Bergormrot

Bergormrot
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSlideväxter
Polygonaceae
SläkteOrmrötter
Bistorta
ArtBergormrot
B. affinis
Vetenskapligt namn
§ Bistorta affinis
Auktor(D.Don) Greene, 1904

Bergormrot (Bistorta affinis) är en perenn växtart i släktet ormrötter (Bistorta) och familjen slideväxter. Den beskrevs som Polygonum affine av David Don 1825, och fick sitt nu gällande namn av Edward Lee Greene 1904.

Beskrivning

Bergormrot är en perenn mattbildande ört. Bladen är släta och lansettformade eller smalt elliptiska. De är blåaktiga undertill och 3–8 centimeter långa. Blommorna är ljusrosa till röda, på en 5–25 centimeter lång stjälk.

Utbredning

Arten växer vilt från östra Afghanistan till Himalaya, på upp till 4 900 meters höjd. Den odlas även som prydnadsväxt och har som sådan spritt sig ut i naturen i Storbritannien, Tyskland, Norge och Sverige. I Sverige hävdas den dock inte reproducera sig.

Användning

Bergormroten odlas som marktäckande prydnadsväxt och det finns flera namnsorter. I sitt ursprungliga utbredningsområde används bergormroten som medicinalväxt: i Uttarakhand (Garhwal) används blomman som stimulerande medel och i Ladakh används ett extrakt av roten för att bota feber. Tamangfolket i Rasuwa i Nepal använder roten för att behandla dysenteri, och den ska också vara verksam mot hosta och halsont. I Dolpa i Nepal äter man roten.

Synonymer