Borsthult

	Bortshult
	By
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun	Falkenbergs kommun
Koordinater	57°9′9″N 12°37′28″Ö / 57.15250°N 12.62444°Ö
Area	254,6 hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
	Borsthults läge i Hallands län. Borsthults läge i Hallands län.
	Arealfakta från 1925

Borsthult [bœsːtəlːt] är den nordligaste byn i Svartrå socken, Falkenbergs kommun. Den ursprungliga bykärnan är belägen norr om länsväg 153 och gränsar i väster till Kushult i Rolfstorps socken, i norr mot Bokhult och Borrås i Nösslinge socken (båda i Varbergs kommun) samt i öster mot Grishult och Flähult i Ullareds socken. Byn har förbindelse söderut med socknen genom väg N 787.

De sydöstra delarna av sjön Svarten ligger även inom byns ägovidd. Det är denna sjö som gett namn åt Svartån som rinner upp i sjön och som möjligtvis gett socknen dess namn. Hela sjön Svarten och dessutom Svartån nedströms till och med Kalvsjön i grannbyn Högshult är efter regeringsbeslut 2001 ett Natura 2000-område. Andra insjöar delvis inom byns gränser är Boksjön och den nordvästligaste delen av Stora Mellsjön, vilka i likhet med sjön Svarten samtliga ingår i Ätrans huvudavrinningssystem.

Idag (2010) består byn genom avstyckningar åter av två lantbruksfastigheter, sju villor samt nio fritidshus, totalt nio hushåll.

Historia

Byn Borsthult var ursprungligen 1 helt mantal skattehemman och finns först omnämnd 1592, och kallas i gamla jordeböcker Lars Torsgård. Gårdarna var ursprungligen två till antalet. Storskifte genomfördes år 1822 då byn hade växt till tre gårdar och laga skifte år 1871, varvid byn hunnit klyvas i hela sju olika hemmansdelar (gårdar) av vilka fyra tvingades flytta ut från den gamla bytomten.

Anna Götarsdotter, en piga från Borsthult, blev år 1668 mördad av åbon och änklingen Jöns Jönsson från Yttre Hjärtared i Ullareds socken, enligt en anteckning i kyrkoboken 1828 av kyrkoherde Billingdahl. Mordet avdömdes av Faurås häradsrätt. (Jöns hade gjort Anna med barn cirka 1660. Han dömdes till döden den 9 juli 1668).

År 1783 blev Olof Olofsson och Nils Nilsson i Borsthult åtalade vid Faurås häradsrätt för att myndigheterna på deras ägor hittat färsk drank i ”et ordenteligen inrättat Bränningsställe”, inrymt i ett gediget timmerhus med spis. Huset låg ca 700 m från gården, nära gränsen till ett annat hemman och nära Pärleån. Olof och Nils förnekade all kännedom om detta, t.o.m. om husets existens. Eftersom bara indicier talade mot dem fick de gå ed på sin oskuld. De blev därefter frikända.

Hela byn Borsthult blev sommaren 1801 nedbränd.

Bebyggelsenamn

Såväl de ursprungliga gårdarna som de flesta av de gamla backstugorna och torpen har haft bebyggelsenamn.

Backalyckan (1973 – ). En villa. Namnet är nytt.
Bokelyng (cirka 1867 – ). En gård. Numera avstyckad.
Bredeljung (1815 – 1939). Ett torp, friköpt ca 1867. Numera ödegård.
Dalahus (cirka 1895 – 1918). En undantagsstuga.
Flyerna / Västeråsen (ca 1867 – 1935). Ett torp, friköpt 1892. Numera avstyckad fritidsbostad.
Gräsåsen (ca 1877 – 1914). Ett torp.
Gröneslätt (1871 – 1928). Ett torp. Obebott 1912 – 1918. Bostaden hitflyttad år 1899 från torpet Måstarna i Svartrå by.
Hårsakärr (1853 – cirka 1870). Ett torp. Slogs samman med torpet Västeråsen (se nedan). Idag ligger boplatsen direkt under länsväg 153, cirka 150 m öster om vägskälet in till byn.
Kalven (cirka 1867 – ). En gård.
Lille Johannes (?? - ). Ett torp
Platsarna. En av de ursprungliga gårdarna, delad vid laga skifte och upphörde därmed.
Tjuvakulla / Kullen (1853 – 1871). En backstuga.
Västeråsen (namnet på två olika torp)
- (1855 – 1888). Ett torp.
- (cirka 1867 – 1924) Ett torp, hopslaget med Flyerna och Hårsakärr (se ovan) varvid en gård bildades.
Åsen (1978 – ). Ett fritidshus. Namnet är nytt.

