Barkskepp

För leksaken, se Barkbåt.
Bark / Barkskepp
Tackling på ett barkskepp.

Bark eller barkskepp (genom franska: barque, av medeltidslatin: barca, "lastbåt") är i modern tid ett tre- eller flermastat fartyg vars aktersta mast, mesanmasten, är gaffelriggad och resten av masterna råriggade. Till skillnad från de övriga masterna saknar mesanmasten märs och har endast salning. På mesanmasten förs ett gaffelsegel, kallat mesan, och ovanför detta ett gaffeltoppsegel, som löper på mesanstången (mastens förlängning) och halas ut på gaffeln. På större barkskepp är mesanseglet ofta delat, och en mindre gaffel finns då ungefär mitt på undermasten. För övrigt är ett barkskepp tacklat som ett "fullriggat" skepp eller en fregatt.

Utformning

Ordet bark användes ursprungligen om en i örlogsflottan använd segelbåt, av ursprung i Medelhavet, med två master, vardera med ett gaffelsegel. Det blev senare en förkortad benämning på barkskepp.

En bark kan seglas med mindre besättning än en fullriggare, men är i oceanfart betydligt bättre än skonare. Barken är därför den segelfartygstyp som längst kunde konkurrera med ångfartygen i oceanfart, efter att inte ens klipperskepp längre klarade sig på de mer vinstbringande traderna. Stora barkskepp av stål (eng. windjammer) kunde byggas och seglas ekonomiskt in på 1920-talet. Ålänningen Gustaf Erikson höll en flotta av segelfartyg fram till efter andra världskriget, köpta billigt, ofta bara för skrotvärdet, av rederier som övergått till ångfartyg.

Bevarade barkskepp (urval)

Barken Viking, byggd 1906, ligger förtöjd vid Lilla Bommen i Göteborg.
Det japanska skolskeppet Kaiwo Maru, byggt 1930.

Bland barkskepp, som bevarats som seglande skolfartyg, museifartyg eller hotellfartyg kan nämnas:

Referenser

Webbkällor

Noter

  1. ↑ Barkskepp i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar