| Backmurarbi | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Melanosmia |
| Art | Backmurarbi Osmia parietina |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia parietina | |
| Auktor | Curtis, 1828 |
| Synonymer | |
|
Anthophora angustula Zetterstedt, 1838 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Backmurarbi (Osmia parietina) är en biart som beskrevs av Curtis 1828. Backmurarbi ingår i släktet murarbin och familjen buksamlarbin. Inga underarter finns listade.
Ett övervägande svart bi, med rödbrun till gråbrun päls på huvudet och mellankroppen och svart bakkropp med lätt blåaktig metallglans, framförallt hos hanen. På buken har honan en kraftig, svart hårborste som hon (likt alla buksamlarbin) använder för att samla pollen. Arten är ett tämligen stort bi, med en kroppslängd mellan 12 och 18 mm.
Backmurarbiet är en solälskande art vars habitat utgörs av skogar, skogsbryn, buskmarker av medelhavstyp, gläntor, hyggen och skogsstigar. Arten är polylektisk, den är en generalist som flyger till blommande växter från många olika familjer, men den föredrar ärtväxter, i synnerhet käringtand men även rödklöver och hästskoväpplingar. Andra växtfamiljer som den besöker, åtminstone för nektar, kan vara fetbladsväxter som fetknoppar, grobladsväxter som veronikor, kransblommiga växter som revsuga, rosväxter som fingerörter, smultron och björnbär samt solvändeväxter som solvändor. Arten flyger mellan maj till juli.
Arten är ett solitärt (icke samhällslevande) bi; honan bygger ett larvbo i solexponerade håligheter som utrymmen i stenmurar, sprickor i skifferytor, döda trädstammar, stubbar, bihotell och återanvända bon som använts av andra steklar. I kalkstensklippor kan hon även utnyttja borrhål av stenborrmusslor. I boet inrättar hon flera larvceller åtskilda av tuggade blad, mossa eller lavar, var och en innehållande ett ägg och proviant i form av nektar och pollen. Det förekommer att bona angrips av kleptoparasiten svartbent plankstekel och parasitstekeln Chrysura hirsuta.
Backmurarbiet finns i Europa från Storbritannien i väster, där utbredningen är ganska gles (västra och norra Wales, nordvästra England och spridda observationer i Skottland), till östra Ryssland och Grekland i öster, och från Spanien i söder till Sverige och Finland i norr. Utanför Europa förekommer det i Nordafrika och sydvästra Asien till Kazakstan i öster.
I Sverige förekommer arten i hela landet, från Skåne till Torne lappmark. I Finland finns även här i hela landet; visserligen med tonvikt på sydvästra delarna av fasta Finland, men fynd har gjorts, även under 2000-talet, från Åland till nordöstra Lappland.
Arten är inte rödlistad utan klassificerad som livskraftig (LC) både globalt, i Sverige och i Finland.
|