Referenser

Noter

↑ Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.
↑ Uttal från ortnamnsregistret
↑ Ur Warbergs län jordebok 1592; "Skatte guodtz . . . Tolff Suendtzenn ÿ Bønsholt (senare stavning i Ml och Jb 1612; "Bøstisholdt")
↑ Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren
↑ Åbor i Borsthult vid storskiftet 1822 var Lars Börjesson, Sven Larsson och Sven Börjesson. De båda förstnämnda ansåg sig vara på olika sätt missgynnade och stämde år 1823 varandra och lantmätaren Brandberg, som gjort skiftet. De yrkade i rätten på att denna skulle utse två gode män som tillsammans med Brandberg skulle se över skiftet, och rätten gjorde som de ville. Vid nästa ting presenterades ett förslag till jämkning, som de missnöjda kunde godkänna, men då förklarade sig Sven Börjesson missnöjd. Men då denne inte närmare kunde precisera sitt missnöje, fastställde häradsrätten det nya förslaget.
↑ En avskrift av rättegångsprotokollet från 1668 finns i Krönika från Fagereds pastorat (2000)
↑ Pärleån kallas numera Svartån. Sven Peter Bexell kallar i sin bok "Hallands historia och beskrivning" vattendraget i fråga Pärlebäcken
↑ Från prosten Widbergs anteckningar; ”1801 imellan d.2 och 3 Junii blef gården Borsthult i Swartrå Socken genom upkomen wådeld upbränd, hwarwid tre åboer blefwo huswille och af sin ägendom förlustige”

Litteratur

Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå
Rosengren, Ingemar (2001). Folket i Svartrå socken

Externa länkar

Ortnamnsregistret Svartrå socken
Folket i Svartrå Socken, samtliga Svartråbor som levde från 1600-talet fram till år 1900
Naturvårdsverket Natura 2000

[1] Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.

[2] Uttal från ortnamnsregistret

[3] Ur Warbergs län jordebok 1592; "Skatte guodtz . . . Tolff Suendtzenn ÿ Bønsholt (senare stavning i Ml och Jb 1612; "Bøstisholdt")

[4] Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren

[5] Åbor i Borsthult vid storskiftet 1822 var Lars Börjesson, Sven Larsson och Sven Börjesson. De båda förstnämnda ansåg sig vara på olika sätt missgynnade och stämde år 1823 varandra och lantmätaren Brandberg, som gjort skiftet. De yrkade i rätten på att denna skulle utse två gode män som tillsammans med Brandberg skulle se över skiftet, och rätten gjorde som de ville. Vid nästa ting presenterades ett förslag till jämkning, som de missnöjda kunde godkänna, men då förklarade sig Sven Börjesson missnöjd. Men då denne inte närmare kunde precisera sitt missnöje, fastställde häradsrätten det nya förslaget.

[6] En avskrift av rättegångsprotokollet från 1668 finns i Krönika från Fagereds pastorat (2000)

[7] Pärleån kallas numera Svartån. Sven Peter Bexell kallar i sin bok "Hallands historia och beskrivning" vattendraget i fråga Pärlebäcken

[8] Från prosten Widbergs anteckningar; ”1801 imellan d.2 och 3 Junii blef gården Borsthult i Swartrå Socken genom upkomen wådeld upbränd, hwarwid tre åboer blefwo huswille och af sin ägendom förlustige”