Socialstyrelsen

Föreskrifter och allmänna råd

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ges ut i den gemensamma författningssamlingen HSLF-FS tillsammans med sju andra myndigheter: E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Rättsmedicinalverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. HSLF-FS omfattar främst områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa. Författningssamlingen innehåller föreskrifter, allmänna råd och kungörelser.

Föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är generella rekommendationer om hur lagar, förordningar och föreskrifter kan eller bör tillämpas.

Kunskapsstöd och nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram och förvaltar olika former av nationella kunskapsstöd för hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Bland dessa finns nationella riktlinjer, kunskapsstöd med eller utan nationella rekommendationer samt försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Register och statistik

Socialstyrelsen utvecklar och förvaltar nationella hälsodata- och socialtjänstregister och ansvarar för officiell statistik inom flera områden. Bland hälsodataregistren finns bland annat Patientregistret, Cancerregistret, Medicinska födelseregistret och Dödsorsaksregistret. Myndigheten tillhandahåller även statistik och data för bland annat forskning och uppföljning.

Legitimationer

Fördjupning: Yrkeslegitimation

Socialstyrelsen prövar ansökningar om legitimation för 22 yrken inom hälso- och sjukvården. Myndigheten utfärdar även bevis om specialistkompetens för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker samt handlägger ärenden om särskilt förordnande och andra behörighetsfrågor.

Socialstyrelsen ansvarar också för registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (HOSP).

Socialstyrelsen är värdmyndighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och sköter handläggning och administration åt nämnden. HSAN prövar bland annat frågor om prövotid, återkallelse av legitimation och begränsning eller indragning av förskrivningsrätt.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) innehåller rekommendationer om sjukskrivning och bedömning av arbetsförmåga. Det riktar sig främst till sjukskrivande läkare och kan även användas av handläggare vid Försäkringskassan. Beslutsstödet innehåller både övergripande principer och rekommendationer för olika diagnoser och tillstånd.

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet har funnits sedan 2007 och togs fram inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan om en mer kvalitetssäkrad och enhetlig sjukskrivningsprocess.

Uppgifter vid kris och krig

Sedan den 1 oktober 2022 är Socialstyrelsen beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg. Myndigheten samordnar och övervakar planeringen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt stödjer regioner och kommuner i deras arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Socialstyrelsen ansvarar även för förberedelser för försörjningsberedskap inom sitt område, planerar och genomför beredskapsåtgärder och övningar samt leder och samordnar svenska katastrofmedicinska insatser utomlands.

Myndigheten har dygnet runt-beredskap med tjänsteman i beredskap (TiB) och kan aktivera sin krisorganisation vid allvarliga händelser.

Socialstyrelsen har även fått uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården och tandvården. Arbetet omfattar bland annat analyser av personalbehov, befattningar och utbildningsbehov.

Nationell högspecialiserad vård

Socialstyrelsen ansvarar för den nationella processen för högspecialiserad vård. Nationell högspecialiserad vård är vård som är komplex eller sällan förekommande och som får bedrivas vid som mest fem enheter i landet. Socialstyrelsen beslutar vilka vårdområden som ska vara nationellt högspecialiserade, medan Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar vilka regioner som får tillstånd att bedriva vården och vilka villkor som ska gälla.

Digitalisering och interoperabilitet

Socialstyrelsen har länge haft uppgifter inom nationell informationsstruktur, klassifikationer, terminologi och andra frågor som rör informationsutbyte inom vård och omsorg. Från den 1 juni 2026 överfördes dock vissa uppgifter som stödjer interoperabilitet till E-hälsomyndigheten. Överföringen omfattade bland annat ansvaret för Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och nationell informationsstruktur. Ett 20-tal medarbetare följde med till E-hälsomyndigheten.

Socialstyrelsen behåller bland annat ansvaret för termbanken, systemet för diagnosrelaterade grupper (DRG) och utvecklingen av socialdataregister.

