Mirmon Halima, känd under sitt smeknamn Babo Jan eller Bobo Jan, var en afghansk kunglighet. Hon var gift med Abdur Rahman Khan, regent 1880-1901.
Hennes mor Bibi Shams-e-Jahan var dotter till Abdurs farfar Amir Dost Mohammed Khan och var Abdurs vän och förtrogna rådgivare.
Babo Jan blev en av Abdur Rahmans favorithustrur och ska ha utövat stort inflytande över sin make. Hon hade ett intresse för politiska frågor, agerade rådgivare åt sin make och representerade honom vid flera tillfällen som medlare i interna konflikter mellan olika klaner. Han sände henne en gång på en diplomatisk resa till Mazar-e-Sharif för att medla mellan honom och en upprorisk kusin. Det sades att medan hela världen fruktade Abdur Rahman, fruktande han ingen annan än sin intagande och intelligenta hustru. Abdur Rahman införde en del lättnader i kvinnans ställning under sin regeringstid, som rätten att vägra barnäktenskap och tvångsomgifte med en svåger som änka.[källa behövs]
Babo Jan beskrivs som vis och patriotisk, och var verksam som poet. Hon ska ha klätt sig i västerländska kläder (ingen drottning före Soraya Tarzi visade sig dock så utanför palatsområdet). Enligt Nancy Hatch Dupree färdades hon till häst (ingen självklarhet för kvinnor som inte tillhörde nomadstammarna) och lät träna sina slavinnor i självförsvar och militära kunskaper.