvudstaden Islamabad den 1 maj 2011.
  • Khalid Sheikh Mohammed, som påstås ha bistått bin Ladin med bland annat planering, greps i Pakistan 2003. Han överlämnades till USA, och blev 2006 satt på Guantanamo-basen i väntan på rättegång vid en militär domstol. Han undvek den 31 juli 2024 en rättegång med dödsstraff i utbyte mot att erkänna brott och få livstids fängelse. Överenskommelsen upphävdes dock av försvarsminister Lloyd Austin två dagar senare, men återupprättades i november 2024 av en militärdomstol, som menade att försvarsministern inte hade den befogenhet som krävdes för att återkalla den. I juli 2025 ogiltigförklarades dock överenskommelsen av appellationsdomstolen i Washington D.C., innebärande att Khalid Sheikh Mohammed åter står inför dödsstraff i väntan på rättegång.

Motiv

11 september-attackerna tros ha varit en del av al-Qaidas kampanj mot USA. 1998 utfärdade Usama bin Ladin och andra militanta islamister (som kallar sig Världsislamiska fronten) en fatwa som redogör för tre huvudanledningar till ett heligt krig mot USA:

I meddelandet står även att amerikanernas handlingar är en krigsförklaring mot Allah, hans budbärare och muslimer samt att ulama genom Islams historia har varit överens om att jihad är individens plikt om fienden förstör muslimska länder.

Enligt 11 septemberkommissionens rapport härstammar hjärnan bakom attackerna Khalid Sheikh Mohammeds vrede mot USA från hans våldsamma motstånd mot USA:s utrikespolitik till stöd för Israel.

George W Bush sade i ett tal oktober 2001 att attackerna inte var terrorgärningar, utan krigsgärningar. Bushadministrationen hävdade att al-Qaidas motiv var att de hatade amerikansk frihet och demokrati.

I videon från 2004, där bin Ladin tar på sig ansvaret för attackerna, hävdar han att hans motiv till attackerna var att återställa frihet i deras land, att straffa förövarna samt att skada USA ekonomiskt. Han svarade också på president Bushs uttalande att det var en attack mot friheten: "Om Bush säger att vi hatar frihet, så låt oss förklara varför vi inte angrep Sverige till exempel. Det är känt att de som hatar frihet inte har värdiga själar, som de 19 martyrerna (flygplanskaparna). Vi bekämpade er för att vi är fria människor, och vi vill återvinna våra länders frihet."

Förvarningar

Det fanns många förvarningar om att attacker med kapade flygplan planerades mot USA. Flera underrättelsetjänster världen över hade fått information om attackerna i förväg, enligt många källor:

Även al-Qaida själva hade utfärdat varningar till västvärlden om kommande islamistiska attacker. Trots dessa förvarningar, samt flera islamistiska terrordåd under det föregående decenniet inklusive bombningen av Tvillingtornen 1993, sågs inte terrorattacker som ett stort hot mot USA varken av sittande Busch-regeringen eller föregångaren ledd av Clinton. Landet var därför dåligt förberett.

Följder

Omedelbara följder i USA

Attackerna hade en omedelbar och överväldigande effekt på USA:s befolkning. Stor tacksamhet och respekt visades mot uniformerade statstjänstemän, särskilt brandmän, på grund av den stora risk de tog under attackernas gång, men också för att dödssiffran bland dem saknar motstycke i USA:s historia. New Yorks dåvarande borgmästare, Rudolph Giuliani, blev hyllad som en hjälte över hela nationen. Även president Bush fick stort stöd och hade i opinionsundersökningar cirka 85 procent av befolkningen bakom sig. Många bidragsfonder startades för att hjälpa alla drabbade och på tre veckor fick de sammanlagt in 657 miljoner dollar. Även bloddonationerna ökade markant efter attackerna.

Tiden efter 11 september fick New York-borna mycket sympatier även om alla dödsoffer inte kom från New York. Detta späddes på av de talrika bombhoten mot offentliga byggnader i New York veckorna efter 11 september, samt av mjältbrandattackerna, av vilka de flesta riktades mot adresser i New York.

