Badinan

Badinan (även Bahdinan eller Behdinan; kurdiska: Bahdînan) är en historisk kurdisk region i norra Irak. Namnet har även använts om det kurdiska emiratet Badinan med liknande yta. Emiratets historiska huvudstad var Amedi.

Geografi

Badinan är till stor del bergigt. Enligt Iraks administrativa indelning före 1973 omfattade regionen bland annat områdena kring Amedi, Akre, Dahuk, Zakho, Zibar och Shekhan. En sträcka av floden Övre Zap mellan bifloderna Khazir och Rawanduz utgjorde regionens östra gräns.

Regionen har historiskt haft en religiöst och etniskt blandad befolkning. Förutom den huvudsakligen kurdiska och sunnimuslimska befolkningen har Shekhan och Sinjar varit viktiga yazidiska områden. Där har även funnits kaldeisk-assyriska kristna och judiska samhällen.

Historia

Emiratet Badinan var ett av de mer långlivade kurdiska furstendömena. Dess härskardynasti grundades av Baha al-Din, som kom från Shamdinan, dagens Şemdinli i Turkiet. Han upprättade ett ärftligt styre med säte i Amedi under 1200- eller 1300-talet, efter att den tidigare zangidiska makten kring Mosul hade försvagats. Namnet Badinan har förklarats som bildat efter Baha al-Din och hans familj.

Furstendömet var formellt knutet till Osmanska riket men behöll ett omfattande lokalt självstyre in på 1830-talet. Badinans härskare drogs samtidigt in i konflikterna mellan Osmanska riket och safaviderna samt i strider med andra kurdiska furstendömen och lokala makthavare.

År 1832 intog Muhammed pascha av Rawanduz, härskare över det angränsande emiratet Soran, Akre och Amedi och avsatte Badinans härskare Ismail pascha och Muhammed Said pascha. Badinans styre återupprättades sedan osmanerna hade besegrat Soran 1834. Som ett led i Osmanska rikets centraliseringspolitik avskaffades emiratet slutligen 1842.

Språk

Benämningen badinani eller bahdini används om den sydöstliga gruppen av kurmanji-dialekter. Dialektområdet omfattar bland annat provinsen Dahuk i Irak och provinsen Hakkâri i Turkiet.

Källor