ICD-11

Socialstyrelsen arbetar med övergången från ICD-10-SE till ICD-11, Världshälsoorganisationens elfte revision av den internationella sjukdomsklassifikationen. ICD-11 ska enligt Socialstyrelsens nuvarande tidsplan börja användas i Dödsorsaksregistret den 1 januari 2027. Målsättningen är att ICD-11 ska användas i Socialstyrelsens hälsodataregister från 1 januari 2028.

Ledning

Myndigheten leds av en styrelse som utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten inför styrelsen.

Björn Eriksson är generaldirektör sedan den 15 augusti 2024. Hans förordnande gäller i sex år.

Verksamhetsområden och avdelningar

Socialstyrelsen är organiserad i fyra verksamhetsområden: behörighet, analys och statistik; sjukvård; socialtjänst; samt utveckling, stöd och beredskap.

Råd och nämnder

Till Socialstyrelsen är flera rådgivande och beslutande organ knutna. Bland dessa finns:

• Socialstyrelsens råd för e-hälsa
• Socialstyrelsens råd för etiska frågor
• Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
• Nationella vårdkompetensrådet
• Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet)
• Nationella screeningrådet
• Nationellt råd för patientsäkerhet
• Rådet för funktionshindersfrågor
• Nämnden för nationell högspecialiserad vård
• Rådet för barn och unga
• Rådet för skadligt bruk och beroende
• Rådet för styrning med kunskap
• Rättsliga rådet
• Vetenskapliga råd
• Äldrerådet
• Socialstyrelsens expertgrupp för barn och unga med erfarenhet av placering.

Rådet för styrning med kunskap är ett nationellt forum för strategiska frågor inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS och består av flera statliga myndigheter. Rättsliga rådet och Nämnden för nationell högspecialiserad vård är beslutande organ medan bland annat Nationella vårdkompetensrådet och ST-rådet är rådgivande organ.

1912–1967

Den första Socialstyrelsen inrättades 1912 som ett ämbetsverk för sociala frågor. Dess uppgifter omfattade bland annat socialförsäkringsärenden, sjukkasseväsendet, nykterhetsfrågor, barn- och ungdomsvård och arbetarskydd. Under 1900-talets första hälft förändrades myndighetens uppgifter i takt med den svenska sociallagstiftningens utveckling.

År 1938 organiserades Socialstyrelsen om till ett mer renodlat socialvårdsverk. Under de följande decennierna fick myndigheten bland annat uppgifter inom fattigvård, barnavård, socialstatistik och familjepolitik.

Den 1 januari 1968 ersattes Medicinalstyrelsen och den dåvarande Socialstyrelsen av en ny myndighet som också fick namnet Socialstyrelsen. Den nya myndigheten fick därmed ett samlat ansvar för centrala statliga uppgifter inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Förändringar under 2000- och 2010-talen

Under 2000- och 2010-talen förändrades Socialstyrelsens uppgifter genom att vissa verksamheter fördes över till andra myndigheter. Den 1 juni 2013 överfördes tillsyns- och tillståndsverksamheten till den nybildade Inspektionen för vård och omsorg.

Den 1 januari 2014 bildades Folkhälsomyndigheten genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut samt genom överföring av vissa uppgifter från Socialstyrelsen. Det nationella samordningsansvaret för smittskydd flyttades från Socialstyrelsen till Folkhälsomyndigheten den 1 juli 2015.

År 2015 fick SBU ett utvidgat uppdrag att även omfatta vetenskapliga kunskapsöversikter inom socialtjänsten, vilket innebar att vissa uppgifter flyttades från Socialstyrelsen till SBU.

2020-talet

Från den 1 oktober 2022 är Socialstyrelsen beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg.

Under 2026 genomfördes ytterligare en förändring av myndighetens uppgifter när vissa uppgifter inom interoperabilitet och hälsodataområdet överfördes till E-hälsomyndigheten. Överföringen omfattade bland annat Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och nationell informationsstruktur och trädde i kraft den 1 juni 2026.