Hälsoeffekter och kompensation

De vanligaste omedelbara skadorna hos personer som befann sig i närheten av World Trade Center vid tornens kollaps var ögon- och inandningsskador. Det tjocka dammet som lade sig över stora delar av Manhattan tog sig in i dess byggnader och hängde kvar i luften i flera månader. Dammet innehöll finfördelat betong och glas, samt mikropartiklar med asbest, bly, kvicksilver och arsenik. Dessa hälsofarliga ämnen ledde till en stor ökning av sjukdomar i luftvägarna, såsom astma, lungcancer och lungfibros, och gav upphov till uttrycket "World Trade Center-hosta". De drabbade var framför allt de människor som hjälpte till med räddnings- och uppröjningsarbetet, men även de som arbetade eller gick i skolan i området. År 2023 hade över 27 000 människor konstaterats ha 11 september-relaterad cancer. Över 5 000 människor, utöver de drygt 2 700 som dog vid attackerna av tvillingtornen, har dött i sjukdomar relaterat till dem.

En del forskare menade att de föroreningar som släpptes ut i samband med tornens kollaps kunde vara skadligt för foster. Resultat från en studie publicerad 2004 visade på en genomsnittlig minskad födelsevikt och födelselängd för barn vars mödrar varit närvarande vid attackerna under graviditeten, och indikerade att föroreningar och/eller stress relaterad till händelsen hade haft en påverkan på barnens utveckling.

En speciell fond, the 9/11 Victim Compensation Fund, upprättades för finansiellt stöd åt de som drabbats av attackerna. År 2021, tjugo år efter attackerna, fick cirka 10 000 personer stöd från fonden för behandling av sina hälsoproblem.

Ekonomiska effekter

Attackerna medförde stora negativa effekter för världsmarknaden och inte minst för USA. New York-börserna New York Stock Exchange, American Stock Exchange och Nasdaq öppnade inte den 11 september. Börserna öppnades igen den 17 september, efter den längsta stängningen sedan den stora depressionen. En vecka efter återöppningen hade börserna fallit med 14,3 procent, en aktievärdeminskning på 1,2 biljoner dollar. 2005 var Wall Street-byggnaderna fortfarande hårt bevakade för att förhindra attacker mot dem. USA:s luftrum hölls stängt fram till den 14 september. När luftrummet väl öppnats minskade antalet flygresenärer kraftigt. 2005 hade flygbranschen ännu inte återhämtat sig fullt ut.

Politiska reaktioner i USA

Den första tiden efter attackerna fick Bushadministrationen nästan fullständigt stöd av kongressen, till och med av oppositionen. Snart sprack dock koalitionen, när många inom det Demokratiska partiet ansåg att Bush försökte införa undantagslagar inom USA (se USA PATRIOT Act) och förfalskade bevis för att kunna invadera Afghanistan och Irak på jakt efter al-Qaida och Usama bin Ladin.

George W. Bush utropade sitt krig mot terrorismen 21 september 2001, då han ställde ultimatum mot al-Qaida och krävde att deras terrorverksamhet i Afghanistan skulle avvecklas och deras ledare lämnas över. Den 7 oktober 2001 inledde USA och dess allierade en invasion av det talibanstyrda Afghanistan, som misstänktes ha samröre med al-Qaida, vilket blev startskottet på Afghanistankriget. En viktig allierad var Afghanistans grannland Pakistan, som tillät USA att använda vissa av deras militära anläggningar.

Internationella reaktioner

Attackerna fick stora globala politiska effekter och de fördömdes världen över.

Många länder introducerade hårda antiterrorlagar, som bland annat gjorde att man kunde frysa misstänkta terroristers bankkonton. Polis- och underrättelseorganisationer från hela världen samarbetade för att gripa misstänkta terrorister och oskadliggöra terrornätverk.

