Benjamin Peirce

Benjamin Peirce
	Benjamin Peirce
	Benjamin Peirce
Född	4 april 1809; Salem, Massachusetts, USA
Död	6 oktober 1880; Cambridge, Massachusetts
Nationalitet	USA
Alma mater	Harvard University
Yrke/uppdrag	Astronom, Matematiker, Statistiker
Arbetsgivare	Harvard University; Superintendent förUnited States Coast Survey
Influerade	Joseph Lovering ; Charles Sanders Peirce
Maka	Sarah Hunt Mills
Namnteckning

Benjamin Peirce [ˈpɜrs], född 4 april 1809 i Salem, Massachusetts, USA död 6 oktober 1880 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom och matematiker, som utförde en av de första noggranna beräkningarna av Neptunus bana och undersökte stabiliteten hos planeten Saturnus ringsystem, som han ansåg uppbyggt av materia i flytande form.

Biografi

Peirce var son till Benjamin Peirce (1778–1831), senare bibliotekarie vid Harvard, och Lydia Ropes Nichols Peirce (1781–1868). Efter examen vid Harvard University 1829 undervisade han i matematik i två år vid Round Hill School i Northampton och 1831 utnämndes han till professor i matematik vid Harvard. Han lade till astronomi i sitt uppdrag 1842 och stannade kvar som Harvardprofessor fram till sin död. Dessutom var han avgörande för utvecklingen av Harvards vetenskapliga läroplan, tjänstgjorde som universitetsbibliotekarie och var chef för U.S. Coast Survey från 1867 till 1874. År 1842 valdes han till medlem av American Philosophical Society och till utländsk ledamot av Royal Society of London 1852.

Peirce var hängivet religiös, även om han sällan publicerade sina teologiska tankar. Han tillskrev Gud till att forma naturen på ett sätt som visar på effektiviteten av ren matematik, till att beskriva empiriska fenomen. Peirce betraktade "matematik som studie av Guds arbete med Guds varelser", enligt en encyklopedi.

Vetenskapligt arbete

Benjamin Peirce betraktas ofta som den tidigaste amerikanska forskaren vars forskning erkändes som världsklass.

Matematik

Inom talteorin bevisade han att det inte finns något udda perfekt tal med färre än fyra primtalsfaktorer.

Inom algebra var han känd för studier av associativa algebraiska uttryck. Han var först med att introducerade termerna idempotens och nilpotens 1870 för att beskriva element i dessa uttryck och han introducerade också Peircenedbrytningen.

Inom den matematiska filosofin blev han känd för uttalandet att "Matematik är vetenskapen som drar nödvändiga slutsatser". Peirces definition av matematik tillskrevs av hans son, Charles Sanders Peirce, som en hjälp till att initiera den konsekvensorienterade filosofin av pragmatism. Liksom George Boole trodde Peirce att matematik kunde användas för att studera logik. Dessa idéer utvecklades vidare av hans son Charles, som noterade att logik också inkluderar studier av felaktiga resonemang. Däremot försökte Gottlob Freges och Bertrand Russells senare logikprogram att basera matematiken på logiken.

Statistik

Peirce föreslog vad som kom att kallas Peirces kriterium för statistisk behandling av avvikande värden, det vill säga av till synes extrema observationer. Hans idéer utvecklades ytterligare av hans son Charles. Han var expertvittne i Howlandrättegången om testamenstsförfalskning, där han också fick hjälp av sin son Charles. Deras analys av den ifrågasatta signaturen visade att den liknade ett annat särskilt handstilsexempel så nära att risken för att en sådan matchning skedde slumpmässigt, dvs. av ren tillfällighet, var extremt liten.

Namngivning

Månkratern Peirce är uppkallad efter Peirce, liksom asteroiden 29463 Benjaminpeirce.
Postdoktorala befattningar vid Harvard Universitys matematikavdelning nämns till hans ära som Benjamin Peirce Fellows and Lecturers.
Det amerikanska kustundersökningsfartyget USCS Benjamin Peirce, i drift från 1855 till 1868, namngavs efter honom. [14]

Bibliografi

An Elementary Treatise on Plane and Spherical Trigonometry, Boston: James Munroe & Company. Google Eprints of successive editions 1840–1862.
Physical and Celestial Mechanics, Boston: Little, Brown & Company. Google Eprint of 1855 edition.
Linear Associative Algebra, lithograph by Peirce 1872. New edition with corrections, notes, and an added 1875 paper by Peirce, plus notes by his son Charles Sanders Peirce, publicerade i the American Journal of Mathematics v. 4, 1881, Johns Hopkins University, pp. 221–226, Google Eprint and as an extract, D. Van Nostrand, 1882, Google Eprint.
1872: A System of Analytical Mechanics, David van Nostrand & Company, länk från Internet Archive

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Benjamin Peirce, 5 juni 2021.

