Backtimjan
Beskrivning
Backtimjan är en nedliggande, mattbildande miniatyrbuske med delvis övervintrande blad. De blommande skotten dör före vintern. Växten kallas därför halvbuske eller örtbuske. Till släktets kännetecken hör att även blomfodret är tvåläppigt och har en tät krans av hår på insidan. Efter det att kronan fällts stängs fodermynningen till som med en propp, såsom av bomull (se bilden).
Blommorna är av två slag, dels vanliga tvåkönade, dels honblommor med mycket mindre krona. Honblommorna finns på särskilda stånd. Sådana växter kallas gynodioika. Bladen producerar en välluktande eterisk olja i små punktformiga körtlar.
Ekologi
Backtimjan är ganska vanlig på torra, sandiga och grusiga backar, ibland även på klippor. Arten växer bland annat i sandmarker, alvar, hällmarker och lågväxta betesmarker. Tät vegetation skuggar plantan och ökar konkurrensen, medan torra och näringsfattiga förhållanden ofta begränsar snabbväxande konkurrenter.
Arten fungerar som värdväxt för ett tjugotal rödlistade fjärils- och skalbaggsarter samt för kärlväxterna timjansnyltrot och ljungsnärja. När backtimjan och dess livsmiljö bevaras kan därför flera andra arter få bättre förutsättningar att överleva och fortplanta sig.
Hot
Arten hotas av bland annat igenväxning och upphörande av hävd.
När bete och slåtter upphör ökar ofta mängden hög vegetation, buskar och träd. Gödsling och kvävenedfall kan förstärka utvecklingen genom att gynna konkurrenskraftiga växter, vilket leder till att backtimjans ljusa och öppna livsmiljöer krymper.
Försiktig markstörning kan blottlägga sand och skapa etableringsytor, medan gallring kan öka ljusinsläppet i tidigare öppna sandmiljöer. Åtgärderna behöver dock anpassas efter platsen, eftersom omfattande markskador eller alltför kraftig röjning kan förstöra befintliga bestånd
Medicinsk användning
Backtimjan innehåller en eterisk olja med tymol, som har antiseptisk och konserverande verkan. Den verkar lugnade, slemlösande och hjälper mot gasbildning i magen. Timjansirap har tidigare framställts som medicin mot hosta och kikhosta. Under medeltiden rekommenderade Hildegard av Bingen backtimjan mot hudutslag och skorv. Enligt Linné hjälper den mot bakfylla. Backtimjan har också kallats Jungfru Marie sänghalm. I samband med förlossningen lades örterna i sängen för att skydda kvinnan och barnet mot trolldom.
Den aktiva substansen eterolja har huvudbeståndsdelarna cyrnol, karvakrol och lite tymol, och har samma antiseptiska, kramplösande, slemlösande och mögelhindrande verkan som mentol.
Bladen av backtimjan är dessutom användbara som tesurrogat.