Sverige

Fram till 11 september-attackerna hade många länder, bland annat Sverige, Norge och Finland, ingen eller ytterst begränsad säkerhetskontroll för inrikesflyg. I Sverige infördes dock detta så långt det var möjligt inom några timmar efter attackerna, som respons på att de kapade planen varit inrikesflyg. Inom cirka två år fanns säkerhetskontroll på alla flygplatser i Sverige, vilket krävde betydande ombyggnader.

I Sverige sammanställde den Katastrofmedicinska organisationskommittén, KAMEDO, 2004 en rapport på uppdrag av Socialstyrelsen. Den fokuserade på de psykologiska effekterna efter attackerna mot World Trade Center, och blev därmed också en officiell svenskspråkig rapport av händelsen.

Uppröjningsarbete och återuppbyggnad

New York

Tillfälligt minnesmärke, 11 september 2004.

Direkt efter attackerna påbörjades uppröjningar bland rasmassorna efter de rasade byggnaderna, främst för att söka efter överlevande. Räddnings- och återhämtningsarbetet tog flera månader att slutföra. Bara att släcka elden i rasmassorna tog flera veckor. Någon gemensam katastrofledning kunde inte upprättas, något som gjorde att de flesta räddningsarbetare agerade på egen hand. Många volontärer kom för att hjälpa till, men deras hjälp ansågs inte nödvändig.

Det första som gjordes var att köra bort, undersöka och därefter återvinna metallen från de raserade tvillingtornen. Därefter påbörjades rivningen av de resterande skadade byggnaderna. Vissa av dessa, såsom låghuset 5 WTC, den närliggande skyskrapan Deutsche Bank Building samt Fiterman Hall som till stor del klarade attackerna men ändå tog skada fick rivas under uppröjningsarbetet, dels för att förebygga rasrisk men även för att en eventuell renovering skulle ha blivit för dyr och riskfylld att genomföra, bland annat på grund av olika skadliga ämnen inne i byggnaderna, såsom asbest och annat som fanns i det finfördelade dammet som uppstod då tvillingtornen och 7 WTC kollapsade.

Arbetet pågick till den 8 maj 2002, då den sista pelaren från det före detta södra tornet lämnade platsen. En ceremoni ägde rum den 30 maj samma år.

Entré till byggnadsplatsen av nya WTC i januari 2009.

Bygget av ett nytt World Trade Center-komplex påbörjades 2006, med helt nya designplaner. En minnesplats med museum invigdes på tioårsdagen av attackerna, på platsen där de gamla tvillingtornen stod. Större delen av nya World Trade Center-komplexet var färdigbyggt under första halvan av 2020-talet.

  • Det nya 7 World Trade Center-tornet började byggas den 7 maj 2002 och stod klart den 23 maj 2006. Det står på samma plats som sin föregångare.
  • Skyskrapan One World Trade Center, först kallat Freedom Tower, byggdes med liknande höjd som tvillingtornen fast på platsen för det tidigare 6WTC. Tornet började att byggas den 27 april 2006 och nådde sin maxhöjd utan antennen i början av 2012, och sin fulla höjd (541 meter) den 10 maj 2013. Det stod helt klart och invigdes den 3 november 2014.
  • Nya Four World Trade Center började byggas 2008 och stod klar sommaren 2013.
  • Det nya Three World Trade Center-tornet stod klart och öppnades i juni 2018.
  • Bygget av Two World Trade Center påbörjades 2008, men avbröts. Sedan 2026 är projektet igång igen och förväntas bli färdigt 2031.
  • Komplexet Five World Trade Center förväntas stå färdigt 2028.

Pentagon

Det tog två år att reparera skadorna på Pentagon efter attacken. Vid själva kollisionspunkten av Flight 77 har det byggts en minnesplats med ett kapell, som dock inte är tillgängliga för allmänheten då de tillhör försvarsdepartementet. En publik minnesträdgård invigdes i närheten av byggnaden år 2008. Den inkluderar 184 bänkar, en bänk för varje offer i attacken.

Konspirationsteorier

Företrädare för Sanningsrörelsen demonstrerar i Los Angeles.

Dramatiska händelser av den här digniteten brukar föda konspirationsteorier. Ett antal konspirationsteorier har uppstått i kölvattnet av attackerna. En del menar att statsledningen i USA kände till att attackerna var på väg men att man medvetet inte förhindrade dem; en del andra att det inte var al-Qaida som genomförde attacken. Inte sällan pekas organ och personer inom USA:s administration ut som misstänkta. De här teorierna accepteras inte som trovärdiga av de flesta politiker, etablerade journalister, forskare eller utredare enligt bland andra tidskriften Popular Mechanics. Bland annat brister i utredningsarbetet efter attackerna brukar lyftas fram som skäl till att konspirationsteorier frodas.

Andra konspirationsteoretiker anser att tvillingtornen borde ha brutits av och tippat istället för att rasa ihop lodrätt. Den här tolkningen har skapat teorier om att tornen påverkats på ytterligare sätt, till exempel av utplacerade bomber. Det finns dock vetenskapliga förklaringar till varför de rasade som de gjorde. Byggnaderna var till exempel inte solida, utan luftfyllda, vilket gav dem utrymme att falla lodrätt. Det fanns inte heller någon betydande övervikt åt något håll, trots flygplansattackerna.

Filmer

Det har gjorts ett antal filmer om eller inspirerade av 11 september-attackerna. Se listan i navigationsrutan underst i artikeln.

Referenser

Noter

  1. 1 2 ”Bin Laden claims responsibility for 9/11”. CBC News. 29 oktober 2004. http://www.cbc.ca/world/story/2004/10/29/binladen_message041029.html. Läst 1 september 2011. ”Al-Qaeda leader Osama bin Laden appeared in a new message aired on an Arabic TV station Friday night, for the first time claiming direct responsibility for the 2001 attacks against the United States.”
  2. ↑ ”How much did the September 11 terrorist attack cost America?”. 2004. Institute for the Analysis of Global Security. http://www.iags.org/costof911.html. Läst 30 april 2014.
  3. 1 2 Matthew J. Morgan (August 4, 2009). The Impact of 9/11 on Politics and War: The Day that Changed Everything?. Palgrave Macmillan. sid. 222. ISBN 0-230-60763-2. https://archive.org/details/impactof911onpol0000unse
  4. ↑ Totalförsvarets forskningsinstitut Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. 1 2 3 ”National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States - Reports”. govinfo.library.unt.edu. https://govinfo.library.unt.edu/911/report/index.htm. Läst 11 september 2026.
  6. 1 2 ”National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States - About”. www.9-11commission.gov. https://www.9-11commission.gov/. Läst 11 september 2026.
  7. 1 2 3 Modin, Jenny (2 maj 2011). ”Så hittades Usama bin Ladin”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/20110502124730_sa_hittades_usama_bin_ladin. Läst 11 september 2026.
  8. ↑ Bengtsson (4 september 2021). ”Biden beordrar att hemliga 11/9-dokument ska släppas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/biden-beordrar-att-9-11-dokument-ska-slappas. Läst 7 september 2021.
  9. 1 2 3 ”1.1 Inside the four flights”. National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States. govinfo.library.unt.edu. https://govinfo.library.unt.edu/911/report/911Report_Ch1.htm. Läst 13 september 2026.
  10. ↑ ”BBC News | AMERICAS | The investigation and the evidence”. news.bbc.co.uk. Arkiverad från originalet den 6 december 2006. https://web.archive.org/web/20061206122528/http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/1581063.stm. Läst 29 juni 2014.
  11. ↑ Mike M. Ahlers CNN Washington Bureau. ”CNN.com - 9/11 panel: Hijackers may have had utility knives - Jan. 27, 2004”. www.cnn.com. https://www.cnn.com/2004/US/01/27/911.commis.knife/. Läst 12 september 2026.
  12. ↑ ”FOXNews.com - World Trade Center Facts - U.S. & World”. www.foxnews.com. Arkiverad från originalet den 27 april 2006. https://web.archive.org/web/20060427083703/http://www.foxnews.com/story/0,2933,34255,00.html. Läst 10 september 2026.
  13. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ”9. Heroism and Horror”. National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States. govinfo.library.unt.edu. https://govinfo.library.unt.edu/911/report/911Report_Ch9.htm. Läst 12 september 2026.
  14. 1 2 3 ”History of the World Trade Center | Legacy & Milestones” (på amerikansk engelska). World Trade Center. https://wtc.com/history-timeline/. Läst 10 september 2026.
  15. 1 2 Averill, Jason D. (September 2005) (PDF). Occupant Behavior, Egress, and Emergency Communications. Federal Building and Fire Safety Investigation of the World Trade Center Disaster. "NCSTAR 1-7". NIST. sid. 10-16. https://tsapps.nist.gov/publication/get_pdf.cfm?pub_id=101046. Läst 10 september 2026
  16. ↑ Occupant Behavior, Egress, and Emergency Communication. Federal Building and Fire Safety Investigation of the World Trade Center Disaster (NIST NCSTAR 1-7), sid 67
  17. 1 2 Occupant Behavior, Egress, and Emergency Communication. Federal Building and Fire Safety Investigation of the World Trade Center Disaster (NIST NCSTAR 1-7), sid 72-77
  18. 1 2 3 ”Terrorattackerna mot World Trade Center 11 september 2001” (PDF). KAMEDO-rapport nr. 84. Socialstyrelsen. 1 januari 2004. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/bdd0773b5f41429ab8d1632329bc2b6c/2004-123-35_200412335terrorattackenmotworldtradecenter.pdf. Läst 10 september 2026.
  19. ↑ Goldberg, Alfred (2007) (på engelska). Pentagon 9/11. Government Printing Office. sid. 16-17. ISBN 978-0-16-086708-8. https://books.google.se/books?id=wfhI5oc41sMC&lpg=PP1&pg=PP1#v=onepage&q&f=false. Läst 11 september 2026
