Sveriges riksbank

Bakgrund och bildande

Banken grundades då Stockholm Banco (även kallad "Palmstruchska banken") gick omkull år 1668 och köptes upp av Sveriges riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank, och den första europeiska banken som gav ut sedlar. Konkursen berodde på denna sedelutgivning (se Uttagsanstormning), och misstron efter grundaren Johan Palmstruchs bakslag fick till följd att det dröjde länge innan tillstånd gavs för ny sedelutgivning.

Riksbanken anses även som en av världens äldsta centralbanker, och ser sig själv som den äldsta. Det finns dock några banker som man också kan anse som tidiga centralbanker. Här ser man exempelvis Nürnberger Bank från 1498, Hamburger Bank från 1619 och Preussische Bank från 1766, vilka efter Tysklands enande 1871 var bildande delar till Reichsbank som upphörde efter Tysklands kapitulation 1945. Det finns även några franska banker som eventuellt kan anses som tidiga centralbanker såsom Banque Générale från 1716 och Caisse d'Escompte från 1776. Dock kan man troligen anse Riksbanken som den äldsta centralbanken som fortfarande är i drift.

Från starten 1668 och fram till 1897 fanns en klausul inskriven i den lag som styrde Riksbanken. Detta formulerades som att banken var satt att "bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör".

Centralbank från 1897

Riksbankens ställning som centralbank härrör från 1897 när den första "Riksbankslagen" antogs samtidigt med en lag som gav Riksbanken exklusiv rätt att trycka sedlar. Bakom beslutet låg upprepade krav på att de privata bankerna skulle upphöra med att utfärda sedlar då det ansågs att vinsterna från tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmänna. De första rikssedlarna började Riksbanken ge ut de första åren in på 1900-talet.

Den svenska valutan var till 1931 säkrad mot guld och papperssedlarna kunde bytas mot guldmynt. Enligt Sveriges grundlag var banken ända till 1975 skyldig att kunna byta sedlar mot guld. År 1931 infördes dock en särskild temporär lag som befriade banken från den skyldigheten. Denna temporära lag förnyades varje år till dess att den nya grundlagen ratificerades 1975. Då frigjordes banken från regeringen och blev en fristående organisation utan skyldighet att kunna byta sedlar mot guld.

Senare år

Vid 300-årsjubileet år 1968 utgav Riksbanken en minnessedel och instiftade ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen. Lite tidigare, 1962, bildades av samma anledning Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond för att bidra till forskning.

Sedan 2025 är Riksbanken en del av Sveriges kulturkanon.

Fullmäktige

Fördjupning: Riksbanksfullmäktige

Riksdagen väljer elva ledamöter till riksbanksfullmäktige. Fullmäktige är främst till för att övervaka och kontrollera direktionens arbete, men också besluta om hur sedlar och mynt skall se ut.

Riksbanksfullmäktige har givits en egen enhet för revision (REV) som granskar direktionsledamöternas tjänsteutövande.

Direktionen

Riksbankens direktion består av fem (tidigare sex) personer, varav en riksbankschef och övriga vice riksbankschefer. Den väljs av fullmäktige och ansvarar övergripande för banken, till exempel penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ansvaret för bankens administration och budget.

Riksbankschef

Riksbankens chef kallas enkelt för riksbankschef och utses av riksbanksfullmäktige för fem eller sex år i taget.

Riksbankshuset

I samband med ombyggnad och utvidgning av Riksdagshuset på Helgeandsholmen åren 1971–1983 lämnade Riksbanken sina gamla lokaler där, eftersom dessa skulle bli en del av det utvidgade Riksdagshuset och ge plats åt den nybyggda plenisalen. 1976 hade en ny byggnad uppförts bakom Kulturhuset, med entré mot Brunkebergstorg. Byggnaden är ritad av arkitekt Peter Celsing och hans medarbetare Jan Henriksson. Den nya byggnaden är uppförd på samma tomt, fastigheten Skansen 20, där tidigare byggnaden Brunkebergs hotell låg.

Valspråk

Riksbankens valspråk är Hinc robur et securitas (lat.) vilket på svenska betyder 'härav styrka och säkerhet'. Syftet med valspråket är att inge förtroende för de pengar Riksbanken tryckt; Riksbanken är den yttersta garanten för värdet på dessa pengar. Denna text fanns förr med på de svenska sedlarna. Idag återfinns Riksbankschefens signatur på alla sedlar.

Förste deputerad

• Karl Langenskiöld, 1901–1912
• Victor Moll, 1912–1929
• Ivar Rooth, 1929–1929, tf

Riksbankschefer

• Karl Langenskiöld, 1901–1912
• Victor Moll, 1912–1929
• Ivar Rooth, 1929–1948
• Klas Böök, 1948–1951
• Mats Lemne, 1951–1955
• Per Åsbrink, 1955–1973
• Krister Wickman, 1973–1976
• Carl Henrik Nordlander, 1976–1979
• Lars Wohlin, 1979–1982
• Bengt Dennis, 1982–31 december 1993
• Urban Bäckström, 1 januari 1994–31 december 2002
• Lars Heikensten, 1 januari 2003–31 december 2005
• Stefan Ingves, 1 januari 2006–31 december 2022
• Erik Thedéen, 1 januari 2023–

Vice riksbankschefer