Svensk uppslagsbok. Malmö 1937.
F. P. Matz, "B. O. Peirce: Biography," American Mathematical Monthly, 1895, № 2, 173–179. Google Eprint.
S. R. Peterson, "Benjamin Peirce: Mathematician and Philosopher," Journal of the History of Ideas, 16, 1955, 89–112.
P. Meier and S. Zaibel, "Benjamin Peirce and the Howland Will", Journal of the American Statistical Association, 75, 1980, 497–506.
Peirce, Benjamin (1852), "Criterion for the Rejection of Doubtful Observations", Astronomical Journal II 45 and Errata to the original paper. Link pages for their non-PDF images of the article and its errata.
Peirce, Benjamin (1872, 1881), Linear Associative Algebra. Lithograph edition by Peirce 1872. New edition with corrections, notes, and an added 1875 paper by Peirce, plus notes by his son Charles Sanders Peirce, published in the American Journal of Mathematics v. 4, n. 1, 1881, Johns Hopkins University, pp. 221–226, Google Eprint, doi:10.2307/2369153 JSTOR and as an extract, D. Van Nostrand, 1882, Google Eprint, Internet Archive Eprint.
Peirce, Benjamin (1878), "On Peirce's Criterion", Proceedings of the American Academy of Arts and Sciences, v. 13 (whole series), v. 5 (new series), for May 1877 – May 1878, Boston: Press of John Wilson and Son, pp. 348–351. Google Eprint. JSTOR abstract.
Peirce, Charles Sanders (1870/1871/1873) "Appendix No. 21. On the Theory of Errors of Observation", Report of the Superintendent of the United States Coast Survey Showing the Progress of the Survey During the Year 1870, pp. 200–224. Coast Survey Report submitted February 18, 1871, published 1873 by the U.S. Government Printing Office, Washington, D.C. Reports 1837–1965. NOAA PDF Eprint (link goes to 1870 Report's p. 200, PDF's p. 215). Reprinted in pp. 140–160 of Writings of Charles S. Peirce: A Chronological Edition: Volume 3, 1872–1878, Christian J. W. Kloesel et al., eds., Bloomington, Indiana: Indiana University Press, ISBN 0-253-37201-1.
Stigler, Stephen M. (1980). ”Mathematical Statistics in the Early States”. i Stephen M. Stigler. American Contributions to Mathematical Statistics in the Nineteenth Century, Volumes I & II. "I". New York: Arno Press
Stigler, Stephen M. (1989). ”Mathematical Statistics in the Early States”. i Peter Duren. A Century of Mathematics in America. "III". Providence, RI: American Mathematical Society. sid. 537–564

Noter

↑ Rossiter Johnson; John Howard Brown (1904). The twentieth century biographical dictionary of notable Americans .... The Biographical Society. sid. 269–. https://books.google.com/books?id=ve0UAAAAYAAJ&pg=PT269. Läst 28 augusti 2011
↑ ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. Arkiverad från originalet den 30 september 2021. https://web.archive.org/web/20210930000633/https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=1842&year-max=1842&dead=&keyword=&smode=advanced. Läst 12 april 2021.
↑ ”Fellow Details”. Royal Society. Arkiverad från originalet den 8 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190708073537/https://collections.royalsociety.org/DServe.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=1&dsqSearch=%28%28text%29%3D%27peirce%27%29. Läst 27 maj 2017.
1 2 Grattan-Guinness, Ivor and Walsh, Alison (2008), "Benjamin Peirce", Stanford Encyclopedia of Philosophy. Eprint.
↑ Peirce, "Address of Professor Benjamin Peirce, President of the American Association for the Year 1853", Proceedings of the American Association for the Advancement of Sciences, Eighth Meeting [ = Volume 8], held at Washington D.C., May, 1854, published 1855, pp. 1–17, see especially pp. 12–15. Google Books Eprint
↑ Stigler, Stephen M. (1978). ”Mathematical Statistics in the Early States”. Annals of Statistics 6 (2): sid. 239–265. doi:10.1214/aos/1176344123. http://projecteuclid.org/euclid.aos/1176344123.
↑ First line of Linear Associative Algebra
↑ Peirce, Charles Sanders (1870/1871/1873).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Benjamin Peirce.
Bilder & media

[1] Rossiter Johnson; John Howard Brown (1904). The twentieth century biographical dictionary of notable Americans .... The Biographical Society. sid. 269–. https://books.google.com/books?id=ve0UAAAAYAAJ&pg=PT269. Läst 28 augusti 2011

[2] ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. Arkiverad från originalet den 30 september 2021. https://web.archive.org/web/20210930000633/https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=1842&year-max=1842&dead=&keyword=&smode=advanced. Läst 12 april 2021.

[3] ”Fellow Details”. Royal Society. Arkiverad från originalet den 8 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190708073537/https://collections.royalsociety.org/DServe.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=1&dsqSearch=%28%28text%29%3D%27peirce%27%29. Läst 27 maj 2017.

[IEP-4] 1 2 Grattan-Guinness, Ivor and Walsh, Alison (2008), "Benjamin Peirce", Stanford Encyclopedia of Philosophy. Eprint.

[5] Peirce, "Address of Professor Benjamin Peirce, President of the American Association for the Year 1853", Proceedings of the American Association for the Advancement of Sciences, Eighth Meeting [ = Volume 8], held at Washington D.C., May, 1854, published 1855, pp. 1–17, see especially pp. 12–15. Google Books Eprint

[6] Stigler, Stephen M. (1978). ”Mathematical Statistics in the Early States”. Annals of Statistics 6 (2): sid. 239–265. doi:10.1214/aos/1176344123. http://projecteuclid.org/euclid.aos/1176344123.

[7] First line of Linear Associative Algebra

[8] Peirce, Charles Sanders (1870/1871/1873).