  20. 1 2 Maclean, Reviewed by John N. (1 juni 2008). ”America Under Attack” (på engelska). ISSN 0190-8286. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/05/29/AR2008052903149.html. Läst 11 september 2026.
  21. 1 2 Goldberg, Alfred (2007) (på engelska). Pentagon 9/11. Government Printing Office. sid. 23-24. ISBN 978-0-16-086708-8. https://books.google.se/books?id=wfhI5oc41sMC&lpg=PP1&pg=PP1#v=onepage&q&f=false. Läst 11 september 2026
  22. 1 2 ”1.1 Inside the four flights”. National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States. govinfo.library.unt.edu. https://govinfo.library.unt.edu/911/report/911Report_Ch1.htm. Läst 13 september 2026.
  23. ↑ ”United 93 (2006)”. IMDb. https://www.imdb.com/title/tt0475276/?ref_=vp_ov_t. Läst 26 september 2026.
  24. ↑ Occupant Behavior, Egress and Emergency Communications, NIST NCSTAR 1-7. Sid. 75, 101
  25. ↑ ”Failures - World Trade Center Towers 1 & 2 (Sept. 11, 2001)”. www.engr.psu.edu. https://www.engr.psu.edu/ae/thesis/failures/MKP/failures/failures.wikispaces.com/World_Trade_Center_Towers_1_and_2_Sept.html#Collapse. Läst 27 september 2026.
  26. 1 2 3 ”Full transcript of bin Ladin’s speech” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2004/11/1/full-transcript-of-bin-ladins-speech. Läst 11 september 2026.
  27. ↑ Averill, Jason D., et al. (2005). "Occupant Behavior, Egress, and Emergency Communications" (PDF). Final Reports of the Federal Building and Fire Investigation of the World Trade Center Disaster. National Institute of Standards and Technology (NIST). http://wtc.nist.gov/NCSTAR1/PDF/NCSTAR%201-7.pdf. Läst 20 maj 2008.
  28. ↑ ”New WTC Death Toll Is 2,752 - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 29 oktober 2003. https://www.cbsnews.com/news/new-wtc-death-toll-is-2752/. Läst 12 september 2026.
  29. 1 2 ”World Trade Center Investigation” (på engelska). www.nist.gov. National Institute of Standards and Technology. 11 juni 2011. https://www.nist.gov/world-trade-center-investigation/about-investigation. Läst 19 december 2022.
  30. 1 2 ”Thousands remain sickened by 9/11 attacks, officials say” (på amerikansk engelska). 8 september 2021. https://nypost.com/2021/09/08/thousands-remain-sickened-by-9-11-attacks-officials-say/. Läst 11 oktober 2026.
  31. 1 2 Ellen Barry (14 oktober 2006). ”Lost in the Dust of 9/11” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2006-oct-14-na-cleaners14-story.html. Läst 11 oktober 2026.
  32. ↑ Alice Gainer (25 november 2023). ”FDNY loses 343rd member to 9/11-related illness, equal to number killed on day of the attacks”. CBS News. https://www.cbsnews.com/newyork/news/fdny-loses-343rd-member-to-911-related-illness-as-many-as-died-on-day-of-attacks/. Läst 11 oktober 2026.
  33. ↑ ”TMS OnLine”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302140927/http://www.tms.org/pubs/journals/jom/0112/eagar/eagar-0112.html. Läst 24 oktober 2005.
  34. ↑ ”9/11: The miracle of Stairway B”. IMDb. 2006. https://www.imdb.com/title/tt0889207/. Läst 10 september 2026.
  35. ↑ icheme.org - media - 16924 - hazard-28-paper-18.pdf (sid. 6)  PDF (engelska)
  36. ↑ nist.gov - study-faqs - WTC Towers investigation Sid. 11: "What caused the collapses of WTC 1 and WTC 2?" (engelska)
  37. ↑ ”Final Report on the Collapse of the World Trade Center Towers”. NIST NCSTAR 1. September 2005. sid. 20, 38. Arkiverad från originalet den 27 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080527193541/http://wtc.nist.gov/NISTNCSTAR1CollapseofTowers.pdf. Läst 2 juni 2025.
  38. ↑ WTC2 Collapse -- Gary Pollard (Enhanced Raw Copy from NIST) på Youtube
  39. ↑ Rare View of WTC Tower Collapse from Hudson 9/11 NYC på Youtube
  40. ↑ NIST och WTC
  41. ↑ Leslie E. Robertson:Reflections on the World Trade Center
  42. ↑ ”washingtonpost.com: Report Assesses Trade Center's Collapse”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110820092441/http://www.washingtonpost.com/ac2/wp-dyn/A11614-2002Apr30?language=printer. Läst 24 maj 2012.
