| Benjamin Robins | |
| Född | 1707 eller 16 april 1706 Bath |
|---|---|
| Död | 29 juli 1751 Fort St. David |
| Medborgare i | Kungariket Storbritannien |
| Sysselsättning | Matematiker, ingenjör, forskare |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society (1727) Copleymedaljen (1746) | |
| Redigera Wikidata | |
Benjamin Robins, född 1707 i Bath, England, död 29 juli 1751 i Fort St David, Indien, var en engelsk militäringenjör och matematiker. Han skrev en inflytelserik avhandling om kanonskytte, där han för första gången introducerade Newtons vetenskap för militärer, var en tidig entusiast för räfflade kanonpipor, och hans arbete hade ett betydande inflytande på utvecklingen av artilleri under senare hälften av 1700-talet – och stimulerade direkt undervisningen i kalkyl på militära akademier.
Benjamin Robins föräldrar var kväkare i fattiga förhållanden, och som ett resultat av detta fick han mycket liten formell utbildning. Efter att ha kommit till London på inrådan av Dr. Henry Pemberton (1694–1771), som hade insett Robins talanger, försörjde han sig under en tid genom att undervisa i matematik där, men ägnade sig snart åt ingenjörskonst och studier av befästningar och blev 1750 överingenjör hos Brittiska ostindiska kompaniet.

I synnerhet utförde han en omfattande serie experiment inom kanonskytte, och presenterade sina resultat i sin berömda avhandling om New Principles of Gunnery (1742, tysk och fransk översättning), i vilken han även redogjorde bland annat för den av honom upptäckta så kallade ballistiska pendeln, en apparat för att mäta projektilers initialhastighet.
Robins utförde också ett antal viktiga experiment om luftens motstånd mot projektilers rörelse, och om krutets kraft, med beräkning av de hastigheter som därmed överfördes till projektiler. Han jämförde resultaten av sin teori med experimentella bestämningar av granatkastarnas och kanonernas räckvidd och gav praktiska maximer för artillerihantering. Han gjorde också observationer om raketers flygning och skrev om fördelarna med räfflade kanonrör.
Hans arbete om kanonskytte översattes till tyska av Leonhard Euler, som lade till en egen kritisk kommentar. Robins arbete fungerade dock fortfarande som en viktig teknisk information som hjälpte det preussiska artilleriets senare utveckling, särskilt dess förbättring av noggrannhet, ett stort steg framåt som gjorde att boken visade sig vara ett skott i armen för den ambitiöse Fredrik den store som bestämde sig för att höja det preussiska artilleriets status och makt till toppen bland andra europeiska arméer.
Av mindre intresse numera är Robins mer matematiska skrifter som hans Discourse Concerning the Nature and Certainty of Sir Isaac Newtons Methods of Fluxions (1735), A Demonstration of the Eleventh Proposition of Sir Isaac Newton's Treatise of Quadratures (Phil. Trans., 1727), och liknande verk, han uppträdde till försvar för Isaac Newton emot Gottfried Wilhelm von Leibniz.
Förutom sina vetenskapliga arbeten deltog Robins aktivt i politiken. Han skrev broschyrer till stöd för oppositionen mot Sir Robert Walpole och var sekreterare i en kommitté som utsetts av underhuset för att undersöka ministerns uppförande. Han skrev också ett förord till rapporten om generaldirektörernas förfaranden gällande deras granskning av generallöjtnant Sir John Copes uppförande, där han bad om ursäkt för slaget vid Prestonpans.
År 1749 utnämndes han till generalingenjör för Ostindiska kompaniet och gav sig ut för att övervaka återuppbyggnaden av deras fort. Hans hälsa försämrades dock snart och han dog i Fort St David i Indien.
Robins tilldelades Copleymedaljen 1746.
Robins Mathematical Tracts gavs ut 1761 av John Wilson.
| ||||||||
|