| Ayodhya | |
| अयोध्या | |
| Stad | |
| Land | |
|---|---|
| Delstat | Uttar Pradesh |
| Indelning | Ayodhya – distrikt |
| Höjdläge | 93 m ö.h. |
| Koordinater | 26°47′57″N 82°12′16″Ö / 26.79917°N 82.20444°Ö |
| Yta | 120,8 km² |
| Folkmängd | 55 890 (2011) |
| Befolkningstäthet | 463 invånare/km² |
| Borgmästare | Girish Pati Tripathi (BJP) |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Postnummer | 224001, 224123, 224133, 224135 |
| Riktnummer | +91-5278 |
| Geonames | 1278094 |
| Webbplats: https://ayodhya.nic.in/ | |
Ayodhya (sanskrit: अयोध्या, Ayodhyā, 'den oövervinnliga') är en stad i den indiska delstaten Uttar Pradesh, belägen vid floden Ghaghara. Staden är administrativ huvudort i Ayodhya distrikt och hade 55 890 invånare vid folkräkningen 2011. Enligt uppskattningar för 2026 har staden 82 000 invånare.
Ayodhya är en av hinduismens sju heliga städer (Sapta Puri) och betraktas enligt traditionen som födelseplats för guden Rama, huvudgestalten i det hinduiska eposet Ramayana. Staden har därför sedan lång tid varit ett betydande pilgrimsmål.
Enligt den hinduiska traditionen var Ayodhya huvudstad i det forntida kungariket Kosala och regerades av kung Dasharatha, far till guden Rama. Staden omnämns i Ramayana och andra klassiska indiska texter och har sedan forntiden varit ett viktigt religiöst centrum inom hinduismen.
Historiker identifierar vanligen Ayodhya med den forntida staden Saketa, som under den buddhistiska perioden var ett betydande religiöst centrum. Enligt den kinesiske buddhistmunken Faxian fanns där under 400-talet ett stort antal buddhistiska kloster, och staden hade även monument från Mauryariket, däribland en stupa som enligt traditionen hade uppförts av kejsar Ashoka.
Under 1000- och 1100-talen ingick Ayodhya i Kanaujriket. Regionen kom därefter under Delhisultanatet, Sultanatet Jaunpur och från 1500-talet Mogulriket. Under denna tid uppfördes Babri Masjid i Ayodhya.
Regionen Awadh, där Ayodhya är belägen, blev i början av 1700-talet ett självständigt furstendöme i samband med Mogulrikets upplösning. Efter slaget vid Buxar 1764 kom furstendömet under Brittiska Ostindiska Kompaniets inflytande och annekterades formellt 1856. Området blev året därpå en viktig skådeplats under sepoyupproret 1857.
Under 1800-talet beskrev europeiska resenärer och uppslagsverk stora delar av den äldre staden som ruiner, även om Ayodhya fortfarande var bebodd och fungerade som ett viktigt religiöst centrum.
Under 1900-talet blev Ayodhya föremål för en långvarig konflikt mellan hinduer och muslimer kring den plats där Babri Masjid stod. Många hinduer identifierar platsen som guden Ramas födelseplats och menar att moskén uppfördes där ett tidigare hinduiskt tempel hade stått.

Den 6 december 1992 revs Babri Masjid av hindunationalistiska aktivister, vilket ledde till omfattande religiösa oroligheter i Indien. Efter en lång rättsprocess beslutade Indiens högsta domstol 2019 att marken skulle överlåtas för uppförandet av ett hinduiskt tempel, samtidigt som en annan tomt skulle avsättas för en ny moské. Det nya Ram Mandir invigdes 2024 och har gjort Ayodhya till ett av Indiens viktigaste pilgrimsmål.
Staden har väg- och järnvägsförbindelser med flera större städer i norra Indien. År 2023 invigdes Maharishi Valmiki International Airport, Ayodhya Dham, vilket förbättrade tillgängligheten till staden och förväntades främja såväl turism som pilgrimsresor.