  43. ↑ Sivaraj Shyam-Sunder et al. (2008-11-20). ”Final Report on the Collapse of World Trade Center Building 7, Federal Building and Fire Safety Investigation of the World Trade Center Disaster (NIST NCSTAR 1A)” (på engelska). NIST (National Construction Safety Team Act Reports). https://www.nist.gov/publications/final-report-collapse-world-trade-center-building-7-federal-building-and-fire-safety-0. Läst 27 september 2026.
  44. ↑ ”World Trade Center 7 Report Puts 9/11 Conspiracy Theory to Rest” (på amerikansk engelska). Popular Mechanics. 1 augusti 2017. https://www.popularmechanics.com/technology/design/a3524/4278874/. Läst 27 september 2016.
  45. ↑ ”Consensus 9/11”. www.consensus911.org. https://www.consensus911.org/point-wtc7-7/. Läst 23 mars 2016.
  46. ↑ NIST: Questions and Answers about the NIST WTC 7 Investigation (09/17/2010, ARCHIVE, incorporated into 9/19/2011 update) Arkiverad 24 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. På engelska, läst 23 mars 2016
  47. 1 2 Sofia Stridsman (30 oktober 2004). ”bin Ladin hyllar Sverige i tal”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/bin-ladin-hyllar-sverige-i-tal/. Läst 11 september 2026.
  48. 1 2 The Reporters Committee for Freedom of the Press
  49. 1 2 3 ”Judge Maintains Shroud Of Secrecy On 9/11 Trials” (på amerikansk engelska). The Huffington Post. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322020846/http://www.huffingtonpost.com/2012/12/12/911-suspects-cia-prisons_n_2287160.html. Läst 11 september 2026.
  50. 1 2 ”Nu kan hjärnorna bakom elfte september få dödsstraff”. Sveriges Radio. 12 juli 2025. https://www.sverigesradio.se/artikel/nu-kan-hjarnorna-bakom-elfte-september-fa-dodsstraff. Läst 21 februari 2026.
  51. ↑ ”Last words of a terrorist” (på brittisk engelska). The Guardian. 30 september 2001. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2001/sep/30/terrorism.september113. Läst 11 september 2026.
  52. ↑ FBI Arkiverad 16 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  53. ↑ Dick Cheney, The Tony Snow show 29/3 2006
  54. ↑ 11-SEPTEMBER rapporten, sidan 166, Svensk översättning av Kerstin E. Wallin 2005
  55. ↑ Vittnesmål inför kongressen av John S Pistole vid FBI, Divisionen för kontraterrorism, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070630161808/http://www2.fbi.gov/congress/congress03/pistole073103.htm. Läst 30 juni 2007.
  56. ↑ Meacher, Michael (10 september 2005). ”Britain now faces its own blowback” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2005/sep/10/terrorism.politics. Läst 11 oktober 2026.
  57. ↑ Michael Meacher, The Guardian 22/7 2004, http://www.guardian.co.uk/world/2004/jul/22/usa.september11
  58. ↑ THE TERROR TIMELINE sid 254, Paul Thompson.
  59. ↑ http://www.foxnews.com/story/0,2933,35977,00.html Arkiverad 10 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. , Fox News 8/10 2001
  60. 1 2 3 ”Jihad Against Jews and Crusaders - World Islamic Front Statement”. Federation of American Scientists. Arkiverad från originalet den 6 december 1998. https://web.archive.org/web/19981206071256/http://www.fas.org/irp/world/para/docs/980223-fatwa.htm. Läst 24 oktober 2005.
  61. ↑ ”FOX News”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100523082548/http://www.foxnews.com/story/0,2933,34440,00.html. Läst 24 oktober 2005.
  62. ↑ ”JS Online: Bin Laden Denies Being Behind Attacks”. www2.jsonline.com. Arkiverad från originalet den 22 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080522124723/http://www2.jsonline.com/news/nat/sep01/binladen-denial.asp. Läst 11 oktober 2026.
  63. ↑ ”Bin Laden: AUTHENTIC INTERVIEW”. Public-Action.com. Arkiverad från originalet den 30 november 2005. https://web.archive.org/web/20051130093022/http://www.public-action.com/911/oblintrv.html. Läst 24 oktober 2005.
  64. ↑ Borger, Julian (14 december 2001). ”The Bin Laden video: is this the clinching evidence?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2001/dec/14/september11.afghanistan. Läst 11 september 2026.
  65. 1 2 ”CNN.com - Transcript of Osama bin Laden videotape - December 13, 2001”. edition.cnn.com. https://edition.cnn.com/2001/US/12/13/tape.transcript/. Läst 11 september 2026.
  66. ↑ Newsweek 3/1 2003, Michael Isikoff. ”Graham:His 9/11 outrage”
  67. ↑ Bill Maher intervju med Bob Graham
  68. ↑ Bob Graham, Jeff Nussbaum, ”Intelligence matters sid 168-169
  69. ↑ Intervju med Richard Clarke
  70. ↑ Office of the Inspector General. ”Two September 11 Hijackers: Khalid Al-Mihdhar and Nawaf Al-Hazmi”. A Review of the FBI's Handling of Intelligence Information Related to the September 11 Attacks
  71. 1 2 3 ”Final Report of the National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States - EXECUTIVE SUMMARY”. National Commission on Terrorist Attacks Upon the United States. govinfo.library.unt.edu. https://govinfo.library.unt.edu/911/report/911Report_Exec.htm. Läst 12 september 2026.
  72. ↑ ”President Launches "Lessons of Liberty"”. georgewbush-whitehouse.archives.gov. https://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2001/10/20011030-7.html. Läst 11 september 2026.
  73. ↑ Sunday Times (London),6/9/2002 http://www.propagandamatrix.com/mi6_warned_us_of_al_qaeda_attacks.htm Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  74. 1 2 ”Remembering 9/11” (på amerikansk engelska). Fox News. Fox News. 8 oktober 2026. https://www.foxnews.com/category/us/terror/september-11. Läst 11 oktober 2026.
  75. ↑ CBS News, 10/9/2002
  76. ↑ Agence France-Presse, 9/16/2001, 9/11 timeline
  77. ↑ Sanger, David E. (16 maj 2002). ”BUSH WAS WARNED BIN LADEN WANTED TO HIJACK PLANES” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2002/05/16/us/bush-was-warned-bin-laden-wanted-to-hijack-planes.html. Läst 11 oktober 2026.
  78. ↑ Glynn, Simone A. (2003-05-07). ”Effect of a National Disaster on Blood Supply and SafetyThe September 11 Experience”. JAMA 289 (17): sid. 2246–2253. doi:10.1001/jama.289.17.2246. ISSN 0098-7484. https://doi.org/10.1001/jama.289.17.2246. Läst 10 oktober 2026.
  79. ↑ ”22 years later, the fight continues for those battling 9/11-related illnesses - CBS New York” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 9 september 2023. https://www.cbsnews.com/newyork/news/september-11th-related-illnesses-advocates/. Läst 11 oktober 2026.
  80. ↑ Sally Ann Lederman, Virginia Rauh, Lisa Weiss, Janet L. Stein, Lori A. Hoepner, Mark Becker, Frederica P. Perera (1 november 2004). ”The Effects of the World Trade Center Event on Birth Outcomes among Term Deliveries at Three Lower Manhattan Hospitals”. Environmental Health Perspectives (EHP). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1253672/. Läst 18 maj 2023.
  81. ↑ ”CNN.com - Transcript of President Bush's address - September 21, 2001”. edition.cnn.com. https://edition.cnn.com/2001/US/09/20/gen.bush.transcript/. Läst 12 september 2026.
  82. ↑ ”DefenseLINK News: America Launches Strikes Against Al Qaeda, Taliban”. www.defenselink.mil. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060814105655/http://www.defenselink.mil/news/Oct2001/n10072001_200110071.html. Läst 12 september 2026.
  83. ↑ ”Höjd säkerhet på flyget”. Dagens industri. 12 september 2001. https://www.di.se/artiklar/2001/9/12/hojd-sakerhet-pa-flyget/. Läst 10 september 2026.
  84. 1 2 MacAskill, Ewen (5 september 2011). ”Living with 9/11: the Pentagon” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2011/sep/05/living-with-september-11-pentagon. Läst 10 oktober 2026.
  85. ↑ ”Pentagon's crash-site memorial inspires remembrance” (på engelska). www.army.mil. 11 september 2006. https://www.army.mil/article/57/pentagons_crash_site_memorial_inspires_remembrance. Läst 10 oktober 2026.
  86. ↑ Jackie Jakubowski (12-02 2010). ”Tid för konspirationer”. DN. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/tid-for-konspirationer/. Läst 21 april 2014.
  87. ↑ Popular Mechanics :Debunking the 9/11 Myths: Special Report
  88. ↑ Der Spiegel http://www.spiegel.de/international/spiegel/0,1518,265160,00.html
  89. ↑ Popular Mechanics: The Conspiracy Industry: Afterword to PM Expanded Investigation
  90. ↑ ”Who really blew up the twin towers?”. Guardian.co.uk. http://www.guardian.co.uk/education/2006/sep/05/internationaleducationnews.highereducation. Läst 29 juni 2011.
  91. ↑ Architecture.com: Why the World Trade Center Towers Fell on September 11 Arkiverad 7 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. På engelska, läst 23 mars 2016

Webbkällor

Externa länkar

Media
Övrigt
v • r
11 september-attackerna
Flygplan
Platser
Personer
Medverkande
Övriga
Efterspel
Filmer om
händelserna